Hjälp Nya Dagbladet att finnas kvar
Särskrivningar och användandet av det vänsterpolitiskt laddade pronomenet ”hen” är de största källorna till språklig irritation hos svenskarna, visar en ny undersökning.
Det är Novus som på uppdrag av Språktidningen via intervjuer undersökt vilka språkliga fenomen som gör svenskarna mest irriterade. Man noterar att 22 procent stör sig mest på användandet av det könsneutrala och ofta av politiska skäl använda ordet hen. Lika många säger att de stör sig mest på felaktiga särskrivningar.
På tredje plats (15 procent) på irritationslistan kommer ”onödiga engelska låneord” och på fjärde plats (8 procent) kommer användandet av ord som lapp, zigenare, indian och eskimå. Felanvändning av de och dem fullbordar topp fem och 7 procent av svenskarna stör sig mest på detta.
Ordet hen populariserades och började användas på bred front i svensk massmedia för 10-12 år sedan och många ansåg redan då att ordet var politiskt laddat.
”Hen utmålades i dessa kretsar ibland som ett verktyg för att utradera skillnaderna mellan könen. På samma sätt som många feminister gjorde en poäng av att använda hen var det många motståndare som deklarerade att dom aldrig skulle säga hen”, skriver språktidningen.
Språktidningen skriver vidare att man är ”överraskade” över att så många svenskar stör sig på användandet av hen och att man trodde att ”den diskussionen var död. Eftersom någon debatt kring användandet av pronomenet inte längre sker i medierna.
”Hela 50 procent av Sverigedemokraternas väljare svarar att hen är den främsta källan till irritation. Men bland personer som sympatiserar med Vänsterpartiet, Miljöpartiet, Liberalerna och Centerpartiet är det bara 5 till 7 procent som rankar hen som det största störningsmomentet”, konstaterar man vidare.
Enligt Karin Milles, professor i svenska vid Södertörns högskola menar också att hen har blivit en symbolfråga och ett slags politiskt vapen både bland motståndare och förespråkare.
– För sverigedemokrater blev det tidigt en symbolfråga att vara emot hen. Dom såg hen som ett uttryck för en ideologi som dom inte sympatiserade med. Motståndet var ett sätt att markera mot feministiska eller normkritiska initiativ. Därför blev hen också en symbolfråga för dom som ville ta avstånd från Sverigedemokraterna och som gjorde en poäng av att använda ordet.
