Idag besöker Finlands statsminister Sanna Marin Sverige för att fortsätta förberedelserna för ett Nato-medlemskap. Här är några av de senaste turerna kring vad som av seriösa analytiker bedöms kunna föranleda krig i Norden.
Så sent som i januari i år sade Sanna Marin i en intervju med Reuters att det är ”mycket osannolikt” att Finland ansöker om medlemskap i Nato under hennes ledning. Uttalandet mötte omfattande kritik i hemlandet, bland annat för att det enligt Finlands konstitution är republikens president som leder Finlands utrikespolitik. Marins uttalande kom dessutom i samband med att Finlands president Sauli Niinistö för andra gången inom en månad samtalade med USA:s president Joe Biden. Enligt Biden-administrationen rörde samtalet sig om ”vikten av ett nära försvarssamarbete med Förenta Staterna och Nato”. Niinistö och Biden har även diskuterat Nato-frågan tillsammans med Magdalena Andersson.
Dagen efter att Ryssland invaderade Ukraina den 24 februari 2022 varnade det ryska utrikesministeriet för ”allvarliga militära och politiska konsekvenser” i det fall att Finland och Sverige ansluter sig till Nato. Ryssland upprepade i måndags att ett finskt och svenskt medlemskap ”inte skulle bringa stabilitet” till Europa.
På den Trilaterala Kommissionens youtubekanal sade den globalistiska tankesmedjans svenska Europaordförande Carl Bildt i förra månaden att Rysslands agerande skulle framkalla en ”Nato-rörelse” i båda länder. Bildt var tidigt ute med analysen att Finland och Sverige troligen kommer att ansluta sig samtidigt.
Presidenten: ”Riskerar eskalera situationen”
Finlands president Sauli Niinistö bekräftade i slutet av mars att man ser över alternativen till den neutrala säkerhetspolitiska linje som varit djupt etablerad i landet sedan andra världskriget.
– Jag förstår mycket väl att till exempel (ett medlemskap i) Nato kan se ut som att våra bekymmer är över. Men alla olika alternativ medför risker vi måste ta hänsyn till. För närvarande är den stora risken en eskalering av situationen i Europa, sade Niinistö.
Finlands och Sveriges statsministrar och försvarsministrar träffades i Helsingfors i början av mars. I efterspelet av besöket har det ryktats att Sveriges försvarsminister Peter Hultqvist skulle ha föreslagit ett intensivare försvarssamarbete länderna emellan framom Nato-medlemskap. Uppgiften har inte bekräftats av någondera parten, men dock av mångårige riksdagsledamoten och tidigare utrikesministern Erkki Tuomioja.
Wallenberg lobbar för Nato-anslutning
Sverigedemokraterna, som i praktiken kommit att bli ett vågmästarparti i frågan, har i mars meddelat att man understöder ett medlemskap i Nato, förutsatt att även Finland ansluter sig till militäralliansen. Om SD inte skulle rösta för en Nato-ansökan skulle Sveriges riksdag sannolikt inte uppnå ett stöd om 75 procent för medlemskapet, vilket enligt statsminister Magdalena Andersson är en förutsättning för att hon ska lämna in en svensk ansökan till Nato.
I Finland har även Centerpartiet i dagarna meddelat att man understöder ansökan om medlemskap i Nato. Samtidigt har finansminister Mikael Damberg tillsammans med en rad svenska företagsledare, bland annat den profilerade globalisten Jacob Wallenberg, enligt uppgift besökt Finlands president och finska näringslivstoppar i Helsingfors för att diskutera Nato-frågan. Budskapet till den svenska regeringen var att utländska investeringar kan minska i Sverige om man inte går med i Nato.
Om Finland och Sverige ansluter sig så växer militäralliansen till 32 medlemmar.
