Annons:

Fler unga använder ”tobaksfria” nikotinprodukter

Uppdaterad juni 2, 2023, Publicerad juni 2, 2023 – av Sofie Persson
Insamlingskampanj

Hjälp Nya Dagbladet att finnas kvar

Insamlat: 51 000,00 SEK 68% Mål: 75 000,00 SEK

Fler unga använder både vitt snus och e-cigaretter, visar CAN-undersökningen "Självrapporterade rök- och snusvanor 2003–2022".

En stor del av landets tonåringar uppger också att det är lätt att få tag på så kallade tobaksfria nikotinprodukter trots att man inte fyllt 18 år.

Undersökningen tittar på svenskars tobaks- och nikotinvanor där omkring 18 000 personer i åldrarna 17–84 år svarar varje år.

Under 2022 hade omkring 20 procent av befolkningen snusat antingen tobakssnus eller så kallat vitt snus minst en gång den senaste månaden, där cirka 16 procent angav att man var dagliga användare. Snusning är vanligast i den yngsta åldersgruppen 17-29 år och minskade i takt med stigande ålder. Tittade man enbart på användandet av vitt snus var även här den yngsta åldersgruppen dominerande. Användandet av just vitt snus hade även ökat något från 2021.

Annons:

Bland e-cigarettanvändare, eller vape, hade fyra procent av befolkningen använt detta någon gång under den senaste månaden. Majoriteten var dock till skillnad från snusare mer sporadiska användare, det vill säga att man inte använde det dagligen. Däremot kunde man se en markant ökning bland unga och användande av vape, där andelen som "vejpat" under den senaste månaden ökat från fyra procent år 2021 till 14 procent år 2022.

Cirka tolv procent av befolkningen uppgav att man rökt vanliga cigaretter den senaste månaden, där omkring sju procent uppgav att man rökt dagligen. Cigarettrökning har minskat sedan 2003 och fortsätter att minska något.

Hög tillgänglighet

I en Novusundersökning av ungas attityder till tobak, gjord på uppdrag av A Non Smoking Generation, uppgav 65 procent av unga i 14-18 års ålder att det är lätt att få tag på vitt snus om man är under 18 år. Vidare uppgav 63 procent att det var lätt att få tag på e-cigaretter om man var under 18 år. Omkring var fjärde ungdom menar också att de ofta ser reklam för dessa typer av nikotinprodukter på sociala medier samt att en stor orsak till att man vill testa sådana produkter är för att de framställs som mindre hälsofarliga än traditionella tobaksprodukter.

Vitt snus och e-cigaretter marknadsförs som tobaksfria men innehåller nikotin som är det främst beroendeframkallande ämnet i tobaken. Nikotinet utvinns dock oavsett från tobaksplantan, vilket har skapat debatter om huruvida man faktiskt får kalla exempelvis vitt snus tobaksfritt.

Det var förra året som man införde en ny lag gällande så kallade tobaksfria nikotinprodukter där det bland annat förbjöds att marknadsföra produkterna till personer under 25 år. Enligt undersökningen marknadsförs dock ofta produkterna med tilltalande smaker som godis och liknande, vilket omkring 50 procent av unga i åldrarna 14-18 år svarar att dessa smaker lockar mer att testa produkterna. Undersökningen visar att omkring 96 procent nikotinanvändare debuterar i mycket ung ålder.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Sötpotatisen kan slå rot på svenska åkrar

Publicerad Idag 15:05 – av Emil Fjellstedt
Dennis Eriksson och Federico Diaz Trujillo håller upp sötpotatis vid försöksodlingen i Borgeby, med odlingsrader bakom sig.
Dennis Eriksson och Federico Diaz Trujillo vid försöksodlingen i Borgeby 2025. Forskarna väljer ut sorter som ska klara svenska somrar.

Sötpotatis från svenska åkrar kan nå marknaden 2029. Först ska forskare vid SLU och Lunds universitet sålla ner sorterna till tre eller fyra.

Sommaren 2025 lade forskarna ut över 5 000 genetiskt unika fröer från 22 korsningar på fältet i Borgeby i Skåne, i samarbete med Hushållningssällskapet Skåne. Resultatet blev över förväntan, skriver SLU. Över 400 högpresterande sorter har valts ut för vidare försök.

Nästa år ska 40 sorter testas, med målet att hitta tre till fyra som fungerar för kommersiell odling, rapporterar Epoch Times. Projektledaren Dennis Eriksson hoppas på riktigt stora skördar.

— Jag hoppas och tror att vissa av våra sorter kan ge upp till 35–40 ton per hektar. Och då kan vi snacka ekonomi för lantbrukaren, säger Dennis Eriksson, forskare vid SLU, till lantbrukstidningen ATL, i ett citat som Epoch Times återger.

Sorterna testas även hos ett 60-tal odlare, från södra Sverige upp till Kiruna. Över 1 400 personer anmälde intresse när forskarna sökte deltagare. I norr är den korta växtsäsongen den stora utmaningen, eftersom sötpotatisen behöver omkring 95–100 dagar för att utvecklas ordentligt.

Under nästa år ska forskarna också bedöma sorternas lagringsegenskaper och näringsinnehåll. Målet är att peka ut kommersiellt gångbara sorter under 2028, men ytterligare ett års fältförsök kan behövas innan en marknadsintroduktion 2029.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Barn körde för snabba elsparkcyklar – vuxna döms till böter

Publicerad Igår 07:34 – av Redaktionen
Hjälmförsedd person på en elsparkcykel framför en rörelseoskärpt stadsmiljö.

Föräldrar ställs inför rätta sedan deras barn kört elsparkcyklar som är för snabba eller för kraftfulla för att få användas som vanliga cyklar. I förhör har föräldrar förklarat att de inte kände till reglerna och att barnens kompisar hade likadana modeller.

Minst 34 vuxna har åtalats för tillåtande av olovlig körning. De flesta av de åtalade är föräldrar som köpt för kraftfulla modeller till barn under 15 år.

När polisen har mätt fordonen har hastigheten i flera fall legat mellan 50 och 60 kilometer i timmen.

Av de ärenden Bonnierägda DN har tittat på har 19 lett till fällande domar, med 30 dagsböter på uppemot 18 000 kronor. Fyra åtalade har friats. De fallen gäller föräldrar som inte kände till att hastighetsspärren gick att kringgå och barn som använde elsparkcykeln utan tillåtelse. Övriga ärenden var ännu inte avgjorda vid genomgången.

Enligt Transportstyrelsen kan en elsparkcykel klassas som cykel bara om den går högst 20 kilometer i timmen och har en kontinuerlig märkeffekt på högst 250 watt. Överskrids någon av gränserna är den inte en cykel och får bara köras inom inhägnat område.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Körkortet flyttar till mobilen – och körförbud följer dig i hela EU

Publicerad oktober 18, 2026 – av Jan Sundstedt
Illustrativt montage med ett svenskt exempelkörkort märkt SPECIMEN framför en mobil med en abstrakt digital plånbok, mot en s
Den som vill ska även framöver kunna få ett fysiskt körkort när EU:s digitala körkort införs.

Körkortet ska kunna ligga i mobilen, och den som blir av med det för rattfylleri, kraftig fortkörning eller andra allvarliga trafikbrott ska få körförbud i hela EU.

Bakom förändringarna står två nya EU-direktiv, ett om körkort och ett om återkallade körkort. De publicerades i EU:s officiella tidning i november 2025 och gäller alla medlemsländer.

Reglerna slår ändå inte igenom på en gång. Enligt Transportstyrelsen, som skriver om de kommande reglerna, ska länderna föra in merparten i nationell lag inom tre år och tillämpa dem ett år senare. Huvuddelen börjar därmed gälla 26 november 2029.

Regeringen har tillsatt en utredare som ska föreslå hur direktiven förs in i svensk lag och redovisa hela uppdraget sommaren 2027, skriver regeringen. Transportstyrelsen analyserar under tiden direktivet för att kunna se över föreskrifter, it-system och rutiner.

Mobilen ersätter inte plastkortet

Ett EU-gemensamt digitalt körkort ska finnas som ett elektroniskt intyg i en digital plånbok. Den som vill ska fortfarande kunna få ett fysiskt kort. Europaparlamentet har enligt sitt pressmeddelande säkrat rätten att begära ut plastkortet, som bör utfärdas rimligen inom tre veckor.

Digitalt körkort ska enligt direktivet vara infört senast 2031. När Sverige inför det är oklart.

Körförbud över gränserna

Körförbudet omfattar inte alla återkallelser. Medlemsländerna ska informera varandra när ett körkort återkallas i minst tre månader för vissa allvarliga trafikbrott. Landet som utfärdat körkortet ska sedan se till att påföljden verkställs och gäller i hela EU.

Det handlar om fortkörning med mer än 50 km/h över gränsen, rattfylleri med alkohol eller droger samt andra trafiksäkerhetsbrott som orsakat allvarlig kroppsskada eller dödsfall. Reglerna om återkallelse ska tillämpas från 26 november 2029.

Yngre förare och tung trafik

Från 26 november 2028 blir det möjligt att ta B-körkort vid 17 års ålder. Fram till 18-årsdagen får föraren bara köra med en beledsagare i framsätet som är minst 24 år, har haft EU-körkort i fem år och inte fått det återkallat under tiden. Sverige kan välja att införa samma system för medeltunga och tunga lastbilar, men har inte sagt hur man gör.

Förare med buss- eller lastbilskörkort ska lämna läkarintyg vid varje förnyelse, oavsett ålder. I dag krävs intyg först när innehavaren fyllt 45.

Det nya B1-körkortet ger rätt att köra fordon med högst 2 500 kilo totalvikt och en högsta hastighet begränsad till 45 km/h. Åldersgränsen är 16 år, och ett land kan söka EU-kommissionens tillstånd att sänka den till 15. Enligt regeringen måste dagens A-traktorer uppfylla tekniska krav och genomgå registerbesiktning för att få köras i 45 km/h.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Kvinna ihjälskjuten i fullsatt idrottshall i Älvsjö

Ökade otryggheten

Uppdaterad oktober 18, 2026, Publicerad oktober 18, 2026 – av Jan Sundstedt
Kämpetorpshallarnas exteriör i Älvsjö med glasentré, ljus fasad och gult tegel.
Kämpetorpshallarna i Älvsjö, där kvinnan sköts under fredagskvällen (arkivbild).

Skottlossningen i en idrottshall i Älvsjö på fredagskvällen kostade en kvinna i 25-årsåldern livet. Polisen utreder nu mord, och två personer i övre tonåren sitter anhållna.

Larmet om skjutningen nådde polisen strax efter klockan 21 på fredagen.

Rapporterna gällde en allvarligt skadad kvinna i en idrottsanläggning i Älvsjöområdet, och en ambulans förde henne till sjukhus.

Gärningsmannen hade hunnit försvinna när polisen kom till platsen.

Kvinnan avled under lördagen av sina skador, skriver polisen på sin hemsida enligt TV4.

– Hon har avlidit nu under kvällen, så att istället för att utreda ett mordförsök så utreder vi nu ett mord, säger Daniel Wikdahl, presstalesman på polisen.

Åklagare anhöll på lördagsmorgonen två personer i övre tonåren, misstänkta för mordförsök. Båda två är enligt uppgifter fortfarande anhållna.

Hundratals ungdomar var på plats i Kämpetorpshallarna när skotten föll.

Några spelade innebandymatch, andra deltog i Spontanfotboll, Hammarby Fotbolls ungdomssatsning som klubben driver tillsammans med lokala fritidsgårdar.

Ungdomarna spelade enligt uppgifter fotboll i en annan hall än den där skjutningen skedde.

Kommunens krisorganisation aktiverad

Kvinnan arbetade i kommunens ungdomsverksamhet, bekräftar Lee Orberson, stadsdelsdirektör i Hägersten-Älvsjö, för SVT.

Orberson lyfter fram vad verksamheten betyder för områdets unga.

– Det är en jätteviktig aktivitet för att sysselsätta unga. En sådan här händelse har direkt påverkan på lokalsamhället, säger Orberson.

Stadsdelen aktiverade omedelbart sin krisorganisation, inklusive externt krisstöd för barn och unga som befann sig i området.

Poliser och fältarbetare förstärker närvaron, och krisstödjare finns på plats utanför anläggningen för att fånga upp oro.

Fritidsgården Ungdomens hus höll öppet till klockan 22 på lördagen för alla som ville prata om det som hänt.

Anhöriga till offret är enligt polisen underrättade.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.