De senaste åren har det skett en ökning i antalet spärrade journaler för att hindra obehörig vårdpersonal att komma åt känsliga uppgifter.
– Det blir en förtroendekris, säger Gunhild Nordesjö Haglund, chefläkare på Länssjukhuset i Kalmar.
Som patient har man möjlighet att spärra sin journal för att exempelvis hindra obehörig vårdpersonal från att läsa känsliga uppgifter. De senaste åren har antalet spärrningar ökat markant, rapporterar skattefinansierade SR. Under 2019 fanns omkring 66 000 spärrningar och i juni i år hade det ökat till 99 000 journalspärrningar.
– Det blir en förtroendekris, säger Gunhild Nordesjö Haglund, chefläkare på Länssjukhuset i Kalmar.
Väljer man att spärra sin journal kan man dock begränsa sin möjlighet till vård, menar Nordesjö Haglund. Detta eftersom vårdpersonal inte får tillgång till all information om patienten och därför blir det patientens uppgift att informera om det som har betydelse.
– Det kan bli ett problem, ja. Patienten själv kan ha glömt eller vara omedveten att någonting i den tidigare sjukhistorian har betydelse, menar hon.
Däremot menar Nordesjö Haglund att möjligheten att begränsa sin journal är viktig.
– Uppenbarligen har en del patienter en bristande tillit till att det råder en sekretess och att man har den integritet som man kan önska sig. Patienten måste kunna skydda sig själv på det här viset, säger hon.
Fakta: Spärra journal
Inom hälso- och sjukvården råder sekretess för uppgifter som gäller hälsotillstånd och personuppgifter. Bara den som är involverad i din vård får läsa din journal och varje gång någon tar del av en journal dokumenteras det i en logg. Som patient har man rätt till att begära ut den loggen.
Vill man spärra sin journal kan man göra det via 1177 Vårdguidens e-tjänster. Du finner Spärra journaluppgifter under Övriga tjänster. Endast patienten själv har rätt att spärra sin journal och man kan häva spärren senare. Som vårdnadshavare har man dock inte rätt att spärra sitt barns journal.
Hälso- och sjukvårdspersonal kan ha rätt att häva spärren via en så kallad "nödöppning", detta kan gälla exempelvis om patienten är medvetslös.
Källa: 1177
Liknande artiklar:
Ladda ner Nya Dagbladets mobilapp!
