Annons:

Frias från grovt jaktbrott – kan ändå förlora sina vapen

Uppdaterad maj 8, 2025, Publicerad maj 8, 2025 – av Redaktionen
Eftersom mannen frias - men hovrätten bedömer att ett (preskiberat) jaktbrott ägt rum, riskerar Larsson ändå att bli av med sin vapenlicens.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

201 950 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.

Nedräknare
0 Dagar
0 Timmar
0 Minuter

Peter Larsson, från samebyn Maskaure frias från misstankarna om grovt jaktbrott. Trots detta kan han förlora sin vapenlicens.

– Jag känner mig oerhört besviken, säger han.

Hovrätten för Övre Norrland konstaterar i domen att Peter Larsson inte använde snöskoter på ett otillåtet sätt under en skyddsjakt, och att de två björnarna heller inte utsattes för något onödigt lidande. Därmed frias han helt från det grova jaktbrott han tidigare åtalats för, rapporterar Jakt & Jägare.

Samtidigt noterar hovrätten brister i kommunikationen med länsstyrelsen, samt att Larsson angett felaktiga koordinater för platsen där björnen sköts. Det bedöms som ett jaktbrott av normalgraden – men eftersom det är preskriberat kan han inte dömas för det.

Konsekvenserna blir likväl stora. Eftersom preskriptionsreglerna ser annorlunda ut för juridiska personer döms Maskaure sameby att betala en företagsbot på 30 000 kronor.

– Det känns så fel med företagsboten, men det är samtidigt skönt att rättsprocessen är över, kommenterar Larsson.

– Det är hemskt att vara en hederlig person och bli anklagad för brott.

Vapenfrågan kan tas upp igen

Frågan är nu hur Polismyndigheten ser på Larssons vapeninnehav, i och med att hovrätten trots frikännandet slår fast att ett (preskriberat) jaktbrott ägt rum.

– Det är definitivt inte till personens fördel. Om jag var beslutsfattare skulle jag titta närmare på det här ärendet, säger Nils-Olov Gärdin, gruppchef vid en av polisens vapenenheter.

Han betonar dock att fler omständigheter måste vägas in – bland annat hur lång tid som gått, vilket kan tala till Larssons fördel.

Efter tingsrättens friande dom i december 2023 begärde Peter Larsson tillbaka sina beslagtagna jaktvapen. Polisen sade först nej med hänvisning till att åklagaren överklagat domen. Kammarrätten gick dock på Larssons linje och vapnen återlämnades.

Kritiserar hovrättens bedömning

Advokat Sven Severin, som företrätt Peter Larsson genom rättsprocessen, är också kritisk till hovrättens resonemang:

– Domstolen har inte tagit hänsyn till den verklighet som råder vid skyddsjakt i väglöst land, säger han.

Han menar att bristerna hovrätten pekar på – som den felaktiga angivelsen av skottplatsen – borde betraktas som bagateller.

Severin är särskilt kritisk till att hovrätten fastslår att ett brott begåtts, utan att det nämns i domslutet. Det gör att det inte går att överklaga den formuleringen.

– Det påminner om da Costa-fallet, där två läkare friades för mord men där domstolen ändå slog fast att de styckat kroppen – ett brott som då var preskriberat.

Sven Severin menar att rättsprocessen, som pågått i sex år, borde avslutas nu – även i vapenfrågan.

– Att polisen efter alla dessa år skulle agera på nytt finner jag uteslutet.

Maskaurefallet i korthet

I maj 2019 beviljades Maskaure sameby skyddsjakt på björn i Arjeplog. Två björnar fälldes under jakten, men kort därefter inleddes en brottsutredning om grovt jaktbrott, vilket ledde till att jägarnas vapen omhändertogs. Två år senare, i maj 2021, åtalades fyra medlemmar i samebyn. Enligt åklagaren hade jakten genomförts i strid med de riktlinjer som Länsstyrelsen satt upp.

När rättegången inleddes i oktober 2022 avbröts den dock tidigt efter att advokater framfört invändningar och Luleå tingsrätt bedömt att det förelåg rättegångshinder. Först i november 2023 kunde en ny rättegång hållas.

En månad senare, i december 2023, friades samtliga fyra personer av tingsrätten. Trots det valde åklagaren att överklaga domen mot samebyns ordförande, Peter Larsson, medan de övriga tre fick tillbaka sina vapen.

I november 2024 fick även Larsson sina vapen åter. I april 2025 kom hovrättens dom, där Larsson frikändes. Däremot dömdes samebyn att betala en företagsbot på 30 000 kronor.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Rapport: Tusentals gängkriminella lever på bidrag

Organiserade brottsligheten

Publicerad Igår 12:40 – av Jan Sundstedt
Gängkriminella
Över 4 000 gängkriminella bedöms enligt Försäkringskassans senaste rapport ha beviljats sammanlagda bidrag i mångmiljardklassen.

En ny rapport från Försäkringskassan visar att omkring 4 000 personer som polisen bedömer som aktivt gängkriminella får sin huvudsakliga försörjning via svenska bidragssystem. Rapporten har väckt starka reaktioner i regeringen.

Enligt rapporten rör det sig främst om ersättningar som sjukpenning, sjukersättning och aktivitetsstöd.

Sammanlagt handlar det om cirka 3,6 miljarder kronor som under de senaste åren har betalats ut till runt 4 000 individer inom den gängkriminella miljön.

Bland de bidragsrelaterade brottsuppläggen finns enligt rapporten falska läkarintyg och så kallade skenseparationer, där ett par skriver sig som separerat men i praktiken fortsätter att bo tillsammans.

Äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M) har reagerat kraftigt på uppgifterna.

I en kommentar till TT säger hon: – Det är häpnadsväckande och djupt provocerande. Våra gemensamma välfärdspengar ska gå till dem med störst behov. I stället hamnar de i kriminellas fickor och göder gängkriminaliteten.

Anna Tenje framhåller att uppgifterna bekräftar en problembild som regeringen länge har haft, och pekar på flera åtgärder som man hoppas ska stoppa bidragsfusk kopplat till den gängkriminella miljön.

Pengar lön köpkraft
Enligt Försäkringskassan har åtskilliga miljarder de senaste åren betalats ut till gängkriminella. Pressfoto: Riksbanken

Skärpta regler

En viktig del är enligt Anna Tenje den nya lagstiftning om sekretessbrytande bestämmelser som börjar gälla i december i år. Ett verktyg som ska göra det lättare för myndigheter att dela information med varandra.

Hon lyfter även arbetet mot falska läkarintyg och ett skärpt sanktionssystem med bidragsspärr för personer som återkommande begår bidragsbrott.

Regeringen uppskattar att mellan 15 och 20 miljarder kronor varje år betalas ut felaktigt från välfärdssystemen, varav ungefär hälften bedöms utgöras av rena bidragsbrott.

Det handlar om att bibehålla legitimiteten för systemen. Hårt arbetande människor måste kunna lita på att pengarna går till rätt personer. Ska vi knäcka gängen måste vi strypa den här tillförseln av våra gemensamma skattemedel, säger Tenje.

Försäkringskassan: "fasad av vita inkomster".

Nils Öberg, generaldirektör för Försäkringskassan, säger i ett pressmeddelande att rapporten visar hur gängkriminella utnyttjar socialförsäkringen för att skapa en "fasad av vita inkomster".

​– Vi ser en ökad gängkriminalitet som angriper hela samhället och vi jobbar nu på bred front för att säkra välfärdssystemet. Den här rapporten är ett resultat av att vi myndigheter nu kan dela information med varandra i betydligt större omfattning än tidigare. Därmed kan vi lättare slå sönder den kriminella ekonomin, säger han i en kommentar till Schibstedägda TV4.

Polisens senaste lägesbild visar samtidigt att omkring 67 500 personer ingår i den svenska gängmiljön.

Av dessa klassas 17 500 som aktivt gängkriminella, medan resterande bedöms ha någon form av koppling till nätverken.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Stegra beviljas mer statligt miljonstöd – trots skulder och uteblivande löner

Publicerad Igår 10:27 – av Redaktionen

Stålbolaget Stegra har beviljats ytterligare 390 miljoner kronor i statligt stöd från Energimyndigheten. Detta trots att turkiska arbetare larmat om uteblivna löner i nio månader.

Stegra startades 2020 av miljardären Harald Mix genom investmentbolaget Vargas och hette från början H2 Green Steel. Mix var också med och startade batterifabriken Northvolt, som nu har kollapsat.

Miljardären lämnade dock stålbolaget i oktober, tillsammans med sitt investmentbolag, som ersattes av Just Climate, som är dotterbolag till ökände klimatalarmisten Al Gores miljöinvesterings­företag.

Målet med det nya stålverket i Boden är att producera stål med hjälp av vätgas. Detta påstås vara "klimatvänligt" genom att reducera koldioxidutsläppen med upp till 95 procent.

Men "klimatsmart stål"-projektet har inte varit särskilt lyckat – planen var att stålproduktionen skulle starta 2024 och även skapa stora jobbmöjligheter för invånarna i regionen.

Istället har produktionsstarten skjutits upp till årsskiftet 2026/2027, samtidigt som både kostnader och skulder har skjutit i höjden.

Ingen lön på nio månader

I november i år larmade turkiska arbetare om att de inte fått lön på nio månader, och att man planerade att hungerstrejka tills lönen kommit på kontot.

Innan dess hade gästarbetarna blivit lovade 13 dollar i timmen, något som sedan sänktes till 9 dollar innan lönen uteblev helt.

I samma veva beklagade sig Stegra att pengarna var slut och att man behövde ytterligare 10 miljarder kronor för att kunna slutföra projektet, något som skattefinansierade SVT rapporterade om.

Grönt ljus för ytterligare skattepengar

Trots problemen med anställdas löneutbetalningar har Energimyndigheten nu beslutat att bevilja Stegra 390 miljoner kronor i statligt stöd.

Motiveringen är att projektet har "goda möjligheter att skynda på omställningen inom järn- och stålindustrin".

Svensk industri befinner sig på sin resa mot fossilfrihet. Den resan kommer att ge Sverige stora fördelar i form av ökad konkurrenskraft och minskade utsläpp. Företagen banar väg framåt genom innovationskraft, nya lösningar och produkter. Men statligt stöd är nödvändigt för att industrin ska kunna ta de tekniksprång som krävs för att lyckas med omställningen, säger Caroline Asserup, Energimyndighetens generaldirektör, i ett pressmeddelande.

Stegra har redan fått en betydande del i statligt stöd, där Energimyndigheten tidigare beviljat totalt 1,2 miljarder kronor, varav 840 miljoner kronor som redan är utbetalda. 259 miljoner kronor planeras att utbetalas under november.

Vidare har bolaget även erhållit 250 miljoner euro från EU:s innovationsfond.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

EU-parlamentet vill ha åldersgräns för sociala medier

Publicerad Igår 08:44 – av Redaktionen

En resolution om åldersgränser på sociala medier har antagits av EU-parlamentet i syfte att skydda barn och unga. Beslutet är dock inte bindande utan en uppmaning till medlemsländerna att agera.

Enligt resolutionen ska barn vara minst 13 år för att få använda sociala medier, videodelningsplattformar som Youtube samt så kallade "AI-kompisar". Upp till 16 års ålder ska föräldrarnas samtycke krävas. Parlamentet uppmanar EU-kommissionen och medlemsländerna att driva frågan vidare.

Den svenske EU-parlamentarikern Adnan Dibrani (S) välkomnar beslutet.

Våra barn ska alltid gå före techjättarna och deras vinster och algoritmer, säger han till skattefinansierade SVT.

Ledamoten Charlie Weimers (SD) röstade däremot emot. Han ser en risk för politisk övervakning och varnar för att europeiska medborgare kan tvingas legitimera sig med BankID bara för att kommentera inlägg på nätet.

Det återstår frågor kring hur åldersgränsen praktiskt ska tillämpas. Diskussioner pågår om vilka identifieringsverktyg som kan användas utan att äventyra skyddet av personuppgifter.

Danmark på god väg

Australien blir i december det första landet i världen som inför en lagstiftad åldersgräns för sociala medier. Ansvaret för att upprätthålla gränsen ligger på plattformarna, som riskerar böter om de inte följer reglerna.

I oktober lade även den danska regeringen fram ett förslag om att förbjuda sociala medier för alla barn under 15 år, där statsminister Mette Frederiksen pekade starkt mot att skärmarna skapar både beroende och dåligt mående bland unga.

Även i Norge har man lagt fram ett liknande förslag.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Billigare matkasse kan bli verklighet nästa vår

Publicerad november 26, 2025 – av Redaktionen

Momsen på livsmedel kan sänkas från 12 till 6 procent under en tillfällig period. Regeringen har nu lagt fram en proposition om åtgärden, som beräknas spara en barnfamilj 6 500 kronor om året.

Förslaget, som tidigare aviserats i budgetpropositionen för 2026, är en del av regeringens och Sverigedemokraternas åtgärdspaket för att möta de höga matpriserna. Sänkningen föreslås träda i kraft den 1 april 2026 och gälla till och med den 31 december 2027.

Bakgrunden är att den utdragna lågkonjunkturen och den tidigare höga inflationen har pressat svenska hushåll hårt ekonomiskt. Särskilt drabbade är hushåll med lägre inkomster, som lägger en större andel av sin ekonomi på mat.

Regeringen räknar med att samtliga hushåll kommer att märka av lägre priser i mataffären om förslaget går igenom.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.