Fartkamerorna som fångar flest fortkörare i Sverige

Under det första halvåret 2023 utfärdade polisen över 106 tusen fortkörningsböter, varav drygt 40 tusen fångades av fartkameror. I Gnistängstunneln i Göteborg och på en väg genom Skanör-Hölls naturreservat i Skåne fångades flest fortkörare.

Statistiken för första halvåret av 2023 visar att hastighetskameror spelar en betydande roll för trafikövervakningen i Sverige. Av de totalt 106 652 fortkörningsböter som delades ut under denna period, utgjordes 40 179 av bilister som fångats av fartkameror, visar statistik som polisen har tagit fram åt TT.

Särskilt framstående är de hastighetskameror som finns i Gnistängstunneln på väg E6.20 i Göteborg och längs väg 100 i Skanör-Hölls naturreservat i Vellinge kommun. Dessa två platser står för den största mängden fortkörningsböter.

– Att hålla hastighetsbegränsningarna är viktigt av flera skäl, menar Eva Lundberg, nationell samordnare för trafiksäkerhetskameror på Trafikverket och lyfter främst fram risken för olyckor.

Ungefär 2 400 trafiksäkerhetskameror är utplacerade längs de statliga vägarna. Dessa kameror bidrar enligt Trafikverkets uppskattningar årligen till att rädda cirka 20 liv och förhindrar att över 70 personer blir allvarligt skadade i trafiken.

Fler fortkörningar i tunnlar

Trots att flertalet förare respekterar hastighetsgränserna finns en märkbar ökning av fortkörningar i tunnlar.

– Det är en helt annan miljö i tunnlarna, det är väldigt mycket mer trafik än vad det är på landsbygden, det är flera filer, och kameran är inte synlig längs väggen utan sitter uppe i taket, så vi kan inte riktigt jämföra tunnelutfallet med utfallet på vanlig landsbygd, förklarar Lundberg för TT.

Det finns också en utbredd missuppfattning att trafiksäkerhetskamerorna skulle vara tomma. I dagens läge har varje kamera en mätkassett utrustad med radar och dator. Denna teknik registrerar alla fordon som passerar och tar bilder av de fordon som överskrider hastighetsgränsen.