MORGONDAGENS DAGSTIDNING – tisdag 11 februari 2025

tisdag 11 februari 2025

Erdogan godkänner svenskt Natomedlemskap

Det nya kalla kriget

publicerad 10 juli 2023
– av Markus Andersson
Kristersson lovar nu att Sverige ska bidra aktivt för turkiskt medlemskap i EU.

Slutet på 200 år av svensk alliansfrihet ser nu ut att gå mot sitt definitiva slut.

Efter dagens möte i Vilnius står det klart att Turkiets president Recep Erdogan kommer att gå vidare med att godkänna Sverige som Natomedlem – i utbyte mot att Sverige aktivt bidrar till ett Turkiskt EU-medlemskap.

Det har varit en bra dag för Sverige, menar Sveriges statsminister Ulf Kristersson efter mötet.

Förväntningarna var stora inför dagens Nato-möte i Vilnius. Dramatiken tätnade ytterligare när Turkiet strax innan mötet tillkännagav nya villkor för ett turkiskt godkännande av svenskt Natomedlemskap: Att turkiska medlemskapsförhandlingar med EU återupptas. Trots detta till synes högtflygande krav, för att inte tala om den tidigare dramatiken kring koranbränningar i Stockholm, har man nu alltså nått en överenskommelse.

Jag har glädjen att meddela att president Erdoğan har gått med på att överlämna anslutningsprotokollet till det turkiska parlamentet så snart som möjligt, deklarerade Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg under kvällens presskonferens.

Enligt Stoltenberg är det tack vare Sveriges och Turkiets samarbete i linje med det så kallade trilaterala memorandum som slöts i Madrid för ett år sedan som man nu lyckats nå en överenskommelse.

Det memorandum som ingicks för ett år sedan vid toppmötet i Madrid har levererat. Det har gett resultat i vår kamp mot terrorismen, mer säkerhet för Turkiet och ett starkare Nato, meddelar en lättad Stoltenberg stolt. Sedan vårt avtal i Madrid har Sverige och Turkiet arbetat närmare tillsammans för att ta itu med Turkiets legitima säkerhetsproblem. Som en del av denna process har Sverige ändrat sin konstitution, ändrat sina lagar, avsevärt utökat sitt samarbete mot terrorism mot PKK och återupptagit vapenexporten till Turkiet.

Det är nu bara formellt pappersarbete som återstår för att Sveriges medlemskap i den USA-ledda militäralliansen ska betraktas som godkänt av Turkiet.

Det Turkiska parlamentet jobbar veckan ut och sedan tar de sommarledigt, så det bör ske den här veckan. Teoretiskt sett kan man se att de hinner klämma in det den här veckan redan, säger Turkietkännaren Paul Levin till skattefinansierade SVT.

När detta väl är avklarat återstår endast Ungern som ett potentiellt hinder för att Sveriges ska bli fullvärdig Natomedlem.

– Jag tar fasta på att Ungern inte kommer att sinka ett svenskt Natomedlemskap. ”As soon as possible”, det är vad vi har skakat hand på i dag, kommenterar Sveriges statsminister Ulf Kristersson.

USA:s President Joe Biden var inte sen att gratulera Nato och det svenska etablissemanget till den militäralliansmässiga framgången med följande uttalande, som står att läsa på Vita husets hemsida:

”Jag välkomnar uttalandet från Turkiet, Sverige och Natos generalsekreterare i kväll, inklusive president Erdoğans åtagande att överlämna anslutningsprotokollet för Sverige till Turkiets stora nationalförsamling för snabb ratificering. Jag är redo att arbeta med president Erdoğan och Turkiet för att stärka försvaret och avskräckningen i det euroatlantiska området. Jag ser fram emot att välkomna statsminister Kristersson och Sverige som vår 32:a allierade i Nato och jag tackar generalsekreterare Stoltenberg för hans orubbliga ledarskap”.

Källor inom finska säkerhetspolisen: Kapade sjökablar förmodligen en olyckshändelse

Det nya kalla kriget

publicerad 23 januari 2025
– av Jan Sundstedt
Eagle S Östersjön
Det beslagtagna tankfartyget Eagle S.

Finländska myndigheter förväntas inom kort avsluta förundersökningen mot tankfartyget Eagle S, som anklagats för att ha orsakat skador på kraftkabeln Estlink 2 mellan Finland och Estland, samt på flertalet telekommunikationskablar i Östersjön.

Misstankarna riktades initialt mot Eagle S, som påstods ha dragit sitt ankare medvetet längs havsbotten och därigenom skadat kablarna.

Finska myndigheter bordade fartyget och inledde förhör med besättningen. Tullen meddelade dock att ingen brottsutredning kommer att inledas mot besättningen, då dessa inte bedöms att uppsåtligen ha brutit mot några sanktioner.

Hittills har heller inga övriga bevis presenterats som tyder på att besättningen avsiktligt skulle ha orsakat skadorna. Centralkriminalpolisen har uppgett att den aktiva inledande fasen av förundersökningen snart är avslutad, rapporterar Helsingin Sanomat via TT.

Trots detta kvarstår misstankarna om grovt sabotage mot Eagle S. Fartyget är fortsatt beslagtaget, och en finsk domstol har avslagit ägarens begäran om att släppa det.

Saknas bevis

Ryssland har hela tiden avfärdat västerländska påståenden om att ryska fartyg medvetet skulle ha saboterat undervattenskablarna som ”grundlösa”. Det ryska utrikesministeriets talesman, Maria Zakharova, hävdar att den USA-ledda militärpakten Nato skapar myter för att rättfärdiga en ökad närvaro i Östersjön och för att begränsa rysk oljeexport.

Noteras kan att inga konkreta bevis som kopplar Ryssland till händelsen till dags dato har presenterats, enligt Helsingin Sanomats uppgifter med hänvisning till fem källor som är insatta i utredningen. Uppgiften bekräftas även för Hufvudstadsbladet av en källa inom den finska statsförvaltningen med insyn i fallet.

Under tiden fortsätter Finland och Estland att arbeta med reparationer av de skadade kablarna. Fingrid, Finlands nationella stamnätsoperatör, har begärt att en domstol beslagtar Eagle S för att säkra skadeståndsanspråk relaterade till Estlink 2.

Samtidigt har Nato ökat sin närvaro i Östersjöregionen i vad man beskriver som ”en försiktighetsåtgärd mot potentiella hot mot kritisk infrastruktur”. Häromdagen inleddes Operation Baltic Sentry, som ska patrullera och skydda viktiga undervattensstrukturer som gasledningar och internetkablar.

De finländska myndigheterna framhåller att utredningen av Eagle S beräknas vara slutförd inom kort.

Svensk EU-parlamentariker vill ”besegra” Kreml

Det nya kalla kriget

publicerad 15 januari 2025
– av Redaktionen
Emma Wiesner är en av många svenska makthavare som på senare tid börjat använda sig av en alltmer aggressiv retorik.

På kort tid har retoriken bland svenska makthavare blivit alltmer krigisk och aggressiv, samtidigt som diplomati och dialog ytterst sällan lyfts fram som något tänkbart alternativ.

Centerpartiets EU-parlamentariker Emma Wiesner är en av dem som anklagas för att elda på konflikten och som öppet skriver på sociala medier om hur ”vi” ska ”besegra” Kreml.

Att svenska politikers attityd till Ryssland blivit ännu mer fientlig de senaste månaderna stod helt klart på Folk och Försvars maktkonferens i Sälen den gångna helgen. Då deklarerade Ulf Kristersson att Sverige förvisso inte befinner sig i fullt krig i dagsläget – men betonade samtidigt att ”det inte heller råder fred”.

Liknande besked gav försvarsminister Pål Jonson som deklarerade att det inte längre var ett ”val” att stödja Kiev i kriget – utan ”en plikt”.

– Detta är ett krig med genomgripande globala konsekvenser som ytterligare försvagar den regelbaserade världsordningen… Vi måste utgå från att Ryssland kommer att utgöra ett mycket allvarligt hot mot oss och våra allierade under överskådlig tid, förkunnade han.

Centerpartiets Emma Wiesner är en av dem som anslutit sig till krigsretoriken och menar att det ryska ledarskapet måste besegras.

Det är helt jävla orimligt att ryska fartyg som transporterar Putins gas genom Arktis får underhåll i EU-hamnar. Det är hög tid att utöka sanktionerna till rysk LNG – vi kan inte besegra regimen i Kreml förrän vi stryper pengaflödet till krigskassan”, skriver hon på X.

”Ukrainas sak är vår”

Hur och till vilket pris Kreml ska besegras eller vilken roll Sverige ska spela i detta framgår dock inte, och kritiker påpekar att sanktionerna mot Ryssland hittills inte har gett önskvärda resultat.

Du verkar arg, men det kommer inte hjälpa dig att ’besegra regimen i Kreml’, det enda som kan ske med dina råd är att vi gräver oss ännu djupare ner i ekonomisk misär i Europa. Men det är klart, som EU-parlamentariker så sitter du inte direkt i samma båt som oss övriga”, kommenterar en irriterad användare.

Även tidigare har Wiesner deklarerat att ”Ukrainas sak är vår” och att en rysk seger på slagfältet inte under några omständigheter kan accepteras då det skulle leda till ett ”fundamentalt annorlunda Europa” än idag.

Försvarsmakten lanserar drönarsvärmar: ”Kan vara hur många som helst”

Det nya kalla kriget

publicerad 15 januari 2025
– av Redaktionen
Drönarna beskrivs som "lastbilar" som kan bära såväl vapen som kameror.

Försvarsmakten har under stor sekretess arbetat med ett nytt drönarprojekt det senaste året tillsammans med vapentillverkaren Saab där stora svärmar av obemannade luftfarkoster ska kunna användas vid militära operationer.

– De kan vara hur många som helst – tusentals om man skulle vilja, uppger Saabs vd Micael Johansson

Huvudfokus har legat på att ta fram en ny mjukvara som sägs göra det möjligt för drönarna att närmast automatiskt själva bilda svärmar och utföra uppgifter utan att någon operatör måste detaljstyra varje enskild flygfarkost.

– Det handlar inte om att pilotstyra drönare, utan man ger dem ett uppdrag på en Ipad eller mobiltelefon, sen åker drönarsvärmen ut och gör det här, säger Saab-toppen till TT under en pressträff och förklarar att en soldat kan lära sig systemet på några få dagar.

Ett möjligt drönaruppdrag kan vara att bevaka en väg genom att flyga över denna och sända bilder eller film från platsen, samtidigt som det spanas efter fiender som drönarna också kan identifiera. Genom att använda hundratals eller tusentals drönare kan mycket stora områden övervakas på detta sätt, och om några drönare störs ut så har detta heller ingen större påverkan.

Även om detta inte har ingått i projektet hittills är det också möjligt att drönarna i framtiden beväpnas och används för att attackera fiendestyrkor.

– Man kan uppdatera den här mjukvaran och göra fantastiska saker i förlängningen, säger Micael Johansson.

Ska inte fatta egna beslut

Enligt arméchefen Jonny Lindfors bör drönarna betraktas som ”lastbilar” – och det är beslutsfattarna som avgör vilken last de ska bära.

– Men den grundläggande principen som fortfarande gäller är att vid en väpnad insats ska det finnas en människa som tar besluten, uppger han.

Svenska soldater har redan börjat öva med det nya systemet och det kommer också att användas vid Nato-övningen Arctic Strike i mars. Vidare håller Försvarsmakten just nu på att införskaffa tiotusentals drönare, men man vill inte berätta vad det nya systemet kostar.

Sveriges försvarsminister Pål Jonson (M) är dock noga med att påpeka att ett projekt av detta slag i vanliga fall tar cirka fem år att slutföra – och att det är ”unikt snabbt” att mjukvaran tagits fram på bara ett år.

EU-import av rysk flytande naturgas når rekordnivåer

Det nya kalla kriget

publicerad 14 januari 2025
– av Isac Boman
Ryska LNG-tankern Christophe de Margerie.

Trots EU-ländernas sanktioner och uttalade ambitioner att kraftigt minska importen av ryska fossila bränslen importerade Europa ändå rekordstora mängder flytande naturgas (LNG) från Ryssland under 2024.

Enligt experter finns det ett logiskt skäl till ökningen – den ryska gasen är helt enkelt betydligt billigare än konkurrenternas.

Data från Rystad Energy visar att 17,8 miljoner ton rysk LNG levererades till europeiska hamnar förra året, en ökning med över 2 miljoner ton jämfört med föregående år.

Trots en betydande minskning av importen av rörledd gas från Ryssland, på grund av konflikten i Ukraina och terrorattentatet mot Nord Stream-ledningarna i september 2022, fortsatte EU köpa in rekordmängder av landets LNG. Detta har varit möjligt då det nedkylda bränslet endast delvis har omfattats av de sanktioner som införts av unionens medlemsländer.

Energianalysföretaget släppte uppgifterna kort efter att Ukraina stoppat transiteringen av rysk gas genom sitt territorium till EU. Kiev valde att skrota ett femårigt transitavtal med den ryska energijätten Gazprom i slutet av 2024, vilket innebar ett stopp av naturgasflödet från Ryssland till Rumänien, Polen, Ungern, Slovakien, Österrike, Italien och Moldavien.

De ryska LNG-leveranserna till EU ökade inte bara utan uppnådde ”rekordnivåer ”, enligt Jan-Eric Fahnrich, gasanalytiker på Rystad Energy. Han uppger att Ryssland överträffade Qatar som blockets näst största leverantör av LNG 2024, efter USA.

Enligt Fahnrich köpte EU 49,5 miljarder kubikmeter rysk gas genom rörledningar förra året, och ytterligare 24,2 miljarder kubikmeter LNG, varav en del återexporterades till andra länder.

”Ganska enkelt”

Data från Center for Research on Energy and Clean Air (Crea) visar något lägre siffror, men även dessa återspeglar en övergripande trend med kraftigt ökande rysk LNG-export. Enligt Crea ökade EU:s import av rysk LNG med 14 procent på årsbasis 2024 till 17,5 miljoner ton och var värd 7,32 miljarder euro.

– Orsaken till ökningen är ganska enkel. Rysk LNG erbjuds till en rabatt jämfört med alternativa leverantörer. Utan några sanktioner mot råvaran agerar företagen i sitt eget intresse och köper allt större mängder gas från den billigaste leverantören, förklarar Creas Rysslandsanalytiker Vaibhav Raghunandan.

De senaste uppskattningarna överträffar markant de senaste beräkningarna från Bloomberg, som tidigare i veckan sade att LNG-leveranserna från Ryssland till EU hade ökat till 15,5 miljoner ton 2024 jämfört med 2020, då EU importerade cirka 10,5 miljoner ton av bränslet.