Natten mot tisdagen dödades den ryske generallöjtnanten Igor Kirillov och dennes assistent i ett bombattentat vid ett flerfamiljshus i Moskva.
Den ukrainska underrättelsetjänsten har tagit på sig sprängdådet som i Bonnierägda Dagens Nyheter beskrivs som ”ett ljus i mörkret för många”.
Redan 2013 förkunnade Dagens Nyheters chefredaktör, Peter Wolodarski, att man har för avsikt att satsa mer på ”agendasättande journalistik” – en arbetsmetod som enligt kritiker går ut på att försöka forma människors åsikter, tankar och världsbild – snarare än att rapportera konsekvensneutralt och sakligt.
Så har man också arbetat i många frågor – inte minst vad gäller det svenska Natomedlemskapet och massinvandringsrelaterade problem.
Även DN:s bevakning av kriget i Ukraina har frekvent präglats av den agendasättande journalistiken, där aktörer som vill ha fortsatt krig och eskalering lyfts fram och premierats – medan röster som förespråkar fred och diplomati ofta tystats ner eller misstänkliggjorts.
När Kirillov, chef för den ryska militärens avdelning för kemiska, biologiska och nukleära vapen lönnmördas väljer tidningen också att presentera händelsen med att ”dådet uppfattas som ett ljus i mörkret bland många”.
Sedan ett drygt decennium tillbaka är DN:s journalistik uttalat ”agendasättande”. Foto: faksimil/DN
Påven misstänkliggörs
DN:s skribent förkunnar glatt att bombdådet förmodligen inte bara sprider skräck bland ryska militärer – utan även bland ”politiker och kända mediepersonligheter”. Dessutom ”är attentat av denna typ mycket populära bland vanliga ukrainare”, slår han fast.
När påve Franciskus samma dag istället manar till försoning och förståelse och önskar ett slut på konflikten betraktar DN däremot inte alls detta som någonting positivt – eller ens neutralt.
Istället blir Niklas Orrenius rubrik att ”Påvens tal om ukrainare och ryssar som bröder väcker vrede i Ukraina” och skribenten utmålar påven som en mycket suspekt och kanske till och med ”pro-rysk” figur.
Slovakiens premiärminister, Robert Fico, går till hårt angrepp mot Volodymyr Zelenskyj, Ukrainas president, och anklagar honom för att dra omkring i Europa och ägna sig åt ”tiggeri och utpressning” – någonting som måste upphöra.
– Jag är inte här för att hålla Zelenskyj i handen och jag måste erkänna att jag är trött på honom ibland. Han reser runt i Europa och tigger och utövar utpressning och ber andra om pengar… Detta måste få ett slut, deklarerade slovaken i parlamentets utrikesutskott under fredagen.
Den frispråkige Fico har länge varit mycket kritisk till Västs närmast gränslösa stöd till Kiev och påpekat att Ukraina inte är kapabla att besegra Ryssland på slagfältet, och därför istället måste söka en diplomatisk lösning på konflikten.
Kort efter att han tillträdde, 2023, stoppade Fico också det militära stödet till Ukraina och lovade att lägga in sitt veto mot landets potentiella anslutning till Nato, och han har också erbjudit sig att vara värd för fredssamtal mellan Moskva och Kiev.
”Slovakien befinner sig inte i krig”
Den slovakisk-ukrainska relationen försämrades kraftigt när Kiev vägrade förlänga sitt transitavtal med ryska Gazprom efter att detta gick ut vid årsskiftet, vilket i praktiken innebär att flödet av rysk naturgas till EU-länder som Österrike, Italien och Slovakien stryps.
Just Slovakien, som inte har någon egen kust, uppges vara särskilt beroende av den ryska gasen, och denna har tidigare täckt cirka 60 procent av landets totala efterfrågan. Fico har krävt kompensation från Kiev och utlovat motåtgärder, eventuellt genom att strypa elförsörjningen och det humanitära biståndet till Ukraina.
– Varken Slovakien eller EU befinner sig i krig. Vi har ingen anledning att tolerera Zelenskyjs äventyr, särskilt med tanke på det stöd som Slovakien och EU redan ger till Ukraina, förklarade premiärministern i ett tal tidigare i veckan.
Varnat för tredje världskrig
Under torsdagen träffade Robert Fico också EU:s energikommissionär, Dan Jorgensen, för att diskutera situationen och hur denna kan lösas.
– Vi har ett jävligt allvarligt problem, konstaterade Slovakiens ledare inför det mötet.
Nya Dagbladet har tidigare uppmärksammat hur Robert Fico varnat för att kriget i Ukraina riskerar att eskalera till ett tredje världskrig och hur han utsattes för ett mordförsök förra året.
– Faktum är att Ukraina bara utnyttjas för geopolitiska syften, för att försvaga Ryssland ekonomiskt och internationellt. Jag fruktar att Väst för dessa geopolitiska måls skull kommer att bekämpa Ryssland till den sista ukrainske soldaten, och vi är inte långt från detta mål, har han bland annat sagt.
Ukraina har tidigare kallats för ett ”testlaboratorium för framtidens krig”. Med hjälp av det USA-baserade företaget Palantir, som leds av en profilerad medlem i styrkommittén för den ökända Bilderberggruppen, har man nu tagit fram drönare som automatiserar dödandet och med hjälp av AI identifierar ryska soldater.
Peter Thiel är inte bara medlem i styrgruppen för det globalistiska maktnätverket Bilderberggruppen. Hans företag Palantir, som beskrivits av magasinet Time som ”2000-talets AI-vapenhandlare”, har tagit fram teknologi som gör att drönare nu utan mänsklig inblandning påstås vara kapabla att detektera ryska soldater och andra ”fientliga mål”. Utifrån kännetecken som uniformer, vapen och mänskliga rörelsemönster kan drönarna inte bara identifiera mål för sina attacker, utan även självmant utföra dem.
Ukrainsk-amerikanske David Kirichenko, forskare inom bland annat cyberkrigföring och militära strategier och aktiv vid den neokonservativa tankesmedjan Henry Jackson Society, menar i sammanhanget att man ser att AI och teknik utan direkt mänsklig inblandning ska spela en viktigare roll på framtidens slagfält och att Ukrainakriget nu ger en föraning om detta.
”Med tiden kommer slagfältet att bli en strid mellan algoritmer. I takt med att världen blir mer digitaliserad kommer teknikens inflytande på krigföringen bara att öka. Billiga drönare har redan förändrat slagfältet och påskyndat båda sidors behov av att anpassa sig och utveckla nya tekniska framsteg”, menar han.
”I slutändan har kriget mellan Ryssland och Ukraina visat på behovet av att Nato-länderna tar till sig och anpassar sig till de tekniska framstegen i Ukraina, varav många kommer från kommersiell teknik direkt från hyllan. Nato måste förbereda sig för framtidens krigföring, där det första storskaliga drönarkriget snabbt övergår till det första AI-drivna kriget”, skriver han vidare.
Foto: АрміяInform/CC BY 4.0
”2000-talets AI-vapenhandlare”
Det uppges att AI-tekniken förbättrat drönarnas förmåga ”att träffa fienden” från knappt 50 procent 2023 till närmare 80 procent under 2024 – och Palantir beskrivs av magasinet Time som avgörande för utvecklingen.
Ett exempel är spaningsdrönaren SAKER, som använder Palantirs AI och som påstås på egen hand kunna identifiera olika typer av fientliga mål och sedan i realtid vidarebefordra denna till sin kommandopost, som väljer när och hur fienden ska träffas.
Ukraina och dess allierade ska vara särskilt begeistrade över AI:ns förmåga att på egen hand förbättra sina förmågor och ”lära sig” att identifiera mål genom att titta på videoklipp föreställandes ryska styrkor.
The Ukrainian Saker Scout drone is equipped with artificial intelligence. It can identify even camouflaged enemy military vehicles, locate their coordinates and transmit the data to the command center.
Även om man från ukrainsk sida gärna utnyttjar den nya tekniken för att bättre kunna stå emot ett numerärt och vapenmässigt överlägset Ryssland pekar kritiker på att det finns allvarliga moraliska aspekter som bör betänkas.
Bland annat det faktum att den artificiella intelligensen plötsligt får mandat att avgöra vem som är ”fiende”, och även agera och på detta sätt automatisera dödandet, kan enligt bedömare leda till katastrofala konsekvenser. Bland många aspekter nämns bland annat riskerna för civilbefolkningen, om dessa felidentifieras på grund av exempelvis sitt ”rörelsemönster” och plötsligt markeras som fientliga mål.
Försvarare av teknologin hävdar att det i slutändan ändå är människor som avgör vilka mål som ska förgöras, medan kritiker pekar på att det finns stor risk att man ändå förlitar sig för mycket på ett verktyg som inte har kapacitet att bedöma nyanser på ett slagfält på samma sätt som en mänsklig operatör.
Allt fler ukrainska soldater deserterar eller undviker inkallelse för att slippa det utdragna kriget mot Ryssland. Enligt uppgifter från Ukrainas åklagarmyndighet har fler fall av desertering rapporterats under 2024 än under de två tidigare åren av krig.
Bristen på rotation och uteblivna förstärkningar uppges vara nyckelfaktorer bakom utvecklingen.
Ukrainas president, Volodymyr Zelenskyj, erkände nyligen i en intervju med ukrainska Telemarathon, ett TV-sänt insamlingsevenemang som pågår under många timmar per dag och vars syfte är att samla in pengar till ett välgörande, politiskt eller annat ändamål, att antalet desertörer inom Ukrainas militär ökade kraftigt under 2024.
Framförallt har antalet fall av desertering eskalerat under våren och sommaren.
– Fallen av desertering ökade 2024, men har minskat sedan september eller oktober. Ett långt krig är ett långt krig. Vårt folk håller ut, men de blir trötta. De blir trötta överallt, medgav Zelenskyj under samtalet.
Nato-tränad fransk brigad hårt drabbad
Enligt tidningen Newsweek har Ukrainas myndigheter inlett över 100 000 åtal av desertering sedan kriget inleddes i februari 2022. Under 2024 har enligt uppgifter över 60 000 fall registrerats fram till oktober.
I flera registrerade fall lämnar soldater sina positioner utan tillåtelse, mot bakgrund av exempelvis utebliven rotation samt en alltmer pressad krigssituation. Faktorer som gjort desertering till det enda alternativet för många, rapporterar Financial Times.
Ukraina har nyligen inlett en granskning av den franskutbildade 155:e ”Anne of Kyiv”-brigaden, efter anklagelser om desertering, misskötsel och bristande ledarskap.
Uppgifter gör gällande att över 1 700 soldater har deserterat från brigaden, vilket lett till organisatoriskt kaos och väckt frågor om det militära styret i regionen.
Samtidigt uppges att minst 50 soldater rapporteras ha rymt redan under utbildningen i Frankrike. En utredning pågår nu för fullt för att klargöra omfattningen och orsakerna till problemen.
Ukraine probes French-trained 155th ”Anne of Kyiv” Brigade for alleged desertion, mismanagement, and poor command. Claims of 1,700+ AWOL soldiers and organizational chaos raise questions about military leadership. Investigation ongoing.#France#BrusselsMorning#WarInUkrainepic.twitter.com/KUDxtpylU8
— Brussels Morning Newspaper (@BrusselsMorning) January 4, 2025
Förstärkningar dröjer
Den ukrainska regeringen har försökt motverka problemet genom att avkriminalisera första gångens deserteringar, förutsatt att soldaterna återvänder till tjänstgöring innan 1 januari 2025. Samtidigt har mobiliseringsåldern sänkts till 25 år och straffen för att undvika inkallelse har skärpts.
Trots detta rapporteras utbredda problem med att få in nya rekryter. Videoklipp på sociala medier visar hur militär personal genomför inkallelser vid busshållplatser, stormar arbetsplatser och knackar dörr i bostadsområden – något som ytterligare förstärkt motståndet mot mobilisering.
Zelenskyj menar att bristen på reserver är en bidragande faktor till att Ryssland avancerar.
– Det finns inte många reserver. Varför? För att inte allt [material] har kommit fram för att förstärka reserverna.
Enligt Ukrainas presidentkansli och kommunikationsrådgivaren Dmytro Lytvyn har förseningar i leveranser av vapen och utrustning försvårat situationen ytterligare.
– Vi kan inte kompensera för våra partners förseningar i beslutsfattande och leveranskedjor med våra soldaters liv och våra yngsta killars liv, uppgav en icke namngiven källa i Ukrainas presidentkansli för Reuters.
Video shows forced mobilization & women trying to stop it in my native Lutsk in Western Ukraine. 3 mobilized men from my neighborhood were killed & 4 are missing in Russia-Ukraine war. Cities, towns & villages there are nearly empty of men because they are snatched, in hiding or… pic.twitter.com/1VU73H2VrT
Enligt Associated Press var desertering en av huvudorsakerna till att den ukrainska fästningen Vuhledar föll i oktober.
– Det är uppenbart att vi, rent ut sagt, redan har pressat vårt folk till det yttersta, kommenterar vad som uppges vara en anonym officer inom Ukrainas 72:a brigad.
Under 2024 har Ryssland gjort betydande framryckningar i östra Ukraina, inklusive intagandet av Avdiivka – en stad med stor strategisk betydelse som länge fungerat som en försvarslinje för ukrainska styrkor.
Samtidigt hotar ryska styrkor nu Pokrovsk, en viktig logistisk knutpunkt som utgör ett nav för transporter och militära förnödenheter.
Under det att båda sidor kämpar med att fylla sina led har USA uppmanat Ukraina att ytterligare sänka mobiliseringsåldern till 18 år, ett förslag som mött stark kritik.
Ukrainska soldater vid fronten (arkivbild). Foto: Ukrainas försvarsministerium/CC BY-SA 2.0
Oviss framtid
Det återstår att se hur den politiska utvecklingen i omvärlden kommer att påverka situationen i Ukraina. Särskilt med tanke på den tillträdande amerikanske presidenten Donald Trumps löften om att förändra USA:s Ukraina-politik.
Trump har bland annat uppgett att han planerar att minska det militära stödet till Ukraina och ”avsluta konflikten på en dag”, ett uttalande som väckt frågor om framtiden för det amerikanska engagemanget i regionen.
Kreml uppger att ett amerikansktillverkat stridsflygplan av typen F-16 Fighting Falcon skjutits ner över regionen Zaporizhzhia tidigare i veckan.
”Ett F-16-flygplan sköts ner i Zaporizhzhia-regionen på sin startplats”, uppgav den ryska statliga nyhetsbyrån RIA Novosti via den sociala meddelandeappen Telegram på torsdagen.
Enligt Vladimir Rogov, en ledande företrädare för regionens ryska administration var ”F-16-planet i position för att avfyra en missil mot regionen, men sköts ned”.
Det amerikanska försvarsdepartementet har inte velat bekräfta eller dementera nedskjutningen utan istället hänvisat journalister vidare till Kiev för frågor och kommentarer.
Även tidigare har det figurerat uppgifter om att Ryssland skjutit ner F-16-plan, men dessa har inte verifierats. I augusti totalförstördes dock ett av de amerikanska multirollsflygplanen – bara veckor efter att de levererats till Kiev.
Enligt ukrainsk militär kraschade planet i samband med en rysk attack, det är dock fortfarande oklart huruvida planet faktiskt eliminerades av ryska styrkor – eller om det var Ukraina själva som av misstag råkade skjuta ner eller på annat sätt förstöra det.
Kostar hundratals miljoner
Varje stridsflygplan bedöms kosta motsvarande cirka 250 miljoner kronor och uppåt och uppges vara svårare att skjuta ner än andra plan då man kan förse dem med störningskapslar och annan avancerad utrustning.
Även om F-16 utvecklats för det amerikanska flygvapnet används det idag av ett 20-tal länder runt om i världen och har sammanlagt producerats i närmare 5000 exemplar.
Israel var det första landet som använde planet i strid i samband med att en syrisktillverkad helikopter i PLO:s tjänst helikopter sköts ner över Libanon 1981. Sedan dess har modellen använts i ett stort antal krig och konflikter runt om i världen – bland annat i Afghanistan, Irak och Jugoslavien.
