Annons:

Karlstads universitet vill utbilda ”trolljägare” och ”patriarkatkrossare”

Publicerad april 28, 2020 – av Per Nordin

Svenska universitet och högskolor har länge fått kritik för att gå i sina amerikanska motsvarigheters fotspår med en allt mer politiskt vänstervriden inriktning. Karlstads Universitet går nu ett steg längre i den processen och gör med skämtsam ton reklam för att deras studenter kan bli ”trolljägare”, ”patriarkatkrossare”, ”klimatfixare” eller ”algoritmaktivist”.

Om man klickar in på fliken ”välj din väg” på universitetets hemsida möts man av en rad påhittade politiskt korrekta jobbtitlar som hänvisar vidare till verkliga utbildningar, med beskrivningar som tydligt indikerar att universitetet har för avsikt att fostra politiska aktivister. Under rubriken ”trolljägare” står exempelvis följande att läsa:

Krossa filterbubblorna, avslöja de anonyma hatarna och rikta ljuset mot viktiga frågor som annars riskerar att begravas i kommentarsfält eller döljas i mörka hörn. Granska, bygg nytt och låt fakta ta plats. Det här är ett fiktivt yrke - men nedan hittar du utbildningar som kan hjälpa dig att nå just ditt mål. Ansök senast 15 april.

Under rubriken ”inkluderingsingenjör” får läsaren veta att denne kan få lära sig att ”utveckla kommunikation eller skapa situationer som får fler att känna sig delaktiga och tilltalade” samt att studenten kan hjälpa till att ”bryta normer”.

Annons:
Foto: faksimil/Karlstads Universitet

 

Surfar man istället in på rubriken ”patriarkatkrossare” så får den potentielle studenten veta att Karlstad universitet kan ge dig ”insikterna och kunskapen som låter människor utvecklas utanför begränsade ramar och bortom diskriminerande fördomar” samt att studenten kan bidra till ”en mer rättvis värld och hjälpa andra att växa”. Även här är patriarkatkrossare förstås en påhittad titel, och istället uppmanas man att läsa till exempelvis lärare, ekonom eller jurist.

Under den mer sovjetiskklingande rubriken ”algoritmaktivist” får man veta att man kan lära sig att ”ta kontroll över den digitala världen, ändra spelreglerna eller skapa det mest framgångsrika receptet för tillväxt” samt vad man behöver göra för att utnyttja de digitala mönstren för att ”väcka känslor, förändra beteenden och nå resultat”. Lockas man av detta så kan man plugga till högskoleingenjör, IT eller kommunikation och PR på universitetet.

På sociala medier har universitetets kampanj mötts av både ris och ros. Vissa anser att det är oproblematiskt att universitet i en skämtsam ton tydligt tar politisk ställning, medan andra menar att den typen av aktivism inte är någonting som ett universitet bör ägna sig åt.

Ett universitet ska inte vara lekfullt, de ska vara seriösa i sin kommunikation med omvärlden. Det ska framförallt inte syssla med politik, så denna kampanj var ett rejält klavertramp”, menar en användare på Facebook.

Det är väldigt enkelt. Universitet ska lära ut fakta. Varken mer och varken mindre. Vad universitet ska undvika är att indoktrinera elever i olika politiska eller religiösa åsikter. Universitet ska alltså vara neutrala i frågor som inte har med fakta att göra. Åtminstone i en demokrati”, konstaterar en annan.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

S och V tog hem 95,2 procent av rösterna i Rosengård centrum

Valet 2026

Publicerad Idag 19:56 – av Jan Sundstedt
Magdalena Andersson pussas på kinden i en selfie; Nooshi Dadgostar till höger. S-ros och V-logotyp över mittlinjen.
Magdalena Andersson minglar med migranter i valrörelsen. Till höger Vänsterpartiets Nooshi Dadgostar.

Socialdemokraterna och Vänsterpartiet tog nio av tio giltiga röster i fem invandrartäta valdistrikt. I Rosengård centrum gick 95,2 procent till de två partierna, enligt Valmyndighetens preliminära resultat. I riket stannade samma partier på 28,1 respektive 8,3 procent.

Nya Dagbladet har gått igenom fem valdistrikt i Malmö, Örebro, Stockholm och Göteborg, i bostadsområden där kommunernas egen statistik visar att en stor majoritet av invånarna har utländsk bakgrund. Det är stickprov, inte ett slumpmässigt urval av landet. Mönstret är likväl entydigt: i samtliga fem distrikt tog Socialdemokraterna och Vänsterpartiet tillsammans mellan 87 och 95 procent av de giltiga rösterna.

Av 4 076 giltiga röster i de fem distrikten gick 3 699 till de två partierna, 90,8 procent. På riksnivå fick Socialdemokraterna 1 790 848 röster, 28,1 procent, och Vänsterpartiet 526 521 röster, 8,3 procent, enligt Valmyndighetens redovisning, där 6 312 av 6 626 distrikt var räknade. I stickproven motsvarar Vänsterpartiets 1 817 röster 44,6 procent, drygt fem gånger partiets riksandel. Socialdemokraternas 1 882 röster motsvarar 46,2 procent.

I Rosengård centrum i Malmö registrerades 842 giltiga röster. Socialdemokraterna fick 455, 54,0 procent, och Vänsterpartiet 347, 41,2 procent. Tillsammans 802 röster, 95,2 procent. Valdeltagandet var 66,9 procent.

I Örtagården östra i Malmö: 855 giltiga röster. S 447 (52,3 procent), V 347 (40,6 procent). Tillsammans 794 röster, 92,9 procent. Valdeltagande 73,5 procent.

I Vivalla östra i Örebro: 929 giltiga röster. V 428 (46,1 procent), S 395 (42,5 procent). Tillsammans 823 röster, 88,6 procent. Valdeltagande 66,4 procent.

I Rinkebysvängen norra i Stockholm: 714 giltiga röster. V 389 (54,5 procent), S 249 (34,9 procent). Tillsammans 638 röster, 89,4 procent. Valdeltagande 54,6 procent.

I Hammarkullen C i nordöstra Göteborg: 736 giltiga röster. S 336 (45,7 procent), V 306 (41,6 procent). Tillsammans 642 röster, 87,3 procent. Valdeltagande 62,4 procent.

Socialdemokraterna var störst i Rosengård centrum, Örtagården östra och Hammarkullen C. Vänsterpartiet var störst i Vivalla östra och Rinkebysvängen norra. Övriga partier nådde inte i närheten av tvåsiffriga tal: Miljöpartiet fick mellan 12 och 32 röster per distrikt och Centerpartiet mellan 2 och 13.

Valdeltagandet varierade kraftigt. Högst var det i Örtagården östra med 73,5 procent, lägst i Rinkebysvängen norra med 54,6 procent. Riksdagsvalet omfattar bara svenska medborgare.

Förorter där nästan alla har utländsk bakgrund

Kommunernas egen statistik beskriver de berörda bostadsområdena i tydliga tal. Malmö stads områdesfakta för "Örtagården, Herrgården m fl" anger 63 procent utrikes födda och 26 procent inrikes födda med två utrikes födda föräldrar, sammanlagt 89 procent med utländsk bakgrund. Örebro kommun uppger i sin brottsförebyggande åtgärdsplan att 87,4 procent av invånarna i Vivalla hade utländsk bakgrund.

Stockholms stads socioekonomiska faktablad redovisar 17 026 invånare i Rinkeby, varav 15 711 med utländsk bakgrund, 92,3 procent. Göteborgs stads statistikblad för Hammarkullen anger 8 491 invånare, 55,4 procent utrikes födda och 82,5 procent med utländsk bakgrund. Kommunerna definierar utländsk bakgrund som utrikes född eller inrikes född med två utrikes födda föräldrar.

Områdesindelningarna är större än de enskilda valdistrikten, och gränserna sammanfaller inte exakt. Demografiska andelar för ett bostadsområde kan därför inte läsas som en beskrivning av väljarna i just det valdistriktet. Statistik om personer med utländsk bakgrund visar inte hur enskilda personer har röstat. Det som redovisas är ett geografiskt mönster i röstsedlarna.

Siffrorna är fortfarande preliminära

Samtliga röstetal kommer från den preliminära räkningen, som Valmyndigheten själv beskriver som preliminär. 314 uppsamlingsdistrikt räknas den 16–17 september, och den slutliga rösträkningen hos länsstyrelsen pågår. Andelar och absoluta tal kan därför ändras.

De fem distrikten står inte ensamma. Enligt Omni, som refererar en kartanalys från Bonnierägda DN av 311 valdistrikt som överlappar polisens utsatta områden, hade Vänsterpartiet 28,3 procent och Socialdemokraterna 39,9 procent när 305 av distrikten var räknade. Vänsterpartiet hade där ökat med 14 procentenheter. Också den metoden bygger på geografisk överlappning, där valdistriktens gränser inte exakt följer områdesgränserna.

Tills räkningen är fastställd är det de preliminära talen som gäller, och de visar att två partier som tillsammans fick drygt en tredjedel av rösterna i riket tog nästan allt i de fem distrikten.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Närmare 300 000 röster återstår – preliminärt riksdagsresultat på torsdag

Valet 2026

Publicerad Idag 12:07 – av Emil Fjellstedt
Rösträknare sorterar valkuvert och valsedlar på ett bord.
Rösterna i uppsamlingsräkningen omfattar bland annat sena förtidsröster och utlandsröster som inte hann fram till vallokalerna under valdagen.

Valmyndigheten uppskattar att närmare 300 000 sent inkomna förtids- och utlandsröster återstår att räkna efter valdagen. Uppsamlingsräkningen väntas bli klar först under torsdagen – men resultatet som då presenteras är fortfarande preliminärt.

Kommunernas valnämnder räknar under onsdagen de röster som inte hann fram till vallokalerna för att räknas under valkvällen. Det gäller förtidsröster som lämnades i den egna kommunen under valdagen, röster från andra kommuner som inte kom fram i tid samt sent inkomna utlandsröster.

Enligt Valmyndigheten väntas antalet bli större än vid tidigare val. Myndigheten betonar samtidigt att närmare 300 000 är en uppskattning, inte ett på förhand känt antal.

Vi förväntar oss ett större antal röster i år än vid tidigare val. Vi kan inte veta antal i förväg, men uppskattar att det rör sig om närmare 300 000 röster i årets val, säger Anna Nyqvist, kanslichef på Valmyndigheten.

Rösterna räknas i 314 uppsamlingsdistrikt, vilka motsvarar en kommunvalkrets eller en hel kommun. Valmyndigheten uppger att indelningen ska skydda valhemligheten.

Slutresultatet dröjer

Den stora mängden röster innebär enligt myndighetens bedömning att många kommuner behöver längre tid. Ett uppdaterat preliminärt resultat för riksdagsvalet väntas därför först under torsdagen.

Därefter lämnas rösterna till länsstyrelserna, där den slutliga rösträkningen pågår. Det slutliga riksdagsresultatet kan presenteras när samtliga länsstyrelser är klara och Valmyndigheten har fördelat mandaten, utsett ledamöter och ersättare samt fastställt resultatet. Det väntas ske cirka en vecka efter valdagen.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Rekordmånga hamnade i fängelse i fjol

Ökade otryggheten

Publicerad Idag 09:55 – av Emil Fjellstedt
Den röda huvudbyggnaden vid Kristianstadsanstalten med parkerade bilar på gården.
Kristianstadsanstalten. Brå redovisar att beläggningen på anstalternas ordinarie platser nådde 141 procent under 2025.

Aldrig på 30 år har så många sänts in bakom murarna som under 2025. Enligt Brottsförebyggande rådet (Brå) påbörjade 12 754 personer en fängelseverkställighet under fjolåret – samtidigt som anstalterna i snitt belades till 141 procent av sina ordinarie platser.

Statistiken, som publicerades under tisdagen, visar att antalet nyintagna ökade med 942 personer eller 8 procent jämfört med 2024. Det är den högsta nivån sedan 1995.

Ännu tydligare syns förändringen i antalet personer som sitter inne samtidigt. Den 1 oktober 2025 hade 9 087 personer en pågående fängelseverkställighet, varav 8 352 män och 735 kvinnor. Det är 11 procent fler än vid samma tidpunkt 2024 och 115 procent fler än 2016, då 4 231 personer satt på anstalt. Anstaltsbefolkningen har alltså mer än fördubblats på tio år.

Brå pekar på straffskärpningarna

Brå förklarar ökningen främst med de senaste årens straffskärpningar.

Under den senaste tioårsperioden syns en tydlig ökning av antalet nyintagna i fängelse och antalet personer som avtjänar längre fängelsepåföljder. Ökningen förklaras främst av de straffskärpningar som har genomförts de senaste åren, säger Charlotta Lindström, statistiker på Brå.

Siffrorna ger henne stöd. Antalet nyintagna med en påföljd längre än två år har ökat med 207 procent sedan 2016, till 2 903 personer. De allra längsta straffen – mer än fyra år – har ökat med 319 procent, från 318 personer 2016 till 1 331 personer 2025. Under fjolåret påbörjade 31 personer en livstidspåföljd, mot 11 personer 2016. Den 1 oktober 2025 avtjänade 262 personer livstids fängelse.

Samtidigt är majoriteten av de nyintagna inga långtidsdömda. 77 procent hade dömts till högst två år och nästan hälften, 45 procent, hade inte haft någon kriminalvårdspåföljd tidigare. Narkotikabrott var huvudbrott för 35 procent av dem som togs in under 2025, och för 29 procent av samtliga intagna den 1 oktober.

141 procents beläggning

Den konkreta följden mäts i celler. Den genomsnittliga beläggningsgraden på anstalternas ordinarie platser låg under 2025 på 141 procent. Beläggningen har ökat varje år sedan 2018, det år då Brå började mäta, och då låg den på 92 procent – alltså under taket.

Medelbeläggningen under 2025 var 7 440 inskrivna, 6 908 män och 532 kvinnor. Till det kommer häktena, där i genomsnitt 3 553 personer satt inskrivna per dag, två procent fler än året innan.

Av dem som togs in på anstalt under 2025 var 90 procent män och 10 procent kvinnor. 78 procent hade svenskt medborgarskap och 39 procent var under 30 år.

Utvecklingen är ingen engångsavvikelse. Redan för 2024 års siffror kunde Nya Dagbladet rapportera om 8 206 intagna och 11 812 nyintagna – vilket vid det tillfället var den högsta nivån på 28 år. Ett år senare har båda nivåerna stigit igen.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Örebropartiet rusar lokalt – Malmölistan tar plats i Malmö

Valet 2026

Publicerad Igår 16:00 – av Jan Sundstedt
Markus Allard till vänster och Nils Littorin till höger i ett tvådelat montage.
Markus Allards Örebropartiet blir preliminärt näst största parti i Örebro kommun, medan Nils Littorins Malmölistan tar två mandat i Malmö.

Örebropartiet ser ut att missa riksdagen men blir preliminärt näst störst i Örebro kommun. Malmölistan tar samtidigt sina första mandat i Malmö kommunfullmäktige.

Valmyndighetens siffror från valet är ännu preliminära. Två distrikt återstår att räkna i respektive kommun.

Valmyndighetens preliminära resultat ger Örebropartiet 17,2 procent och 17 891 röster i Örebro kommun. Partiet ökar med 9,3 procentenheter.

Resultatet ger preliminärt elva mandat, sex fler än tidigare. Bara Socialdemokraterna, med 30,4 procent, samlar fler röster i kommunen.

Moderaterna får 14,8 procent. Örebropartiet går därmed om partiet med 2,4 procentenheter. Rösträknarna har hittills räknat 109 av 111 distrikt.

Sett till mandatökningen och uppgången i procentenheter går Örebropartiet ännu starkare i regionvalet. Partiet får 15,5 procent och 30 318 röster i Region Örebro län. Stödet ökar med 11,1 procentenheter.

Örebropartiet tar preliminärt elva av regionens 71 mandat. I regionen vinner Örebropartiet åtta nya mandat, jämfört med sex nya mandat i kommunen.

Rösträknarna har hittills avslutat 204 av 217 distrikt i regionen. Återstående röster kan fortfarande påverka mandatfördelningen.

Riksdagen förblir däremot utom räckhåll för Markus Allard och Örebropartiet.

Samtliga 349 preliminära mandat går till Socialdemokraterna, Centerpartiet, Kristdemokraterna, Liberalerna, Miljöpartiet, Moderaterna, Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet.

Partier under fyra procent i riket kan vinna fasta mandat genom att nå minst tolv procent i en riksdagsvalkrets.

I Örebro län samlar kategorin övriga partier tillsammans 5,1 procent. Örebropartiet får därför preliminärt inget av valkretsens tolv mandat.

Malmölistan gör samtidigt sitt genombrott i Malmö. Valmyndigheten redovisar 3,9 procent och 8 375 röster, en ökning med 3,1 procentenheter.

Resultatet ger preliminärt två av kommunfullmäktiges 61 mandat. Malmölistan tar därmed plats i fullmäktige för första gången.

Valmyndigheten hade räknat 215 av Malmös 217 valdistrikt vid den senaste uppdateringen. Kommunerna räknar uppsamlingsdistrikten den 16–17 september.

Länsstyrelsernas sluträkning avgör mandatfördelningen. Fram till dess kan siffrorna i både Malmö och Örebro förändras.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.