Industrifacken kräver rejäla reallöneökningar och kortare arbetstid inför kommande avtalsrörelse. Kraven syftar till att ”stärka köpkraften och förbättra arbetsvillkoren”.
Arbetsgivarsidan varnar dock för att kraven riskerar att ”hota svensk konkurrenskraft och driva upp inflationen”.
Inför avtalsrörelsen 2025 kräver industrifacken en löneökning på 4,2 procent samt ytterligare steg mot kortare arbetstid för de anställda, rapporterar Unionens medlemstidning Kollega.
Arbetsgivarna å sin sida varnar för att kraven riskerar att underminera konkurrenskraften i vad man menar är företagens pressade ekonomiska situation.
Industrifacken menar likväl att lönekravet är nödvändigt för att återställa de anställdas ekonomiska stabilitet efter de senaste årens inflations- och prischock, enligt Unionens chefsekonom Tobias Brännemo.
– Om det blir ett långt avtal så kan tappet vara återhämtat under det avtalets gång, om det blir ett treårsavtal.
Samtidigt kräver facken en tydligare satsning på arbetstidsförkortning, vilket Unionens ordförande Peter Hellberg betonar som en viktig förändring.
– Det här är en signal. Vårt inriktningsbeslut säger att där vi har system ska de utökas och där vi inte har system ska de införas, markerar han.
Facken inom industrins lönekrav: 4,2 procent. För svensk industri tjänar pengar – och då ska de anställa självklart ha en del av kakan. https://t.co/Jr6jjakdgh@ifmetall @Unionen @GSFACKET @LivsSverige @Ingenjorerna #Avtal2025 pic.twitter.com/LtIHlxnU3X
— Marie Nilsson (@marienilsson64) November 4, 2024
Rekordstor avtalsrörelse
Avtalsrörelsen 2025 blir den största hittills, med över 500 centrala kollektivavtal som ska omförhandlas. Fackförbundet Unionen har en nyckelroll i löneförhandlingarna för den exportberoende industrin, och de krav industrifacken nu lagt fram riktar sig till just dessa förhandlingar.
Målet är att slutföra förhandlingarna senast den 31 mars 2025, och de beslut som fattas kommer att sätta riktlinjer för hela arbetsmarknaden.
– Just nu gör vi bedömningen att det här ligger i ett härad som inte kommer skapa inflationstryck, utan snarare en positiv förutsättning både för företag och anställda, menar Peter Hellberg.
Arbetsgivarsidan starkt kritisk
IKEM och Industriarbetsgivarna, som representerar arbetsgivarna, kritiserar kraven och varnar för att de kan äventyra både konkurrenskraft och sysselsättning.
Henrik Stävberg är förhandlingschef på IKEM.
– Jag är uppriktigt förvånad. Kravet om 4,2 procent är fullkomligt orealistiskt. Det skulle leda till en försämrad svensk konkurrenskraft och slå mot såväl jobben som välfärden, säger Stävberg.
Fackens förslag om kortare arbetstid möter också hårt motstånd. Industriarbetsgivarnas förhandlingschef, Per Widolf, ifrågasätter kravet och betonar vikten av hög produktivitet.
– Arbetstidsförkortning innebär att det kommer att produceras mindre och då måste vi öka antalet skiftlag, det skulle slå direkt mot produktiviteten.
– Faktum är att vi behöver jobba mer [i Sverige], inte mindre. Krav om en orealistisk löneutveckling och ytterligare arbetstidsförkortning gynnar inte företagens internationella konkurrenskraft och således heller inte Sverige och de anställda, menar en, över industrifackens krav, bekymrad Per Widolf.
Parterna långt ifrån varandra
Med avtalsrörelsen 2025 i fokus står fack och arbetsgivare inför förmodat intensiva förhandlingar, där balansgången mellan löneökningar och konkurrenskraft återigen ser ut att bli en central del.
Fackförbunden framhåller att de ökade lönekraven är anpassade till dagens ansträngda ekonomiska situation för många hushåll, medan arbetsgivarsidan hävdar att kraven är för höga.
Parternas skilda uppfattningar gör att den kommande avtalsrörelsen sannolikt kan bli både långdragen och komplicerad – något båda parter ändå hoppas kunna undvika.