Hjälp Nya Dagbladet att finnas kvar
Allt fler företagsledare uppger att religion, kulturella uttryck och förortsdialekt påverkar deras bild av jobbkandidater negativt. I en ny rapport från Stiftelsen Järvaveckan och PwC Sverige svarar 37 procent att flytande svenska med förortsdialekt kan försämra intrycket vid en anställningsintervju.
Rapporten Näringslivet: Mångfald och inkludering 2026 bygger på svar från 500 företagsledare i Sverige. Undersökningen har genomförts av Verian på uppdrag av Järvaveckan Research i samarbete med PwC Sverige. Rapporten publiceras nu för fjärde året i rad.
Enligt stiftelsen, som presenterar rapporten, har negativa uppfattningar om kulturella och religiösa uttryck blivit vanligare vid rekryteringar. Andelen företagsledare som säger att religiösa och kulturella uttryck påverkar bilden av en kandidat negativt har ökat från 51 till 61 procent på ett år.
Språket är en av de faktorer som väger tyngst vid anställningsintervjuer. Enligt rapporten påverkas 86–87 procent negativt av knapphändig svenska, medan 37 procent uppger att en kandidat som talar flytande svenska med förortsdialekt påverkar intrycket negativt.
”Riskerar att klassas som diskriminering”
Ahmed Abdirahman, vd för och grundare av Stiftelsen Järvaveckan, beskriver utvecklingen som problematisk eftersom kandidater som kallas till intervju redan bedömts uppfylla grundläggande krav för tjänsten.
— Att fördomarna ökar är djupt problematiskt. En person som tagit sig så långt som till en intervju har bevisligen de rätta grundläggande kvalifikationerna. Men i nästa steg kan bilden av kandidaten påverkas negativt till följd av exempelvis en förortsdialekt eller religion. Då riskerar vi också att hamna i situationer som skulle kunna klassas som diskriminering, säger han i en kommentar till rapporten.
Undersökningen visar även att 38 procent av företagsledarna uppger att muslimsk tro påverkar bilden av en kandidat negativt. När det gäller namn svarar 23 procent att namn som klingar afrikanskt påverkar bedömningen negativt. 22 procent säger samma sak om namn med ursprung i Mellanöstern.
Rekrytering via nätverk
Rapporten pekar också på att rekrytering i stor utsträckning fortfarande sker genom personliga kontakter och informella nätverk. Enligt Järvaveckan kan detta försvåra vägen in på arbetsmarknaden för personer som saknar etablerade kontakter, i synnerhet nyanlända och personer med utländsk bakgrund.
Samtidigt uppger fler storföretag att de arbetar aktivt med inkludering och mångfald. Bland dessa svarar 45 procent att de arbetar aktivt för att stärka inkludering och mångfald, jämfört med 34 procent året innan.
Stödet för ytterligare lagstiftning är däremot svagt. Enligt rapporten anser omkring en fjärdedel av företagsledarna att mer lagstiftning behövs för att öka mångfald och inkludering. Betydligt fler, 67 procent, anser att Sverige behöver mer högkvalificerad arbetskraftsinvandring för sin kompetensförsörjning.
