MORGONDAGENS DAGSTIDNING –
Donera Annonsera Om Nya Dagbladet Kontakt
Globe
Nya Dagbladet
Senaste nytt
Annons:
Den här artikeln publicerades för 3 år sedan

https://nyadagbladet.se/inrikes/fartkamerorna-som-fangar-flest-fortkorare-i-sverige/

Inrikes

Fartkamerorna som fångar flest fortkörare i Sverige

Publicerad 5 augusti 2023 – av Redaktionen
Fartkamera på Ekerövägen i Stockholmsområdet.
2 min läsning
Redaktionen
redaktionen@nyadagbladet.se
Insamlingskampanj

Hjälp Nya Dagbladet att finnas kvar

Insamlat: 52 900,00 SEK 71% Mål: 75 000,00 SEK
Läs artikeln och bidra

Under det första halvåret 2023 utfärdade polisen över 106 tusen fortkörningsböter, varav drygt 40 tusen fångades av fartkameror. I Gnistängstunneln i Göteborg och på en väg genom Skanör-Hölls naturreservat i Skåne fångades flest fortkörare.

Statistiken för första halvåret av 2023 visar att hastighetskameror spelar en betydande roll för trafikövervakningen i Sverige. Av de totalt 106 652 fortkörningsböter som delades ut under denna period, utgjordes 40 179 av bilister som fångats av fartkameror, visar statistik som polisen har tagit fram åt TT.

Särskilt framstående är de hastighetskameror som finns i Gnistängstunneln på väg E6.20 i Göteborg och längs väg 100 i Skanör-Hölls naturreservat i Vellinge kommun. Dessa två platser står för den största mängden fortkörningsböter.

– Att hålla hastighetsbegränsningarna är viktigt av flera skäl, menar Eva Lundberg, nationell samordnare för trafiksäkerhetskameror på Trafikverket och lyfter främst fram risken för olyckor.

Annons:

Ungefär 2 400 trafiksäkerhetskameror är utplacerade längs de statliga vägarna. Dessa kameror bidrar enligt Trafikverkets uppskattningar årligen till att rädda cirka 20 liv och förhindrar att över 70 personer blir allvarligt skadade i trafiken.

Fler fortkörningar i tunnlar

Trots att flertalet förare respekterar hastighetsgränserna finns en märkbar ökning av fortkörningar i tunnlar.

– Det är en helt annan miljö i tunnlarna, det är väldigt mycket mer trafik än vad det är på landsbygden, det är flera filer, och kameran är inte synlig längs väggen utan sitter uppe i taket, så vi kan inte riktigt jämföra tunnelutfallet med utfallet på vanlig landsbygd, förklarar Lundberg för TT.

Det finns också en utbredd missuppfattning att trafiksäkerhetskamerorna skulle vara tomma. I dagens läge har varje kamera en mätkassett utrustad med radar och dator. Denna teknik registrerar alla fordon som passerar och tar bilder av de fordon som överskrider hastighetsgränsen.

Redaktionen
redaktionen@nyadagbladet.se

Fakta: Kamerorna som fångat flest

E6.20 Gnistängstunneln norrgående (Göteborgs stad): 228

E6.20 Gnistängstunneln södergående (Göteborgs stad): 183

100 Skanör-Hölls naturreservat (Vellinge kommun): 136

E20 Norra länken, Kosmostunneln (Stockholms stad): 127

21 Kungsborg (Kristianstads kommun): 123

1186 Hasselön (Sotenäs kommun): 114

E6.21 Lundbytunneln västgående (Göteborgs stad): 112

646 Återvall (Värmdö kommun): 110

56 Kvicksund (Västerås stad): 108

E6.21 Lundbytunneln östgående (Göteborgs stad): 100

Källa: Polisens statistik över fortkörningar 1 januari–30 juni 2023 / TT

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

https://nyadagbladet.se/inrikes/facket-kraver-skydd-for-larare-i-stockholm-efter-misshandel/

Inrikes

Våldslarm från Stockholms skolor: ”Ohållbar situation”

Ökade otryggheten

Publicerad Idag 14:41 – av Emil Fjellstedt
Simon Sandström i beige tröja framför en korridor, med en överlagrad röd linjegraf som slutar på 338.
Huvudskyddsombudet Simon Sandström kräver skyddsinsatser efter 338 rapporterade hot- och våldshändelser i Stockholms skolor under september.
2 min läsning
Emil Fjellstedt
emil.fjellstedt@nyadagbladet.se

En lärare fick sy flera stygn i ansiktet, en annan angreps med en stol. Det är några av de händelser som Sveriges Lärare lyfter i sitt larm om våldet i Stockholms grundskolor.

Under september rapporterades 338 hot- och våldshändelser i Stockholms skolor, skriver Vi Lärare. Utbildningsförvaltningen ansvarar för omkring 170 skolor och 95 000 elever.

Huvudskyddsombuden Simon Sandström, Britt-Marie Selin och David Gustavsson har skickat en begäran om skydds- och stödinsatser till förvaltningen. Svarar den inte inom två veckor kan ärendet gå vidare till Arbetsmiljöverket.

Stygn i ansiktet

Sandström beskriver läget som "eskalerande och akut". Uppgifterna om misshandel kommer från honom.

Annons:

— På två högstadieskolor har lärare misshandlats. En lärare har behövt sy flera stygn i ansiktet. En annan har blivit slagen i bröstet och därefter behövt försvara sig mot ett angrepp med en stol, säger Simon Sandström.

I sin anmälan räknar skyddsombuden upp 15 allvarliga och akuta brister. De tar bland annat upp ensamarbete där risken för hot och våld är överhängande och underbemanning när personal flyttas för att skapa säkrare arbetsmiljö.

— Vi begär att arbetsgivaren säkerställer och inför en fungerande organisation för akut skydd och praktisk avlastning när en skolas egna resurser inte räcker, säger Simon Sandström.

Kräver besked om akut skydd

Skyddsombuden vill nu ha besked om vem som har mandat och ansvar att besluta om och skicka extra skyddsresurser till en utsatt skola.

Förvaltningen delar inte beskrivningen av ett "akut läge", uppger skattefinansierade statskanalen SVT. Enligt förvaltningen speglar ökningen arbetet med rapporteringssystemet.

Fackets krav gäller de lägen då skolan inte klarar sig själv. Skyddsombuden kräver att förvaltningen pekar ut en reservlösning för när stadens mobila stödteam för skolor med akuta hot- och våldsproblem redan är upptaget, eller när insatsen inte minskar riskerna tillräckligt.

Emil Fjellstedt
emil.fjellstedt@nyadagbladet.se

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

https://nyadagbladet.se/inrikes/svt-stoppade-konton-med-integritetsvarnande-mejltjanster/

Inrikes

SVT Play blockerade säkra mejltjänster av misstag

Publicerad Idag 13:16 – av Karl Emil Nikka
En hand håller en svart tv-fjärrkontroll med fingrarna dolda bakom dosan. Tv:n i bakgrunden är oskarp.
SVT Play inför stegvis krav på inloggning i apparna, medan webbversionen förblir tillgänglig utan konto.
2 min läsning
Karl Emil Nikka
IT-säkerhetsexpert

I förra veckans avsnitt av Bli säker-podden pratade vi om SVT:s kommande inloggningskrav. SVT skriver att användare ”behöver” vara inloggade för att ”en digital-tv-tjänst ska bli riktigt bra”. Public service-bolaget omvandlar därför sin frivilliga inloggningsfunktion till ett inloggningskrav, vilket påverkar alla appanvändare. Tv-tittare som inte vill att SVT samlar in uppgifter för att ”göra tjänsten bättre” (SVT:s ordval) får i stället titta på tv via webbversionen.

För att använda SVT Plays mobil- och tv-appar kommer tv-tittarna att behöva registrera sig med en mejladress. I dessa sammanhang rekommenderar vi att använda en aliastjänst som skapar en unik mejladress för varje webbplats. I går visade det sig att SVT hade spärrat den möjligheten. Vi kontaktade SVT och de har nu åtgärdat detta.

SVT tillät inte att användare registrerade sig med några av de största aliastjänsternas domäner. Följande aliastjänsters domäner var bekräftat blockerade.

  • Simplelogin (simplelogin.com)
  • Addy (anonaddy.com)
  • Firefox Relay (mozmail.com)
  • Brave (bravealias.com)
  • Duckduckgo (duck.com)
Skärmavbild av registreringssidan för SVT-konto. En mejladress som slutar på simplelogin.com är ifylld. Följande felmeddelande visas. ”Vi tillåter inte den här e-postleverantören. Försök med en annan e-postadress.”
SVT tillät inte att användare registrerade sig med mejladresser från flera populära aliastjänster. Skärmbild: Nikka Systems

SVT blockerade säkra mejltjänster

Situationen förvärrades av att SVT inte bara blockerade aliastjänster. SVT tillät inte helt vanliga mejladresser från minst två integritetsvärnande mejltjänster, däribland tyska Tuta (något vi fick kännedom om via en tråd på Reddit). Vi konstaterade att SVT även blockerade Mailfence-adresser. Proton- och Mailbox-adresser var däremot tillåtna.

Annons:

Blockeringen var problematisk eftersom public service därigenom, i praktiken, tog ställning till vilka mejltjänster som svenska tv-tittare fick använda. Minst två integritetsvärnande mejltjänster var otillåtna medan annonsfinansierade konkurrenter såsom Gmail och Outlook var tillåtna.

SVT har nu hävt blockeringen

Jag kontaktade SVT:s pressavdelning och bifogade en lista över blockerade domäner. SVT svarade snabbt att de skulle åtgärda detta. De hade använt en open source-lösning för att avgöra vilka mejltjänster som var tillförlitliga. De skulle nu justera lösningen för att inte blockera adresserna som jag skickade.

Nu på förmiddagen (21 oktober 2026) har SVT hävt blockeringen av samtliga rapporterade domäner. Jag har gjort stickprovstester med andra domäner från Simplelogin och Addy för att säkerställa att det inte bara är aliastjänsternas primära domäner som har avblockerats.

Karl Emil Nikka
IT-säkerhetsexpert

Karl Emil Nikka är grundare av Nikka Systems, författare till boken Bli säker och programledare för Bli säker-podden. Han utsågs till Årets säkerhetsprofil 2021.

Texten publicerades först på Nikka Systems den 21 oktober 2026 och återpubliceras under licensen CC BY 4.0.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

https://nyadagbladet.se/inrikes/vattenfalls-vindkraft-forlorade-1-27-miljarder-kronor-2025/

Inrikes

Växande förluster för Vattenfalls vindkraft – miljarder skjuts till

Energikrisen

Publicerad Idag 09:58 – av Emil Fjellstedt
Vindkraftverk i Stor-Rotliden med ett stort verk i förgrunden och fler verk över ett snötäckt skogslandskap.
Vattenfalls vindpark Stor-Rotliden. Bolagets svenska vindkraft gick enligt Affärsvärldens sammanställning med 1,27 miljarder kronor i förlust 2025. Arkivbild.
2 min läsning
Emil Fjellstedt
emil.fjellstedt@nyadagbladet.se

Förlusterna i Vattenfalls svenska vindkraft fortsätter att växa. Under 2025 gick verksamheten back 1,27 miljarder kronor, samtidigt som den fick 3,5 miljarder kronor i aktieägartillskott.

Förlusten är 400 miljoner kronor större än 2024, då den stannade vid 870 miljoner. Siffrorna gäller Vattenfalls svenska vindkraftsbolag sammantaget, inte koncernen som helhet, enligt en genomgång som Affärsvärlden publicerat. Enligt tidningen har den svenska vindkraften gått med förlust varje år sedan 2020.

Omkring hälften av förlusten kommer från en enda post: en nedskrivning på 600 miljoner kronor av vindkraftsprojektet Velinga, som då ännu inte var färdigbyggt. Som enda orsak anger bolaget "uppdaterade investeringsförutsättningar".

Velinga, på 67 megawatt, har sedan dess tagits i drift enligt Vattenfalls delårsrapport för januari–mars 2026.

Annons:

Aktieägartillskottet på 3,5 miljarder kronor framgår av kassaflödesanalysen. Beloppet är nästan tre gånger så stort som årets förlust.

"Elpriser nära noll"

Vattenfall Vindkraft AB förklarar i årsredovisningen det dåliga året med "låga elpriser på grund av överkapacitet, milda väderförhållanden och höga nivåer i vattenkraft". I årsredovisningen för delägda Blakliden Fäbodberget Wind AB beskrivs "långa perioder med elspotpriser nära noll".

I delägda Vattenfall Toledo Vind gick det så långt att bolaget stängde av produktionen. Enligt Affärsvärlden reglerades motsvarande 31 procent av Toledos möjliga produktion bort.

Skälet, enligt årsredovisningen: "den rörliga kostnaden för att exportera produktionen i transmissionsnätet var högre än intäkterna".

Trots det skriver Vattenfall Vindkraft AB att bolaget "avser fortsatt att utveckla, bygga och förvalta vindkraftsanläggningar i Sverige".

Emil Fjellstedt
emil.fjellstedt@nyadagbladet.se

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

https://nyadagbladet.se/inrikes/arla-sager-upp-blekinges-tva-ekomjolkgardar-ensamma-pa-rutten/

Inrikes

Arla säger upp ekokontrakten med 29 mjölkgårdar

Publicerad Idag 07:07 – av Markus Andersson
Svartvit ko med vitt ansikte i förgrunden på en grön betesmark, med en flock kor bakom under molnig himmel.
2 min läsning
Markus Andersson
markus.andersson@nyadagbladet.se

Dyr separat transport och minskad efterfrågan ligger bakom Arlas beslut att sluta hämta ekologisk mjölk från de berörda gårdarna. Ekokontrakten upphör i januari 2028, enligt bolaget.

Beskedet kom i början av oktober, rapporterar skattefinansierade statskanalen SVT. Bland dem som drabbas finns Anton Ivarsson, som driver Tockarp Ekogård norr om Åryd i Karlshamns kommun tillsammans med sin fru Lola.

— Det var en ganska rejäl käftsmäll, säger Anton Ivarsson.

Han kan tvingas ställa om från ekologisk till konventionell mjölkproduktion. Någon omställning är enligt SVT inte beslutad.

Annons:

På bröderna John och Ivar Åkessons gård i Leråkra utanför Ronneby ställde föräldrarna om till ekologiskt lantbruk för ungefär 20 år sedan.

Ensamma på rutten

Arla pekar på logistiken. Gårdarna ligger som ensamma ekoleverantörer på sina hämtningsrutter.

— Det är inte försvarbart att ordna med separat transport av den ekologiska mjölken, säger Arlas presschef Max Wallenberg till SVT.

Bakom beslutet ligger också sjunkande efterfrågan. Enligt Arla har försäljningen av ekologisk mjölk i dagligvaruhandeln minskat med 60 procent sedan 2016. Mot restauranger och offentlig sektor har den gått ner med drygt 20 procent, skriver Jordbruksaktuellt.

Gårdarna kan fortsätta leverera mjölk till Arla som konventionell vara, men utan tillägget för ekologisk produktion. Arla har cirka 240 ekogårdar, och de 29 uppsagda stod för ungefär 8 procent av ekomjölken.

Skillnaden syns i prislistan. För oktober 2026 betalar Arla 667 öre per kilo för ekologisk mjölk och 508 öre för konventionell, alltså 159 öre mindre.

John Åkesson säger till SVT att deras mjölk ibland har gått till en bufferttank och blandats med konventionell mjölk när det varit överskott, eftersom det varit dyrt att hämta den i Blekinge.

Markus Andersson
markus.andersson@nyadagbladet.se

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Senaste nytt

Annons: