Örebropartiets partiledare Markus Allard går till val på att avskaffa det han kallar transferiatet, använda riksdagsmandatet som påtryckningsmedel mot både Tidöpartierna och Socialdemokraterna och lägga ner public service. I en lång intervju i Örebro rådhus beskriver han sig själv som en gaspedal, inte en broms.
Allard, som i höst kandiderar till riksdagen via den regionala 12-procentsspärren i Örebro län, vägrar placera sig på den klassiska höger–vänsterskalan.
Politiken kallar han klassmedveten populism: en linje för det han beskriver som de produktiva klasserna, mot en skattefinansierad överbyggnad av kommunikatörer, strateger och bidragssystem.
Journalisten Malin Ekman intervjuade honom för Stockholm Report efter att ha jämfört Örebropartiet med den amerikanska MAGA-rörelsen.
Annons:
Jämförelsen avvisar Allard bara delvis. Likheter finns, säger han, men partierna är inte samma sak. Däremot ser han Örebropartiet som en möjlig ny politisk kraft i Sverige – populistisk, isolationistisk i betydelsen Sverige först och omöjlig att placera i etablissemangets vanliga fack.
Han beskriver hur socialdemokrater och moderater i samma debatt i sessionssalen kan kalla honom både Adolf Hitler och Josef Stalin.
— Det här betyder ju ingenting. Det är bara läten som de kräks ur sig och försöker kleta på en.
Politik för den som producerar
Klassmedveten populism är enligt Allard ett slarvigt men användbart begrepp. Han vill bygga en politik av och för det han kallar de produktiva klasselementen: arbetare i privat och offentlig sektor, företagare, och i praktiken allt från miljardärer till folk med usla villkor i vård och omsorg.
Den gemensamma nämnaren är produktion. Utanför den cirkeln placerar han transferiatet – de som enligt honom främst lever på skattemedel.
Det övre skiktet är de påhittade jobben. Kommunikatörer som förökar sig som Pokémon, från kommunikatör till kommunikationsstrateg till kommunikationsdirektör. Mångfaldsstrateger. Folk som håller på med genderbudgeting eller koldioxidbudget över äldreomsorgen.
Ideologiproducenter och symbolmanipulatörer, säger han, som har konstruerat ett narrativ om varför de ska få suga i sig skattemedel.
— Det är en svindålig pitch att säga att jag är parasit och ska leverera tjänster som är onödiga. Därför gör de inte det, säger Allard.
I stället, menar han, klär de sitt klassintresse i klimat, antirasism och identitetspolitik. Woke är inte en lösryckt idé utan en materiell intressepolitik. Det undre skiktet är bidragssystemet och den invandring som enligt honom inte går att integrera i produktionen.
Arbetare och företagare kan stå mot varandra i vanliga lönefrågor, men hamnar på samma sida när de exploateras av transferiatet.
Läkare, lärare, sköterskor, poliser och brandmän räknar han däremot inte dit. De skapar ett värde tillbaka. Konfliktlinjen går alltså inte mellan offentlig och privat sektor, utan mellan den som producerar och den som enligt Allard bara administrerar, fostrar och förbrukar.
En klass han vill avskaffa
Det mest explosiva i resonemanget är att Markus Allard inte bara vill skära i slöseri. Han vill politiskt avskaffa transferiatet som klass. Med ett pennstreck i budgeten kan politiken stryka de påhittade tjänsterna, säger han.
Demokratin hänger som ett svärd över dem, eftersom de enligt honom alltid landar i en antidemokratisk reflex: folket är en pöbel som måste fostras.
— Jag vill sparka ut transferiärer och avskaffa transferiatet som klass.
I hans ögon utgör dagens vänster inte längre en arbetarrörelse utan transferiatets politiska representation: minoritetsorienterad och prästerlig.
Den klassiska vänstern trodde på majoritetsstyre. Den nya, säger han, vill reglera sönder utvecklingen och försvara sina egna positioner. Därför kallar han dagens vänster för vår tids reaktionärer.
På migrationsområdet går han längre än Sverigedemokraterna. Han vill ha återvandring och utvisning, med fokus på kriminella och på människor som gått på bidrag i åratal. Det reproducerar sig, säger han, och blir en cancer för samhället.
Invandrare som assimilerar sig är däremot inte problemet. Men svenskar ska inte bli en minoritet i sitt eget land.
— Jag vill att svenskar ska vara majoritet i sitt eget land. Sverige är svenskarnas land, betonar han.
Gränserna är enligt honom fortfarande vidöppna trots Tidöregeringen. Sverigedemokraterna utgör omkring 40 procent av regeringsunderlaget, men har enligt Allard bara åstadkommit småjusteringar medan invandringen fortsatt.
Träffade Malin Ekman!
Inleder starkt med att dra referenser till Jorges Bestarium där jag DESSUTOM säger fel. Jorges Bestarium var ju inte DOD6E, det var ju bara DOD6...
Så nu tappade jag ALLA de tre tittare som förstår referensen. De kommer döma ut mig som obildad och… https://t.co/Lo5dyoaDU7
Det är synen på makt, inte bara sakfrågorna, som han menar skiljer Örebropartiet från SD. Enligt Allard har Sverigedemokraternas ledning slipat ner partiet sedan det kom in i riksdagen. De ser sig själva genom etablissemangets ögon, vill bevisa att de inte är så farliga som det sägs, och frågar tjänstemän om lov.
Högern är bror duktig. Socialdemokraterna, säger han, har skitit i folket men behållit maktanalysen.
— Jag går till val på att jag ska sparka tjänstemän om tjänstemän inte gör som jag säger. Det är de som ska fråga mig om lov, säger Allard.
När han går in i ett rum frågar han inte vilka han ska bli kompis med.
— När jag går in i det här rummet tänker jag: vilka ska jag slå ner i dag? Vilka ska vi köra över i dag? Mina kompisar är där ute. Jag har inga kompisar här inne.
SD:s väljare ger han ändå ett slags upprättelse. De hade rätt i migrationsfrågorna när han själv stod i vänstern och skrek att de var nazister. Problemet nu, menar han, är att de inte går tillräckligt långt och att de tappat konfliktorienteringen just när de äntligen har makt.
— Nu ska man ju ha en revolver mot tinningen på Ulf Kristersson varje morgon när han vaknar. God morgon Ulf, nu ska vi göra så här. Annars så fäller vi din skitregering, säger Allard.
Så har Miljöpartiet arbetat, påpekar han: ett litet parti som tvingade Socialdemokraterna till eftergifter. Han vill använda ett mandat i ett jämnt parlamentariskt läge på samma sätt. Han är öppen för att tala med alla, även Magdalena Andersson eller Nooshi Dadgostar, om de skulle vilja frysa medborgarskapsprocesserna, utvisa kriminella invandrare, skära i transferiatet och skattebefria de produktiva.
Han tror inte att det blir så. Lättare blir det med Tidöpartierna. Men ingenting ska ges gratis.
— Jag är inte en broms, jag är en gaspedal.
Kraven han skulle ställa dag ett är konkreta: frys medborgarskapsprocesserna, ta bort rösträtten i kommun- och regionval för migranter som inte är medborgare, driv igenom lagändringar på dygn och veckor i stället för att misslyckas i fyra år. Det svenska parlamentet är enligt honom ett av de starkaste i västvärlden. Den som vill kan trycka igenom förändringar.
Liberalernas krav på långsam lagstiftning gör honom därför otålig.
Från vänstersekt till kommunalt uppror
Markus Allard kommer själv ur vänstern. Han beskriver en övre medelklassbakgrund, med tandläkare till far och tandsköterska till mor, och en tidig bana i Vänsterpartiet och Ung Vänster.
Vid 23 års ålder stod han enligt egen utsago på väg in i riksdagen när han uteslöts. Först organisatoriskt, med vad han kallar en sluten, sovjetinspirerad promemoria full av lögner. Därefter ideologiskt, steg för steg, i takt med att han sökte relevans hos väljarna i stället för hos rörelsen.
— Hela min värld rasade. Jag var 23 år, på väg in i riksdagen. Plötsligt blir du utesluten och vet inte vad du ska ta vägen.
Kvar fanns ett gäng från Ung Vänster. Han och gruppen bildade Örebropartiet 2014 som ett renodlat vänsterprojekt, med antifascistiska flaggor och manifestationer i Vivalla. Första valet gav 1,14 procent. Sparpengarna var borta. Fadern, som dog i juli 2018, hann aldrig se att partiet senare fick luft under vingarna.
Brottet med vänstern fullbordades när han började skriva för Nyheter Idag under Chang Frick. Då blev han fascist på riktigt i de gamla kamraternas ögon, beskriver han det som.
Partiet sökte samtidigt en ny publik och lade om sitt tilltal. Han lärde sig att jaga det som är relevant, att skriva enkelt och att sluta förhålla sig till sekten.
Lokalt har partiet vuxit på frågor som angår vardagen. Superbussarna i Örebro är hans exempel på tevatten i petrogradsk mening: en konkret konflikt som bygger makt.
En namninsamling till en folkomröstning gav enligt Allard omkring 15 000 underskrifter. Kommunen detaljgranskade sedan varje namn och förvaltningsrätten tittade enligt honom inte ens på bevisningen. Samma mönster ser han i socialtjänstärenden och i mediernas systembevarande reflex.
— Det är omöjligt att inte bli populist i ett sånt här jävla land. Det är ju vi mot dem.
Kofoten i riksdagen
Strategin inför september är koncentration, inte stavhopp över fyraprocentsspärren i hela landet. Allard vill in via 12-procentsspärren i Örebro län och sedan använda mandatet som kofot.
Finns det ingen vågmästarroll tänker han väcka debatt. Finns den ska han pressa regeringsalternativen. Målet därefter är att etablera Örebropartiet som ett fyraprocentsparti till valet därpå.
Han hänvisar till en mätning som han menar skulle ha gett partiet 2,1 procent nationellt om spärren inte funnits. Han lämnar öppet hur seriös mätningen är, men hävdar att tomrummet i svensk politik är verkligt.
På riksplanet vill han som enda riksdagsparti driva frågan om att lägga ner public service. Journalistkåren har enligt honom redan valt krig. Då ska den få krig.
Han beskriver medierna som en del av regimen, inte som en neutral lägereld, och vill avlägsna den regimen.
— Vi ska inte betala en krona till den där skiten, vi ska lägga ner det. De får sälja sin arbetskraft på marknaden precis som du eller Chang Frick eller jag gjorde, markerar han.
Han vill inte ha röster från folk som inte håller med. I stället erbjuder han sig som ett redskap.
— Jag finns här till förfogande om man vill använda mig som verktyg och vapen och redskap för att få till den förändring som jag tror att de flesta av oss vill se.
Läsaromröstning
Kommer Örebropartiet med Markus Allard i spetsen in i Sveriges riksdag i höst?
Röstning stängd
Ja!83%
101 röster
Nej!7%
9 röster
Nej, men partiet får tillräckligt många röster som en stabil bas för valet 2030.9%
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Valnatten gav inget besked. Mandaten vandrade fram och tillbaka mellan blocken timme för timme, och oppositionen har nu ett knappt övertag i den preliminära räkningen. Marginalen är så liten att frågan om vem som får regera fortfarande är öppen.
Under måndagsmorgonen har 94 procent av rösterna räknats. Det preliminära läget är 176–173 till oppositionen, med Tidöpartierna på andra sidan bordet.
Samma siffra gällde redan vid tvåtiden. Däremellan knappade Tidöpartierna in till 175–174 innan ett mandat flyttades tillbaka igen. Ledningen krympte alltså från tre mandat till ett och växte sedan till tre – och med den marginalen kan små förskjutningar avgöra vilket regeringsunderlag som blir störst.
Socialdemokraterna är fortsatt största parti med 28,1 procent, men har i nuläget backat 2,3 procentenheter jämfört med 2022. Tyngre är tappet för Sverigedemokraterna, som med dessa siffror går ned 3,0 enheter till 17,6 procent.
Annons:
Liberalerna blir avgörande för Tidösidans 173 mandat. Med 5,4 procent klarar partiet riksdagsspärren och får 19 mandat – en ökning med 0,8 procentenheter jämfört med 2022.
På onsdagen den 16 september räknas bland annat sena förtidsröster och utlandsröster – röster som fortfarande kan flytta enskilda mandat mellan blocken.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
En väljare håller ett röstkuvert i handen i kön till en förtidsröstningslokal. Förtidsröstningen 2026 inleddes den 26 augusti och pågick till och med valdagen den 13 september.
Valmyndigheten uppmanar väljarna att ta sig till vallokalen i god tid på söndagen. Skälet är risken för köer när röstmottagningen stänger klockan 20.
Söndagen den 13 september 2026 är valdag och sista dagen att rösta i valen till riksdag, region- och kommunfullmäktige. Vallokalerna håller öppet klockan 08–20.
"Var gärna ute i god tid på grund av risk för köer", säger Anna Nyqvist, kanslichef på Valmyndigheten.
Själva röstkortet behöver inte tas med till vallokalen. Däremot behöver väljaren kunna styrka sin identitet. På röstkortet framgår vilken vallokal väljaren tillhör.
Annons:
Den som inte hinner eller kan ta sig till sin egen vallokal är inte utan alternativ. Minst en lokal för förtidsröstning i varje kommun håller öppet på valdagen, och där kan väljare från hela landet lägga sin röst.
När röstmottagningen stänger klockan 20 inleds den preliminära rösträkningen. En första preliminär mandatfördelning för riksdagsvalet väntas enligt Valmyndigheten omkring klockan 22.30.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.
Jag har under åren sett hur Sverige och min hemort förvandlats från ett tryggt svenskt samhälle till ett otryggt mångetniskt samhälle, fullt med konflikter, våld och kriminalitet som importerats utifrån. Jag har sett hur antalet utomeuropeiska invandrare ökat i lavinartad takt, samtidigt som svenskarna blir allt färre. Vi svenskar har oddsen emot oss. Om massinvandringen inte stoppas snart och en massiv återvandring av de stora invandrargrupperna tillbaka dit de hör hemma inte genomförs så blir vi etniska svenskar i minoritet i vårt eget land. Detta är helt oacceptabelt!
Vänster? Höger? Högre eller lägre skatter? Vem bryr sig om sådana sekundära frågor när hela vårt folk riskerar att översvämmas och försvinna bland andra folkgrupper som inte har här att göra från första början. Strunta i dessa saker som i jämförelse inte är viktiga, nu gäller det att säkra fortlevnaden av det svenska folket och säkra ett tryggt samhälle för våra barn och barnbarn och alla kommande svenska generationer!
Ja, jag vet att Sverigedemokraterna är det största partiet, långt ifrån ett perfekt parti. Jag förstår att SD måste kompromissa i frågor för att få inflytande. Men att totalt kapitulera som de nu mer eller mindre gjort i sin kärnfråga är skamligt. Jag tänkte ändå, trots SD:s brister, rösta på dem, för de är det stora partiet i riksdagen som kan åstadkomma någonting, tänkte jag.
Men vad har de åstadkommit egentligen? Ja, trots vissa mindre åtgärder i invandringspolitiken har de ändå tillåtit att hundratusentals nya utlänningar invandrat under SD:s tid som samarbetsparti till de borgerliga regeringspartierna! Enligt SCB registrerades 94 514 invandringar 2023, varav 10 593 var personer födda i Sverige. År 2024 registrerades 116 197 invandringar, varav 11 907 var födda i Sverige. År 2025 var motsvarande siffror 89 434 respektive 12 645. Räknar man bort de personer som är födda i Sverige blir det alltså 83 921 + 104 290 + 76 789 = exakt 265 000 registrerade invandringar av utrikes födda under dessa tre år!
Annons:
265.000 nya utlänningar under SD:s tid vid makten, låt det sjunka in! Var det verkligen därför du röstade på SD? Om inte, varför skulle de få en ny chans igen när de svikit dig som väljare?
Dessutom har Jimmie Åkesson öppet vid flera tillfällen gjort klart att bevarandet av en etniskt svensk majoritet inte i sig är ett politiskt mål för honom. SD är ju för "öppen svenskhet", alltså att vem som helst kan bli svensk oavsett ursprung. Det spelar enligt Åkessons resonemang inte i sig någon roll om de etniska svenskarna blir en minoritet, så länge utlänningarna anpassar sig till det svenska samhället.
265.000 nya utlänningar under SD:s tid vid makten, låt det sjunka in! Var det verkligen därför du röstade på SD? Om inte, varför skulle de få en ny chans igen när de svikit dig som väljare?
Alternativ för Sverige svarade direkt på detta och skrev att svenskar "aldrig någonsin" ska acceptera att bli en minoritet i sitt eget land och att det därför krävs ett "massivt återvandringsprogram":
Åkesson sade också i P3 att han inte såg något fel med att en troende muslim var svensk statsminister, så länge religionen förblev en privatsak och inte omsattes i exempelvis krav på sharialagar. Gustav Kasselstrand reagerade direkt:
— Nej, Jimmie Åkesson. Det är absolut inte okej med en muslimsk statsminister i Sverige.
Sverigedemokraterna vill inte stoppa invandring av främmande folkgrupper till Sverige, och de vill inte heller se en återvandring i den omfattning som Alternativ för Sverige förespråkar. SD:s nuvarande svenskhetsdefinition innebär att människor med annan etnisk bakgrund kan assimileras och "bli svenskar". Håller du med om detta och är nöjd med massinvandringen med SD vid makten? Ja, fortsätt då att rösta på Sverigedemokraterna.
Jag har däremot fått nog! Jag tänker rösta på Alternativ för Sverige, som säger sig vilja värna svenskarna och säkerställa att de etniska svenskarna förblir en klar majoritet i Sverige även i framtiden. De vill stoppa massinvandringen helt och påbörja ett massivt återvandringsprogram för över en miljon utlänningar.
Kasselstrand har också varit väldigt tydlig om skillnaden mot SD:s "öppna svenskhet". I ett videoklipp säger han bland annat:
— En somalier kan aldrig någonsin bli svensk och en svensk kan aldrig någonsin bli somalier.
Han säger i samma sammanhang bland annat att "Somalier ska inte bo i Sverige" och "Inga somalier i landet". Det är alltså stor skillnad mellan AfS och dagens SD i synen på svenskhet.
Om du håller med om AfS:s mål och vill säkerställa ett tryggt och svenskt Sverige även för framtida generationer svenskar, ja då bör du också rösta på Alternativ för Sverige!
Alternativ för Sverige har dessutom fått ökat stöd den senaste tiden. I Nordisk Opinions julimätning fick partiet 1 procent. Kasselstrand har själv argumenterat för att ett växande stöd nu kan lägga grunden för att AfS så småningom tar sig in i riksdagen.
Jag tycker också att det känns som att AfS har fått ett helt annat medvind nu än tidigare. Kolla bara på torgmötet i Göteborg, där det var fullsmockat med folk! Jag blev faktiskt riktigt glad av att se så många svenskar samlas tillsammans!
Och sedan kommer argumentet man alltid får höra: "Men en röst på AfS är ju en bortkastad röst!"
Kasselstrand har vänt på just det argumentet. Efter Åkessons uttalande om den etniskt svenska majoriteten frågade han ungefär: "Vad är det egentligen för mening med att rösta på SD om partiet inte ens eftersträvar det mål som du själv vill se och tycker är det viktigaste?"
Det är precis den fråga jag själv har börjat ställa mig. Om jag anser att den viktigaste frågan är att svenskarna ska förbli övervägande majoritet i Sverige, varför ska jag då "taktikrösta" på ett större parti som inte har detta som politiskt mål längre?
För mig spelar det därför ingen roll om SD skulle få 30, 40 eller 51 procent av rösterna om partiet ändå inte vill genomföra den politik som jag anser krävs. Ett partis storlek hjälper inte om målet är ett annat än mitt eget.
NU får det banne mig vara nog! NU får vi alla skärpa oss och göra vår plikt! Sverige ska bli svenskt igen, rösta på Alternativ för Sverige för tusan!
Tack för mig.
Jörgen, pensionär
PS. Har du redan gått och förtidsröstat men ångrat din röst på Sverigedemokraterna eller något annat dåligt parti? Ingen fara! Ta med dig legitimationen och gå till din vallokal nu på söndag den 13 september och be att få rösta om, för det har du rätt till. Saknas Alternativ för Sveriges valsedlar i vallokalen? Ingen fara där heller, ta bara en tom valsedel till riksdagen (den gula) och skriv helt enkelt Alternativ för Sverige på den, så räknas det precis som en vanlig röst.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Nya Dagbladets valkompass är här. 24 sakfrågor, åtta partier utanför riksdagens åttaklöver och dina egna prioriteringar: du väljer ämnen, svarar i fem steg – eller vet ej – och kan dubbla vikten på de frågor som betyder mest för dig.
Många väljare upplever de etablerade partiledardebatterna som en strid om obetydliga skillnader, rena marginaler – ibland om hundralappar – samtidigt som de partier de kan välja mellan uppfattas stå nära varandra i flera av de frågor dessa väljare själva ser som avgörande: EU och överstatligheten, Nato och DCA-avtalet, migrationen, kontanterna och den digitala kontrollen. Den upplevelsen är ett av skälen till att NyD ger partierna utanför riksdagen mer utrymme än de får i den nationella valrörelsen. Som Markus Andersson skriver i ledaren Demokratin som fruktar sina väljare gynnas de etablerade partierna dessutom av valsedelsreglerna, av fyraprocentsspärren och av ett medieurval som i praktiken avgör vilka alternativ väljaren alls ser.
Valkompassen är därför ingen rekommendation av något enskilt parti. Den är ett verktyg för att jämföra de åtta partier som vill ha din röst den 13 september 2026 utan att redan sitta i en riksdagsgrupp – och för att se var de faktiskt går isär. Ska botten av samhället vara en basinkomst på 8 000 kronor i månaden eller en platt inkomstskatt? Ska Sverige lämna EU, omförhandla villkoren eller utvidga unionen? Ska Nato-medlemskapet sägas upp eller kompletteras med starkare eget försvar? Ska Migrationsverket ersättas av ett Återvandringsverk eller ska alla ha rätt att bosätta sig där de vill? Därtill landsbygd och självförsörjning, kontanter och digital integritet, direktdemokrati och folkomröstningar. Vilket parti som sedan levererar verklig förändring är inget kompassen kan lova – den visar vad partierna själva skriver att de vill.
Källtransparensen är hela poängen. Varje kodad partiposition är kopplad till ett citat ur partiets eget program eller valmanifest. Partierna har inte fyllt i någon enkät hos NyD; underlaget är deras publicerade texter, som anger vad partierna vill, inte neutralt verifierade samhällsfakta. Kompassen rangordnar partierna efter hur väl deras belagda positioner stämmer med dina svar och visar en översikt per parti med citat och källor. Ingen totalvinnare utses, eftersom partierna har olika många belagda positioner – procentsatsen gäller bara de frågor där partiet har en verifierad hållning. Du kan ändra dina svar eller börja om, och svaren sparas inte och skickas inte till någon server.
Urvalet är de sju partier som medverkade i den direktsända debatt som NyD tidigare rapporterat om, plus Medborgerlig Samling. Det är inte en styrkt lista över landets åtta största partier utanför riksdagen. Kristna Värdepartiet var annonserat till debatten men saknade representant på grund av sjukdom och ingår därför inte här. Alla debattdeltagare var inte partiledare: Ambition Sverige företräddes av Bo Hansson och Enhet av Anders Axner. Uttrycket utanför riksdagen avser i den här texten att partiet saknar egen riksdagsgrupp – Elsa Widding valdes in i riksdagen 2022 på SD:s lista och lämnade partiet 2023.
Annons:
Efter testet kan du fördjupa dig. Längre ned går NyD igenom varje parti med tre konkreta förslag ur programmet, ideologisk riktning och en granskningsfråga, följt av tematiska jämförelser i fördelningspolitik, EU och Nato, demokrati, migration och landsbygd – och en praktisk guide till hur du faktiskt röstar på ett litet parti utan att din valsedel blir en blankröst.
Valkompass
Nya Dagbladets valkompass 2026
Utforska alternativen utanför riksdagens åtta partigrupper. Ta ställning i sakfrågor, markera vad som väger tyngst och granska partiernas egna formuleringar.
Vilka områden vill du undersöka?
Svaren hanteras bara i den här sidan. De skickas inte till NyD eller partierna och sparas inte när sidan stängs.
Öppen metod
Alla åtta partier jämförs mot samma frågor. Partiernas positioner är redaktionellt kodade från egna program och webbtexter – inte partiernas svar på en enkät från NyD.
Skalan går från −2 (helt emot) till +2 (helt för). Överensstämmelsen i en fråga är 1 − |ditt svar − partiets position| / 4. Extra viktiga frågor får dubbel vikt. Procentsiffran avser enbart besvarade frågor med belagd partiposition.
Vet ej och överhoppade frågor räknas inte. Saknad partiståndpunkt är inte en mittposition. Källtäckningen visar vilken andel av dina viktade svar som kunnat jämföras.
En partiplacering kräver minst 12 jämförbara frågor, 60 procents viktad källtäckning och tre områden. Därför visas ingen totalvinnare.
Intervallet i resultatet visar möjliga yttergränser om alla saknade partiståndpunkter skulle ge sämsta respektive bästa överensstämmelse. Det är inte ett statistiskt konfidensintervall.
Knapptryckarna uppger att de saknar ett eget sakpolitiskt program. Deras beslutsmodell visas separat utan påhittade positioner i exempelvis skatte- eller migrationsfrågor.
Researchprototyp: inte fullständigt jämförbar eller publiceringsklar. Saknade ståndpunkter får inte fyllas genom antaganden.
Självbestämmande1 / 24
Sverige ska lämna EU, snarare än prioritera en omförhandling av medlemsvillkoren.
EU-kommissionens Berlaymontbyggnad i Bryssel. Arkivbild.
Utträde, omförhandling och fortsatt medlemskap är olika vägval. En folkomröstning kan vara vägen till utträde.
Självbestämmande2 / 24
Sverige ska stå utanför Nato och vara militärt alliansfritt.
Foto: Maj. Arturo Rodriguez/U.S. Army
Frågan avser medlemskapet, inte om Sverige ska ha ett eget försvar.
Självbestämmande3 / 24
DCA-avtalet med USA ska sägas upp.
Pentagon i Arlington. Arkivbild.
Det bilaterala försvarsavtalet och Natomedlemskapet är skilda frågor. Ställningstaganden i den ena fyller inte automatiskt den andra.
Självbestämmande4 / 24
Svensk vapentillverkning och vapenexport ska upphöra helt.
Foto: Expert Infantry/CC BY 2.0
Ett generellt stopp är mer långtgående än stopp till enskilda länder eller krigförande parter.
Ekonomi och välfärd5 / 24
Sverige ska införa en basinkomst.
Foto: iStock/Andrzej Rostek
Modeller kan skilja sig i belopp, inkomstprövning och finansiering. Frågan gäller principen; källdetaljer visas i resultatet.
Ekonomi och välfärd6 / 24
Den statliga inkomstskatten ska avskaffas.
EU- och Sverigeflaggor. NyD:s bildarkiv.
Kommunalskatten kan fortfarande finnas kvar. Frågan gäller inte att avskaffa all skatt på arbete.
Ekonomi och välfärd7 / 24
Förmögenhetsskatt och progressiv kapitalbeskattning ska införas.
Foto: FJZEA/iStock
Detta gäller kapital och förmögenhet, inte bara löneinkomster.
Ekonomi och välfärd8 / 24
Sextimmars arbetsdag ska införas stegvis.
Foto: Roland Magnusson/iStock
Frågan gäller en politiskt beslutad arbetstidsförkortning, inte att enskilda arbetsgivare frivilligt provar kortare arbetstid.
Ekonomi och välfärd9 / 24
Hyrorna i kommunala och statliga hyresrätter ska frysas i fem år.
Foto: Nikolay Tsuguliev/iStock
Förslaget gäller offentligt ägda hyresrätter och en tidsbegränsad frysning.
Ekonomi och välfärd10 / 24
Den allmänna löneavgiften ska tas bort.
Foto: iStock/FJZEA
Avgiften ingår i arbetsgivaravgifterna. Att ta bort den är inte samma sak som att ta bort samtliga socialavgifter.
Ekonomi och välfärd11 / 24
Skattefinansierad välfärd på entreprenad ska ha begränsade vinster eller drivas utan vinst.
Centralsjukhuset i Karlstad. Foto: Janee/CC BY-SA 3.0
Frågan skiljer mellan ägande och tillåtna vinster. Den innebär inte i sig förbud mot alla privata utförare.
Frihet och demokrati12 / 24
Rätten att använda kontanter ska stärkas.
Foto: iStock/Andrzej Rostek
Här avses kontanter i vardagen, inte ett förbud mot digitala betalningar.
Frihet och demokrati13 / 24
Medborgarna ska få fatta fler politiska beslut genom folkomröstningar.
Förtidsröstning i Sverige 2026. NyD:s bildarkiv.
Det finns olika modeller för vilka frågor som omfattas och om resultaten ska vara bindande.
Frihet och demokrati14 / 24
Digital röstning ska användas i den politiska beslutsprocessen.
Digital vardag. Arkivbild.
Frågan gäller användningen av digital röstning, inte att alla säkerhets- och integritetsfrågor därmed är lösta.
Frihet och demokrati15 / 24
Ett partis företrädare ska kunna följa väljarnas direkta beslut i stället för ett eget sakpolitiskt program.
Riksdagens kammare under votering. NyD:s bildarkiv.
Detta är en fråga om hur politiska beslut ska fattas, inte om en viss skatte- eller migrationsnivå.
Frihet och demokrati16 / 24
Fyraprocentsspärren till riksdagen ska avskaffas.
Valsedlar i en förtidsröstningslokal. Montage: NyD.
Frågan gäller den nationella riksdagsspärren, inte spärrarna i kommun- eller regionval.
Frihet och demokrati17 / 24
Tjänstemannaansvaret ska stärkas.
Foto: Jan Sundstedt/Nya Dagbladet
Ansvar vid felaktig myndighetsutövning kan utformas på olika sätt. Resultatet visar vilka formuleringar partierna själva använder.
Migration och rättigheter18 / 24
Den asylrelaterade invandringen till Sverige ska begränsas kraftigt.
Gränsområdet Castillejos–Ceuta. Arkivbild.
Detta gäller invandringens omfattning, inte om människor som redan bor här ska ha samma rättigheter inför lagen.
Migration och rättigheter19 / 24
Muslimer ska erkännas som en nationell minoritetsgrupp.
Foto: Göteborgs Moské
Detta är ett särskilt rättsligt erkännande, inte en allmän fråga om religionsfrihet.
Energi och landsbygd20 / 24
Sverige ska behålla kärnkraften och bygga ny när den behövs för elförsörjningen.
Oskarshamns kärnkraftverk. NyD:s bildarkiv.
Frågan gäller energislaget, inte stöd till varje enskild reaktor eller finansieringsmodell.
Energi och landsbygd21 / 24
Skatt från naturresurser och industrifastigheter ska återföras till områdena där resurserna finns.
Foto: Greger Ravik/CC BY 2.0
Det gäller fördelningen av skatteintäkter mellan geografiska områden.
Energi och landsbygd22 / 24
Sverige ska ha full självförsörjning av baslivsmedel, energi och drivmedel som mål.
Foto: iStock/taranchic
Detta är mer långtgående än att allmänt förbättra beredskap och lagerhållning.
Självbestämmande23 / 24
Sverige ska lämna Agenda 2030 som styrande ram för politiken.
FN:s högkvarter i New York. Foto: UN Photo/Manuel Elias
Frågan gäller ramverket, inte om varje enskilt hållbarhetsmål är önskvärt.
Ekonomi och välfärd24 / 24
Den ordinarie biståndsbudgeten ska avskaffas.
Biståndsarbetare i Haiti. Foto: U.S. Navy
Enskilda särskilt beslutade engångsinsatser kan fortfarande göras enligt förslaget.
Alternativ för Sverige
Alternativ för Sverige ingår i jämförelsen mellan åtta partier utanför riksdagen. Bild: NyD.
Nationalistiskt parti med Gustav Kasselstrand, som också företrädde partiet i debatten, i ledningen. Nationalstaten, återvandringen och svenskt självbestämmande är den bärande linjen. Tre konkreta förslag ur programmet: Migrationsverket läggs ned och ersätts av ett Återvandringsverk som får besluta om att återkalla uppehållstillstånd och medborgarskap, med en särskild återvandringsminister. Skattesystemet förenklas kraftigt genom platt skatt, samtidigt som inflationsmålet sänks till noll procent. Den ordinarie biståndsbudgeten sätts till noll, medan särskilt beslutade engångsinsatser fortfarande ska kunna göras vid till exempel katastrofer i närområdet.
I EU-frågan beskriver partiet sig som europavänligt men kräver svenskt utträde och vill ersätta unionen med frivilligt mellanstatligt samarbete. Ideologisk riktning: nationalkonservativ och suveränistisk, ekonomiskt marknadsliberal med lågskatteprofil.
Granskningsfråga: partiet anger själv att återvandringsprogrammet kräver både lagändringar och grundlagsändringar. Hur ska processen för återkallade medborgarskap utformas rättsligt, vilka överklagandevägar ska gälla och över hur många mandatperioder räknar partiet med att den ordningen kan vara på plats?
Ambition Sverige
Ambition Sverige ingår i jämförelsen mellan åtta partier utanför riksdagen. Bild: NyD.
Partiet bildades 2025 av Elsa Widding och driver en suveränistisk och frihetlig linje mot överstatlig styrning. Tre konkreta förslag: Sverige ska lämna Nato, säga upp DCA-avtalet med USA och avbryta det militära stödet till Ukraina, eftersom partiet anser att alliansfrihet håller landet utanför krig. Kontanter ska grundlagsskyddas, en e-krona för allmänheten stoppas och digital euro avvisas, liksom EUDI-plånboken som villkor för samhällsdeltagande. Sverige ska dessutom lämna Agenda 2030 som styrande ram och säga nej till WHO:s pandemifördrag och bindande IHR-ändringar.
Partiet vill också att Sverige lämnar EU och att klimatpolitiken kostnads- och nyttovärderas. Widding är energiexpert med ledande befattningar i stora energibolag bakom sig. Ideologisk riktning: nationell suveränism med stark integritets- och frihetsprofil och mindre offentlig sektor.
Granskningsfråga: hur ska ett Nato-utträde och ett uppsagt DCA-avtal ersättas i praktisk försvarsförmåga – vilken numerär, materielplan och kostnadsnivå räknar partiet med för ett eget alliansfritt försvar?
MoD
MoD ingår i jämförelsen mellan åtta partier utanför riksdagen. Bild: NyD.
MoD, med Gustaf Rydelius i ledningen, kombinerar antiglobalism med en tydligt omfördelande ekonomisk politik. Tre konkreta förslag ur valmanifestet: en stegvis basinkomst på 8 000 kronor i månaden under ett inkomsttak – alltså inte en universell och ovillkorlig summa till alla oavsett inkomst. Vidare förmögenhetsskatt och progressiv kapitalbeskattning, Tobinskatt på finansiella transaktioner och bankskatt på övervinster. Dessutom arbetstidsförkortning med sextimmarsdag införd stegvis.
Säkerhetspolitiskt vill MoD att Sverige lämnar Nato, säger upp DCA-avtalet, förbjuder permanenta utländska baser och undertecknar FN:s kärnvapenförbud. EU-medlemskapet ska avgöras genom folkomröstning. Demokratiskt vill partiet avskaffa fyraprocentsspärren, införa medborgarinitiativ till folkomröstning och återinföra tjänstemannaansvaret. Ideologisk riktning: vänsterorienterad fördelningspolitik förenad med nationellt självbestämmande och alliansfrihet.
Granskningsfråga: hur ska basinkomst, sextimmarsdag och höjda barnbidrag finansieras samtidigt – vilka intäkter från förmögenhetsskatt, kapitalbeskattning och bankskatt räknar partiet med, och vad händer med kalkylen om kapital flyttar utomlands?
Enhet
Enhet ingår i jämförelsen mellan åtta partier utanför riksdagen. Bild: NyD.
Enhet, med Vide Geiger som ordförande och talesperson, driver en pacifistisk och ekologisk linje. Tre konkreta förslag: basinkomst utan motkrav till alla, som grundtrygghet och möjlighet till delaktighet. Ett fredsdepartement inrättas och Sverige ska verka som neutral fredsmäklare – vilket enligt partiet förutsätter att svensk vapentillverkning och vapenexport upphör. Migrationspolitiskt slår programmet fast att alla har rätt att bosätta sig och leva där de önskar, förutsatt att de följer lagarna på platsen.
Partiet vill styra landet med måttet Gross National Happiness i stället för BNP, verka för ett räntefritt och spekulationsfritt system, lämna EU och på sikt införa direktdemokrati med beslut i folkomröstningar lokalt och nationellt. Migrationssynen är därmed dramatiskt öppnare än AfS:s. Ideologisk riktning: ekologisk, pacifistisk och decentralistisk vänsterhumanism.
Granskningsfråga: hur ska en basinkomst utan motkrav finansieras, och hur förhåller den sig till den fria bosättningsrätten – vilka intäkter och vilka institutionella spärrar föreslår partiet?
Landsbygdspartiet oberoende
Landsbygdspartiet oberoende ingår i jämförelsen mellan åtta partier utanför riksdagen. Bild: NyD.
Landsbygdspartiet oberoende, som i tv-debatten företräddes av partiledaren Benneth Thyr, bygger hela sin politik på en enda konfliktlinje: centralorterna mot resten av landet. Ideologiskt beskriver partiet sin utgångspunkt som kärleken till landsbygden och tron att byar, tätorter och småstäder erbjuder en bättre livsmiljö än storstäderna, med beslut fattade så nära medborgarna som möjligt. Programmet slår också fast att partiet inte ska verka för rasism mot minoriteter.
Tre konkreta förslag: skattemedel från industrifastigheter och naturresurser ska återföras till de regioner där verksamheten och utvinningen finns; arbetsgivaravgifterna ska differentieras geografiskt för att göra det lättare att skapa jobb utanför städerna; målet ska vara 100 procent självförsörjning av baslivsmedel, energi och drivmedel.
I säkerhetsfrågan är beskedet att Sveriges medlemskap i Nato ska gå hand i hand med en stark egen förmåga att försvara landet och att stödja de allierade. Något krav på utträde finns inte i partitexten, som i stället lyfter försvarsförmåga i hela landet och högre egen försörjningsförmåga.
Granskningsfrågan: hur ska en geografisk differentiering av arbetsgivaravgifterna konstrueras utan att skapa gränsdragningstvister mellan kommuner, och vad kostar den statskassan? Partiprogrammet.
Partiet Nyans
Partiet Nyans ingår i jämförelsen mellan åtta partier utanför riksdagen. Bild: NyD.
Partiet Nyans, lett av Mikail Yüksel, beskrev sig i debatten som mittenorienterat med minoritetsfrågor som profil men med program över hela det politiska fältet. Det gör partiet till undantaget i sällskapet i EU-frågan: det är uttryckligen EU-vänligt. Därtill driver partiet en betydligt öppnare minoritetspolitik än de nationalistiska konkurrenterna.
Tre konkreta förslag: muslimer ska erkännas som nationell minoritetsgrupp i grundlagen och islamofobi få en egen brottsrubricering; hyrorna i kommunala och statliga hyresrätter ska frysas fem år framåt; EU ska utvidgas och partiet är positivt till bosniskt och turkiskt medlemskap, samtidigt som man säger nej till EMU. Yüksel pekar dessutom själv ut LVU-missbruk, integration, diskriminering och segregation som partiets prioriterade frågor.
Granskningsfrågan: hur ska en femårig hyresfrysning finansieras för de kommunala bostadsbolagen utan att underhåll och nyproduktion stryps? Partiets politik.
Knapptryckarna
Knapptryckarna ingår i jämförelsen mellan åtta partier utanför riksdagen. Bild: NyD.
Knapptryckarna är det parti i urvalet som saknar sakpolitiskt program helt och hållet, och det är själva poängen. I debatten företräddes partiet av Ulf Bejerstrand. Partiet vill att de röstberättigade ska få rösta i alla stora viktiga frågor och att folket tillsammans blir beslutande i stället för de 349 riksdagsledamöterna. Målet är, enligt partiet, i förlängningen full direktdemokrati.
Tre konkreta förslag: röstberättigade ska rösta direkt i alla stora politiska frågor; en säker och lättanvänd plattform ska byggas där medborgarna kan rösta om politiska frågor; digital röstning ska bli en del av beslutsprocessen på både kommunal och nationell nivå.
Att partiet kallar sig neutralt gäller beslutsmodellen, inte en mittenposition i sakfrågor. Väljaren får alltså ingen linje i skatter, migration, EU eller Nato – utan en metod för hur linjen ska avgöras. Partiets egen FAQ ställer själv frågan hur folket ska få kunskap om för- och nackdelar i sakfrågorna.
Granskningsfrågan: vem ansvarar för att en digital röstningsplattform blir manipulationssäker, och hur formuleras frågorna? Vanliga frågor.
Medborgerlig Samling
Medborgerlig Samling ingår i jämförelsen mellan åtta partier utanför riksdagen. Bild: NyD.
Medborgerlig Samling deltog inte i tv-debatten men ingår i denna guide med flera antagna sakpolitiska program. Partiet leds av ordföranden Daniel Sonesson och står ideologiskt närmast en borgerlig, statsskeptisk linje med tydlig skattesänkningsprofil och strama migrationskrav.
Tre konkreta förslag: den statliga inkomstskatten på 20 procent avvecklas så att inkomstskatten blir platt, det vill säga samma procentsats i alla skikt ovanför grundavdraget; den allmänna löneavgiften tas bort så att arbetsgivaravgifterna sänks; nettoinvandringen ska bli negativ tills segregationsproblemen enligt partiet hanterats på ett betryggande sätt.
Försvaret ska bygga på Natos artikel 5 och EU:s solidaritetsklausul 42.7, med 2,5 procent av BNP som golv och en budget mot omkring 4 procent under krig i närområdet. EU-linjen är omförhandling först – och folkomröstning om medlemskapet först som sista utväg om omförhandling nekas. Det är alltså varken okritisk EU-vänlighet eller villkorslöst utträde.
Granskningsfrågan: hur ska bortfallet från platt skatt och slopad löneavgift täckas samtidigt som försvarsbudgeten ska föras mot omkring 4 procent av BNP under krig i närområdet enligt programtexten? Skattepolitiskt program.
Fördelningen: 8 000 kronor i månaden eller platt skatt
MoD, som leds av Gustaf Rydelius, vill införa en stegvis basinkomst på 8 000 kronor i månaden under ett inkomsttak, alltså inte en universell summa till alla, och finansiera omfördelningen med bland annat förmögenhetsskatt och progressiv kapitalbeskattning. Enhet går längre i princip och kortare i detalj: basinkomst utan motkrav till alla, med ekonomisk grundtrygghet som uttalat mål.
Motpolen är lika tydlig. Alternativ för Sverige vill ha platt skatt, nollad biståndsbudget och inflationsmål på noll procent. Medborgerlig Samling, med Daniel Sonesson som ordförande, vill avveckla den statliga inkomstskatten på 20 procent så att inkomstskatten blir platt – samma procentsats i alla skikt ovanför grundavdraget – samt slopa den allmänna löneavgiften så att arbetsgivaravgifterna sjunker. Landsbygdspartiet oberoende driver i stället en geografisk fördelningslinje: differentierade arbetsgivaravgifter och återförd skatt från naturresurser till de regioner där utvinningen sker. Nyans lägger tyngdpunkten på hushållens utgifter med fem års hyresfrys i kommunala och statliga hyresrätter. Ambition Sverige vill ha mindre offentlig sektor, Knapptryckarna har medvetet ingen egen linje alls.
EU och Nato: fler linjer än två läger
AFS beskriver sig som nationalistiskt med svenskt självbestämmande i centrum och Ambition Sverige som EU-kritiskt. MoD och Enhet driver ett uttryckligt utträde. MoD formulerar det uttryckligen som Swexit genom folkomröstning, följd av ett nytt samarbetsavtal, och vill återta kontrollen över lagstiftning, välfärd och gränspolitik. Ambition Sverige vill lämna Nato, säga upp DCA-avtalet och bygga säkerheten på alliansfrihet och eget försvar. Enhet säger nej till EU, WHO och Nato, ja till Swexit och utvidgat nordiskt samarbete, och vill stoppa svensk vapentillverkning och vapenexport. Partiets ordförande och talesperson är Vide Geiger.
Motsatt håll: Medborgerlig Samling driver omförhandling av EU-villkoren först, med folkomröstning om medlemskapet som sista utväg om omförhandling nekas – alltså varken okritisk EU-vänlighet eller ovillkorlig Swexit. Landsbygdspartiet oberoende accepterar Nato och skriver att medlemskapet ska gå hand i hand med en stark egen förmåga att försvara landet och stödja de allierade. Nyans är uttryckligen EU-vänligt och vill dessutom öppna unionen för bosniskt och turkiskt medlemskap. Knapptryckarnas svar är procedurellt: frågan avgörs av väljarna i omröstning.
Demokrati, migration, landsbygd och självbestämmande
Direktdemokrati förenar partier i urvalet men i olika grad. Knapptryckarna vill att de röstberättigade ska rösta direkt i alla stora viktiga frågor och att digital röstning blir en del av beslutsprocessen på kommunal och nationell nivå, medan Enhet lyfter direktdemokrati och lokal delaktighet som en del av sin profil. MoD vill införa medborgarinitiativ till folkomröstning. Landsbygdspartiet oberoende driver i stället decentralisering: beslut ska fattas så nära medborgarna som möjligt.
I migrationsfrågan är kontrasterna skarpa. AFS vill lägga ned Migrationsverket och inrätta ett Återvandringsverk med rätt att återkalla uppehållstillstånd och medborgarskap. MED vill se negativ nettoinvandring tills segregationsproblemen hanterats. Enhet står för att alla har rätt att bosätta sig där de önskar om de följer platsens lagar – en betydligt öppnare hållning än AFS. Nyans vill ha muslimer erkända som nationell minoritet och en egen brottsrubricering för islamofobi. Partiledaren Mikail Yüksel lyfter också LVU-missbruk bland de frågor partiet driver.
Landsbygden är Landsbygdspartiet oberoendes sakpolitiska profil, med målet 100 procent självförsörjning av baslivsmedel, energi och drivmedel. Personligt självbestämmande är en av Ambition Sveriges profilfrågor: partiet vill grundlagsskydda kontanter, stoppa e-krona för allmänheten och lämna Agenda 2030 som styrande ram.
Så röstar du på ett litet parti den 13 september 2026
Förtryckta valsedlar krävs inte. Enligt Valmyndigheten är valsedlarna färgkodade: gul till riksdagen, vit till kommunen och blå till regionen. På en blank valsedel skriver du själv partiets namn tydligt. Skriver du inget partinamn räknas sedeln som blankröst.
Kontrollera partiets exakta beteckning och att partiet har anmält deltagande i det val du röstar i. Registrerat partinamn, anmälan till val och personröst är tre olika saker: anmälan avgör om rösten kan ge mandat, och vad som gäller för personröst på just det partiet framgår av Valmyndighetens regler. Skriv alltså inte in ett valfritt personnamn i tron att det blir en personröst. Lägg en valsedel per kuvert.
En röst på ett litet parti är inte automatiskt ogiltig. Den räknas, men mandat i riksdagen kräver 4 procent i hela landet, eller 12 procent i en valkrets – det senare ger bara fasta mandat i just den valkretsen. I kommunvalet gäller 2 procent i kommuner utan valkretsindelning och 3 procent i indelade kommuner, i regionvalet 3 procent. Alla partier ställer inte upp överallt, så kontrollera vad som gäller där du bor.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.