Barnafödandet fortsätter att sjunka i Sverige – samtidigt som både förstföderskor och omföderskor blir allt äldre.
– Inte sedan 2005 har det fötts färre barn i Sverige enligt vår statistik, förklarar Socialstyrelsens Mikael Ohlin.
Förra året föddes 100 650 barn – vilket är en minskning med hela fem procent jämfört med 2022. Dessutom framgår det att medelåldern för kvinnor som föder barn fortsätter att öka – och det gäller både förstföderskor och omföderskor.
Snittåldern för första barnet ligger idag på 29,9 år och för andra barnet på 32,6 år. Yngst är förstföderskorna i Kalmar län medan de äldsta finns i Stockholm – där är kvinnorna i genomsnitt 31,4 år när de får sitt första barn.
Det noteras också att svenska kvinnor som föder barn är betydligt mer ohälsosamma än tidigare – exempelvis har andelen blivande mödrar med övervikt nästan fördubblats sedan 1992. Då led 25 procent av övervikt – idag handlar det om 46 procent.
– Vid högt BMI finns en högre risk för komplikationer under graviditet och förlossning, som exempelvis graviditetsdiabetes, havandeskapsförgiftning samt för tidig förlossning eller kejsarsnitt, säger Ängla Mantel, föredragande läkare på Socialstyrelsen och specialistläkare i obstetrik och docent vid Karolinska Universitetssjukhuset, i ett pressmeddelande.
En positiv trend är att andelen rökande mödrar har minskat. Andelen som snusar har dock ökat från 3,9 procent för 10 år sedan till 8,8 procent idag.
Socialstyrelsen ser vidare att andelen barn som föds med kejsarsnitt också har ökat något de senaste åren och att det främst är de akuta kejsarsnitten som ökat.
– Det finns en rad faktorer som kan spela in, som exempelvis moderns BMI och ålder. Planerade snitt kan exempelvis bero på tidigare livmoderoperationer eller medicinska åkommor hos modern eller barnet, inklusive havandeskapsförgiftning. Vid akuta kejsarsnitt kan skälen till exempel vara utdragna förlossningar eller indikationer om risker för mor och barn, fortsätter Ängla Mantel.
Ytterligare en positiv trend är att andelen dödfödda har sjunkit de senaste åren och förra året låg på 2,9 promille. Detta uppges bero på att man blivit bättre på att identifiera riskgraviditeter.
Idag föder kvinnor i Sverige i genomsnitt 1,45 barn – vilket är den lägsta siffran någonsin och alltså innebär negativa fruktsamhetstal, och att befolkningen minskar.
Linjen hos styrande politiker i Sverige har varit, till skillnad från deras motsvarigheter i exempelvis Ungern där man arbetar systematiskt för att främja barnafödandet, att den svenska befolkningen ska ersättas med invandring från andra länder.
