Annons:

Markus Allard vill avskaffa en hel klass – med riksdagsmandatet som vapen

Valet 2026

Publicerad augusti 13, 2026 – av Markus Andersson
Markus Allard sitter i svart skjorta i Örebro rådhus och talar under intervjun.
Markus Allard i Örebro rådhus.

Örebropartiets partiledare Markus Allard går till val på att avskaffa det han kallar transferiatet, använda riksdagsmandatet som påtryckningsmedel mot både Tidöpartierna och Socialdemokraterna och lägga ner public service. I en lång intervju i Örebro rådhus beskriver han sig själv som en gaspedal, inte en broms.

Allard, som i höst kandiderar till riksdagen via den regionala 12-procentsspärren i Örebro län, vägrar placera sig på den klassiska höger–vänsterskalan.

Politiken kallar han klassmedveten populism: en linje för det han beskriver som de produktiva klasserna, mot en skattefinansierad överbyggnad av kommunikatörer, strateger och bidragssystem.

Journalisten Malin Ekman intervjuade honom för Stockholm Report efter att ha jämfört Örebropartiet med den amerikanska MAGA-rörelsen.

Annons:

Jämförelsen avvisar Allard bara delvis. Likheter finns, säger han, men partierna är inte samma sak. Däremot ser han Örebropartiet som en möjlig ny politisk kraft i Sverige – populistisk, isolationistisk i betydelsen Sverige först och omöjlig att placera i etablissemangets vanliga fack.

Han beskriver hur socialdemokrater och moderater i samma debatt i sessionssalen kan kalla honom både Adolf Hitler och Josef Stalin.

Det här betyder ju ingenting. Det är bara läten som de kräks ur sig och försöker kleta på en.

Politik för den som producerar

Klassmedveten populism är enligt Allard ett slarvigt men användbart begrepp. Han vill bygga en politik av och för det han kallar de produktiva klasselementen: arbetare i privat och offentlig sektor, företagare, och i praktiken allt från miljardärer till folk med usla villkor i vård och omsorg.

Den gemensamma nämnaren är produktion. Utanför den cirkeln placerar han transferiatet – de som enligt honom främst lever på skattemedel.

Det övre skiktet är de påhittade jobben. Kommunikatörer som förökar sig som Pokémon, från kommunikatör till kommunikationsstrateg till kommunikationsdirektör. Mångfaldsstrateger. Folk som håller på med genderbudgeting eller koldioxidbudget över äldreomsorgen.

Ideologiproducenter och symbolmanipulatörer, säger han, som har konstruerat ett narrativ om varför de ska få suga i sig skattemedel.

Det är en svindålig pitch att säga att jag är parasit och ska leverera tjänster som är onödiga. Därför gör de inte det, säger Allard.

I stället, menar han, klär de sitt klassintresse i klimat, antirasism och identitetspolitik. Woke är inte en lösryckt idé utan en materiell intressepolitik. Det undre skiktet är bidragssystemet och den invandring som enligt honom inte går att integrera i produktionen.

Arbetare och företagare kan stå mot varandra i vanliga lönefrågor, men hamnar på samma sida när de exploateras av transferiatet.

Läkare, lärare, sköterskor, poliser och brandmän räknar han däremot inte dit. De skapar ett värde tillbaka. Konfliktlinjen går alltså inte mellan offentlig och privat sektor, utan mellan den som producerar och den som enligt Allard bara administrerar, fostrar och förbrukar.

En klass han vill avskaffa

Det mest explosiva i resonemanget är att Markus Allard inte bara vill skära i slöseri. Han vill politiskt avskaffa transferiatet som klass. Med ett pennstreck i budgeten kan politiken stryka de påhittade tjänsterna, säger han.

Demokratin hänger som ett svärd över dem, eftersom de enligt honom alltid landar i en antidemokratisk reflex: folket är en pöbel som måste fostras.

Jag vill sparka ut transferiärer och avskaffa transferiatet som klass.

I hans ögon utgör dagens vänster inte längre en arbetarrörelse utan transferiatets politiska representation: minoritetsorienterad och prästerlig.

Den klassiska vänstern trodde på majoritetsstyre. Den nya, säger han, vill reglera sönder utvecklingen och försvara sina egna positioner. Därför kallar han dagens vänster för vår tids reaktionärer.

På migrationsområdet går han längre än Sverigedemokraterna. Han vill ha återvandring och utvisning, med fokus på kriminella och på människor som gått på bidrag i åratal. Det reproducerar sig, säger han, och blir en cancer för samhället.

Invandrare som assimilerar sig är däremot inte problemet. Men svenskar ska inte bli en minoritet i sitt eget land.

Jag vill att svenskar ska vara majoritet i sitt eget land. Sverige är svenskarnas land, betonar han.

Gränserna är enligt honom fortfarande vidöppna trots Tidöregeringen. Sverigedemokraterna utgör omkring 40 procent av regeringsunderlaget, men har enligt Allard bara åstadkommit småjusteringar medan invandringen fortsatt.

En gaspedal, inte en broms

Det är synen på makt, inte bara sakfrågorna, som han menar skiljer Örebropartiet från SD. Enligt Allard har Sverigedemokraternas ledning slipat ner partiet sedan det kom in i riksdagen. De ser sig själva genom etablissemangets ögon, vill bevisa att de inte är så farliga som det sägs, och frågar tjänstemän om lov.

Högern är bror duktig. Socialdemokraterna, säger han, har skitit i folket men behållit maktanalysen.

Jag går till val på att jag ska sparka tjänstemän om tjänstemän inte gör som jag säger. Det är de som ska fråga mig om lov, säger Allard.

När han går in i ett rum frågar han inte vilka han ska bli kompis med.

När jag går in i det här rummet tänker jag: vilka ska jag slå ner i dag? Vilka ska vi köra över i dag? Mina kompisar är där ute. Jag har inga kompisar här inne.

SD:s väljare ger han ändå ett slags upprättelse. De hade rätt i migrationsfrågorna när han själv stod i vänstern och skrek att de var nazister. Problemet nu, menar han, är att de inte går tillräckligt långt och att de tappat konfliktorienteringen just när de äntligen har makt.

Nu ska man ju ha en revolver mot tinningen på Ulf Kristersson varje morgon när han vaknar. God morgon Ulf, nu ska vi göra så här. Annars så fäller vi din skitregering, säger Allard.

Så har Miljöpartiet arbetat, påpekar han: ett litet parti som tvingade Socialdemokraterna till eftergifter. Han vill använda ett mandat i ett jämnt parlamentariskt läge på samma sätt. Han är öppen för att tala med alla, även Magdalena Andersson eller Nooshi Dadgostar, om de skulle vilja frysa medborgarskapsprocesserna, utvisa kriminella invandrare, skära i transferiatet och skattebefria de produktiva.

Han tror inte att det blir så. Lättare blir det med Tidöpartierna. Men ingenting ska ges gratis.

Jag är inte en broms, jag är en gaspedal.

Kraven han skulle ställa dag ett är konkreta: frys medborgarskapsprocesserna, ta bort rösträtten i kommun- och regionval för migranter som inte är medborgare, driv igenom lagändringar på dygn och veckor i stället för att misslyckas i fyra år. Det svenska parlamentet är enligt honom ett av de starkaste i västvärlden. Den som vill kan trycka igenom förändringar.

Liberalernas krav på långsam lagstiftning gör honom därför otålig.

Från vänstersekt till kommunalt uppror

Markus Allard kommer själv ur vänstern. Han beskriver en övre medelklassbakgrund, med tandläkare till far och tandsköterska till mor, och en tidig bana i Vänsterpartiet och Ung Vänster.

Vid 23 års ålder stod han enligt egen utsago på väg in i riksdagen när han uteslöts. Först organisatoriskt, med vad han kallar en sluten, sovjetinspirerad promemoria full av lögner. Därefter ideologiskt, steg för steg, i takt med att han sökte relevans hos väljarna i stället för hos rörelsen.

Hela min värld rasade. Jag var 23 år, på väg in i riksdagen. Plötsligt blir du utesluten och vet inte vad du ska ta vägen.

Kvar fanns ett gäng från Ung Vänster. Han och gruppen bildade Örebropartiet 2014 som ett renodlat vänsterprojekt, med antifascistiska flaggor och manifestationer i Vivalla. Första valet gav 1,14 procent. Sparpengarna var borta. Fadern, som dog i juli 2018, hann aldrig se att partiet senare fick luft under vingarna.

Brottet med vänstern fullbordades när han började skriva för Nyheter Idag under Chang Frick. Då blev han fascist på riktigt i de gamla kamraternas ögon, beskriver han det som.

Partiet sökte samtidigt en ny publik och lade om sitt tilltal. Han lärde sig att jaga det som är relevant, att skriva enkelt och att sluta förhålla sig till sekten.

Lokalt har partiet vuxit på frågor som angår vardagen. Superbussarna i Örebro är hans exempel på tevatten i petrogradsk mening: en konkret konflikt som bygger makt.

En namninsamling till en folkomröstning gav enligt Allard omkring 15 000 underskrifter. Kommunen detaljgranskade sedan varje namn och förvaltningsrätten tittade enligt honom inte ens på bevisningen. Samma mönster ser han i socialtjänstärenden och i mediernas systembevarande reflex.

Det är omöjligt att inte bli populist i ett sånt här jävla land. Det är ju vi mot dem.

Kofoten i riksdagen

Strategin inför september är koncentration, inte stavhopp över fyraprocentsspärren i hela landet. Allard vill in via 12-procentsspärren i Örebro län och sedan använda mandatet som kofot.

Finns det ingen vågmästarroll tänker han väcka debatt. Finns den ska han pressa regeringsalternativen. Målet därefter är att etablera Örebropartiet som ett fyraprocentsparti till valet därpå.

Han hänvisar till en mätning som han menar skulle ha gett partiet 2,1 procent nationellt om spärren inte funnits. Han lämnar öppet hur seriös mätningen är, men hävdar att tomrummet i svensk politik är verkligt.

På riksplanet vill han som enda riksdagsparti driva frågan om att lägga ner public service. Journalistkåren har enligt honom redan valt krig. Då ska den få krig.

Han beskriver medierna som en del av regimen, inte som en neutral lägereld, och vill avlägsna den regimen.

Vi ska inte betala en krona till den där skiten, vi ska lägga ner det. De får sälja sin arbetskraft på marknaden precis som du eller Chang Frick eller jag gjorde, markerar han.

Han vill inte ha röster från folk som inte håller med. I stället erbjuder han sig som ett redskap.

Jag finns här till förfogande om man vill använda mig som verktyg och vapen och redskap för att få till den förändring som jag tror att de flesta av oss vill se.

Läsaromröstning

Kommer Örebropartiet med Markus Allard i spetsen in i Sveriges riksdag i höst?

Röstning stängd

Ja! 83%
101 röster
Nej! 7%
9 röster
Nej, men partiet får tillräckligt många röster som en stabil bas för valet 2030. 9%
11 röster

121 röster totalt

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Besvikna väljaren efter SD-raset: ”Politik är en förtroendebransch”

Valet 2026

Publicerad Idag 12:24 – av Jan Sundstedt
Jimmie Åkesson talar på Sverigedemokraternas vårtal 2026
Jimmie Åkesson i samband med ett tal i våras (arkivbild).

Sverigedemokraterna backade med drygt tre procentenheter i riksdagsvalet. Socialkonservativa debattören Emelie Ekstedt bryter fyra års tystnad med beskedet att partiet fumlade bort mandatet.

Valmyndigheten redovisar 17,48 procent för Sverigedemokraterna efter valet den 13 september, en minskning med 3,05 procentenheter när samtliga distrikt är räknade.

Socialdemokraterna får 28,02 procent, medan Moderaterna landar på 19,85.

Skattefinansierade statskanalen SVT visar att SD backar i 285 av 290 kommuner, och statsvetaren Andreas Johansson Heinö kallar fallet "en överraskande stor tillbakagång".

Samhällsdebattören Emelie Ekstedt publicerade den 14 september sitt första inlägg på X på fyra år, som besviken socialkonservativ väljare.

Dagen efter valdagen formulerade hon valanalysen:

"Väljarstöd sker inte villkorslöst"

Viljan och engagemanget försvann när kursen drog åt fel håll för länge. Väljarstödet sker inte villkorslöst, är hennes påminnelse efter valet.

Nato-svängen och avsaknaden av stopp för nya medborgarskap, "inte ens tillfälligt", står först på listan. Invandringen nämndes knappt i valrörelsen, skriver hon, och låsningen hamnade vid bränslepriset vid pumpen.

Äkta socialkonservatism byttes mot en mer moderat, lätthöger linje, menar hon, med större hänsyn till Moderaterna än till de egna väljarna.

Tyngsta stöten gäller medborgarskapen. Över 200 000 nya medborgarskap ger därmed fler röster till de rödgröna, betonar hon.

Makten att ställa krav som aldrig förr fanns där, betonar hon, men chansen att stänga dörren fumlades bort. Nya medborgare blev med största sannolikhet stödröster till vänsterblocket, enligt Ekstedt.

Siffran 200 000 är hennes egen sammanräkning. Svenskt medborgarskap kräver i regel flera års hemvist.

"Politik är en förtroendebransch"

Tonläget retar Ekstedt lika mycket som sakpolitiken. Väljare som sneglar på småpartier ska ha kallats "efterblivna" av ledningen.

Sådana väljare utmålas till och med som allierade med AFA, skriver hon. "Politik är en förtroendebransch. Det är inte så här man vinner tillbaka röster".

Väljarna har ingen skyldighet att vara lojala oavsett vad partiet gör, menar hon. Förtroendet måste förtjänas. Självrannsakan krävs, inte häxjakt på dissidenter och väljare som tappat förtroendet.

Högerblockets näst största parti ställer ändå inga grundkrav på regeringen, menar hon.

Stopp för nya medborgarskap, indragna medborgarskap och återvandring ska till innan en enda paragraf släpps i riksdagen, är ett par av Ekstedts krav.

Ledningen bör sluta omge sig med ja-sägare som bara har karriären för ögonen.

För sent kan det redan vara, varnar Emelie Ekstedt, om andra länders medborgare hinner underminera den politiska majoriteten i Sverige.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Valet avgjort mot Tidöregeringen – Kristersson begär sitt entledigande

Valet 2026

Publicerad september 17, 2026 – av Emil Fjellstedt
Ulf Kristersson talar vid en talarstol med mikrofon, i brun tröja och glasögon.
Ulf Kristersson begärde sig entledigad sedan oppositionen enligt det preliminära valet tagit 176 mandat mot Tidöpartiernas 173.

Statsminister Ulf Kristersson (M) begärde under torsdagen att bli entledigad hos talmannen. Beskedet kom sedan de sista rösterna i riksdagsvalet räknats: enligt det preliminära resultatet vann den rödgröna oppositionen med 176 mandat mot Tidöpartiernas 173 – en marginal på 50 359 röster.

"Nu är det talmannen som ska leda de kommande stegen på väg mot en ny regeringsbildning", skriver Kristersson i ett uttalande, enligt skattefinansierade statskanalen SVT som skriver om avgången. Kort därefter lämnade han sin begäran till talmannen.

I brevet varnar den avgående statsministern samtidigt för att utgången kan låsa hela processen. "Valresultatet kan ha givit komplicerade förutsättningar för nästa regeringsbildning eftersom partiernas olika besked inför valdagen skulle kunna utgöra hinder mot alla tänkbara regeringsbildare och koalitioner", skriver han. Det som krävs, enligt Kristersson, är en konstruktiv öppenhet från riksdagens partier.

"För att det arbetet ska kunna inledas omedelbart begär jag härmed att bli entledigad som statsminister".

Tre mandat skiljer blocken

Rösträkningen är klar i samtliga 6 626 valdistrikt, alltså 100 procent räknat, enligt de preliminära siffror som SVT redovisar med Valmyndigheten som datakälla och med uppdatering klockan 13.13 på torsdagen. Oppositionen utgörs av V, S, MP och C, Tidöpartierna av M, SD, KD och L.

Någon ny statsminister är inte utsedd. Kristersson och övriga statsråd entledigas från sina tjänster men behåller sina befattningar till dess att en ny regering har tillträtt. Kristdemokraternas partiledare Ebba Busch skriver på sina sociala medier att det nu blir upp till talmannen att påbörja sonderingen kring ny regeringsbildare.

"Jag vill tacka Ulf Kristersson för sitt ledarskap som statsminister som tillsammans med oss och resten av det blågula laget gett Sverige en ny riktning", skriver hon.

Därmed inleds sonderingen i en riksdag där skillnaden mellan blocken är tre mandat. Vilka partier som är beredda att frångå sina egna besked från valrörelsen är ännu obesvarat – och det är just den frågan Kristersson själv pekar ut som hindret.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Valmyndigheten vill skrota partivalsedlarna

Valet 2026

Publicerad september 17, 2026 – av Emil Fjellstedt
Gula, vita och blå partivalsedlar i ett valsedelställ, bland annat för Folkpartiet, Kristdemokraterna och Kommunistiska Partiet.
Egna valsedlar per parti, i tre färger för tre val. Valmyndigheten vill ersätta dem med en gemensam sedel per val.

Omkring 1 200 incidentrapporter kom in under förtidsröstningen före valet den 13 september. Ungefär hälften rörde valsedlar: partiers sedlar saknades eller hade plockats bort. Valmyndigheten vill ersätta partiernas egna valsedlar med en gemensam sedel per val, men det är politikerna som avgör.

Fram till den 2 september hade omkring 1 200 incidentrapporter kommit in till Valmyndigheten, enligt tidningen Publikt. Hälften rörde händelser kopplade till valsedlar. Rapporteringen är numera lagstyrd; tidigare var den frivillig. Kanslichefen Anna Nyqvist kopplade ökningen till den nya skyldigheten, inte till att mer skulle hända.

Det har varit en hel del strul, särskilt med valsedlar. Men det var väntat, så har det sett ut tidigare också, säger Nyqvist.

Tre dagar före valdagen sade hon till Sveriges Radio P4 Skaraborg att det finns för många sedlar, vilket kan göra det rörigt för väljarna, men att det är upp till politikerna att avgöra valsedelns öde.

Gemensam valsedel ger mer lika villkor

Valmyndigheten har sedan 2010 krävt en översyn och presenterade 2023 ett förslag om enhetsvalsedlar – en gemensam valsedel för alla partier, där väljaren kryssar parti. Myndigheten har sagt att dagens mängd sedlar är svår att överblicka och ger risker för logistik, säkerhet och tillgänglighet. En gemensam sedel skulle enligt Valmyndigheten också ge mer lika förutsättningar för partierna, som i nuvarande system är beroende av att just deras valsedlar ligger framme.

Inför 2022 trycktes 710 miljoner valsedlar, enligt Sveriges Radio Ekot. Ingen gemensam valsedel hanns med till valet 2026. Valsedelskommitténs slutbetänkande ska lämnas senast den 13 augusti 2027.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Kasselstrand: Skolorna fuskar bort AFS-rösterna

Valet 2026

Publicerad september 17, 2026 – av Emil Fjellstedt
Gustav Kasselstrand, partiledare för Alternativ för Sverige.
AfS-ledaren Gustav Kasselstrand anklagar skolorna för utbrett valfusk i skolvalet.

Alternativ för Sverige blev större än Liberalerna i det preliminära skolvalsresultatet. Partiledaren Gustav Kasselstrand vägrar ändå kalla siffran en framgång. Enligt honom nekas partiet att lämna in sina valsedlar på de flesta skolor, och på många skolor räknas även röster på AFS som ogiltiga.

I Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågors preliminära riksdagsskolval landar Alternativ för Sverige på 1,18 procent mot Liberalernas 1,17 procent. Bakom siffrorna ligger 413 433 röstande elever på 1 461 skolor och ett valdeltagande på 81,9 procent. Samtidigt redovisas 28 937 ogiltiga och blanka röster, 7,00 procent av det totala antalet.

Kasselstrand riktar in sig på de AFS-röster som han uppger underkänns på många skolor. Under onsdagen beskrev han i flera inlägg på X hur skolvalet enligt honom systematiskt trycker ner partiets verkliga stöd bland eleverna.

"Det är visserligen glädjande. Men, det är viktigt att förstå att vårt verkliga stöd i skolvalet är mycket högre – det sker nämligen ett utbrett valfusk på olika sätt", skriver han i huvudinlägget.

Beslagtagna valsedlar och ogiltiga röster

Kasselstrand pekar på två hinder. Dels förbjuds partiet att lämna in sina valsedlar på de allra flesta skolor, dels har elever som själva hämtat AFS-sedlar på partiets torgmöten fått dem beslagtagna när de kommit till skolröstningen. I de allmänna valen kan ett parti alltid lämna in valsedlar, konstaterar han.

Tyngre väger enligt honom det som händer med rösterna som trots allt läggs. "Än värre är dock att många skolor inte godkänner att man röstar på Alternativ för Sverige eller andra partier utanför riksdagen, ens med en handskriven valsedel", skriver han. Sådana röster hamnar i den ogiltiga högen.

Som exempel lyfter han Timrå gymnasium, med över 300 röstande, noll procent för övriga partier och 16 procent ogiltiga röster. I myndighetens preliminära resultatfil redovisas skolan med 312 röstande, 263 giltiga röster, 49 ogiltiga motsvarande 15,7 procent och noll röster på Alternativ för Sverige.

Mönstret är enligt Kasselstrand bredare än en enskild skola. En del skolor redovisar noll procent på övriga partier, andra klumpar ihop hela kategorin utan att ange vad Alternativ för Sverige fick. Troligen har även de skolorna rapporterat in noll för partiet, skriver han i ett uppföljande inlägg.

Själv säger han sig mäta stödet på annat sätt, i elevskarorna på partiets torgmöten i stad efter stad. Slutsatsen blir att den officiella siffran inte ska firas.

"Men jag tänker inte kommunicera det officiella skolvalsresultatet som en framgång, eftersom det skulle legitimera det valfusk som sker från skolorna och dessutom förminska det stöd som vi faktiskt har", skriver Kasselstrand.

Det preliminära resultatet ska fastställas av myndigheten.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.