Annons:

Carl Bildt vill se ny auktoritär ”global institution”

Publicerad 16 april 2020 – av Isac Boman
Carl Bildt på World Economic Forum.
Insamlingskampanj

Hjälp Nya Dagbladet att finnas kvar

Insamlat: 56 200,00 SEK 75% Mål: 75 000,00 SEK

Den tidigare statsministern och utrikesministern, ultraglobalisten Carl Bildt, menar nu att självbestämmande nationer inte kan hantera pandemier så som covid-19 och eftersöker istället bildandet av en global institution som med auktoritära medel ska kunna ingripa över hela jorden.

Den tidigare moderate ministern pekar i en debattartikel i den liberala Bonniertidningen Sydsvenskan på hur multilaterala insatser kommer att behövas i framtiden och hur de enskilda nationerna av olika skäl själva inte är kapabla att tackla omfattande epidemier på egen hand.

”Under de senaste tio åren har Världshälsoorganisationen, WHO, utlyst kristillstånd sex gånger, men fortfarande saknas snabba och effektiva åtgärder som kan begränsa sjukdomsutbrott och som kunde ha hindrat covid-19 från att bli en pandemi”, skriver han.

Lösningen, menar Bildt, är en ”starkare global kraft” som effektivt ska kunna möta det hot som han menar att pandemierna innebär. Även om han inte går in så mycket i detalj på hur en sådan institution ska se ut så är det tydligt att det är någon form av överstatligt maktorgan som åsyftas.

Annons:

”En ny global institution behöver både ha auktoritet och maktmedel för att kunna ingripa med den kraft som krävs för att hejda utbrott innan de tar fart. Att bli överens om en sådan organisation är ingen lätt politisk uppgift, men nödvändig för att hindra att futtiga diplomatiska dispyter ger pandemier fritt spelrum.”

Bildt vill bland annat att nationella sjukvårdsinstanser på alla nivåer ska ha ”världsomspännande” skyldighet att rapportera in information till den globala institutionen, och detta ska enligt debattörerna förhindra att olika länder håller inne på information som de inte vill se spridd.

Den tidigare statsministern avslutar med att nästa stora epidemi kan komma var som helst och att det är ”hög tid att världen blir överens om nya och effektivare varnings- och samarbetssystem”.

Sverigedemokraterna är inte överdrivet imponerade av Bildts globalistiska önskemål och EU-parlamentarikern Jessica Stegrud skriver i ett svar att överstatliga organisationer tvärtom misslyckats under coronakrisen och varken agerat effektivt eller snabbt. Istället, konstaterar Stegrud, har det varit upp till de enskilda nationerna att lösa krisen och hon påpekar också faktum att ledande politiker i Sverige och även i andra länder, i kontrast till vad Bildt förespråkar, snarare appellerat till den nationella sammanhållningen för att lösa krisen.

Hon pekar också på hur den tidigare brittiske premiärministern Gordon Brown går i samma tankar som Bildt och nyligen föreslog att G20 och FN:s säkerhetsråd skulle slås samman till en världsregering, samtidigt som ytterligare befogenheter skulle ges till Internationella valutafonden och Världsbanken.

”Om nationerna har initiativkraft medan överstatliga organ till mycket stora delar saknar det, ska då makt överföras just till dessa byråkratiska kolosser? Nej, självklart inte.”

Carl Bildt är bland annat medlem i Trilaterala Kommissionen som den ökände bankmogulen och ultraglobalisten David Rockefeller grundade 1973. Han tillhör också den krets av politiker som medverkat på det infamösa Bilderbergmötet, där globalistiskt inriktade företagsmagnater, profiler inom mainstreammedia och politiker årligen träffas bakom lyckta dörrar för allmänheten.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Dubbelt så vanligt med påtryckningar om partival i utsatta områden

Befolkningsutbytet i Väst

Publicerad Igår 11:38 – av Emil Fjellstedt
Gula, vita och blå valsedlar i ett ställ bredvid en kvinna med huvudduk sedd bakifrån vid ett tåg.
Nio procent i utsatta områden uppger påtryckningar om partivalet, jämfört med fyra procent i övriga Sverige. Arkivbilder; kvinnan har ingen belagd koppling till undersökningen.

Nio procent av de boende i utsatta områden uppger att de själva utsattes för påtryckningar att rösta på ett visst parti eller en viss kandidat inför valet 2026. I övriga Sverige gäller det fyra procent.

Siffrorna kommer från en eftervalsundersökning som Indikator Opinion har gjort på uppdrag av Stiftelsen Järvaveckan, som publicerar resultaten i en delrapport. Datainsamlingen pågick 25 september–8 oktober 2026. Totalt svarade 1 643 personer i områden som Polismyndigheten klassar som utsatta och 1 871 i övriga Sverige.

Med påtryckningar menades försök att påverka någons partival så att personen inte kände sig helt fri att välja själv. Vanliga politiska argument och rekommendationer räknades inte.

Att rösta annorlunda än familjen

Undersökningen mäter också synen på normerna i bostadsområdet. I utsatta områden svarar 26 procent att det inte är särskilt eller inte alls accepterat där de bor att rösta på ett annat parti än familj, släkt och vänner. I övriga Sverige är siffran 15 procent.

Frågan gäller hur de svarande ser på området, inte om de själva har utsatts. Samtidigt anser 53 procent i utsatta områden att det är helt eller delvis accepterat att rösta annorlunda, mot 65 procent i övriga Sverige.

Sju procent i utsatta områden uppger dessutom att de under valrörelsen märkte av påtryckningar mot människor i bostadsområdet från större släkt- eller familjenätverk, religiösa församlingar eller trossamfund, eller etniska eller kulturella föreningar. I övriga Sverige gäller det två procent.

Åtta procent av de svarande med svensk bakgrund i utsatta områden uppger att de märkt sådana påtryckningar mot människor i bostadsområdet, jämfört med sju procent av dem med utländsk bakgrund.

Bland unga mellan 18 och 29 år är egna erfarenheter av påtryckningar ungefär lika vanliga i båda grupperna: nio procent i utsatta områden och tio procent i övriga Sverige.

— Egna erfarenheter av påtryckningar är vanligare i utsatta områden sett till samtliga svarande. Men bland unga ligger andelarna nära varandra. Det är en viktig del av bilden, säger Ahmed Abdirahman, samhällsanalytiker och vd för Stiftelsen Järvaveckan.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Fängelseexpansion kan kosta skattebetalarna 85 miljarder om året

Ökade otryggheten

Publicerad 22 oktober 2026 – av Jan Sundstedt
Hallanstaltens byggnader bakom säkerhetsstängsel.
Kriminalvården räknar med ett kraftigt utökat behov av anstalts- och häktesplatser till 2045. Hallanstalten på en arkivbild från 2009.

Kriminalvårdens kostnader kan enligt en färsk prognos komma att tredubblas från nuvarande 24 miljarder om året till 80–85 miljarder 2045. Prognosen räknar även med ett kraftigt utökat behov av cirka 45 000 anstalts- och häktesplatser.

Kriminalvården skriver i sin senaste prognos att man på sikt bedömer behovet av antalet platser till 45 000.

I dag finns cirka 13 000 platser att tillgå, och en plan finns för att bygga ut dem till 20 000 till 2035.

Prognosen höjer dessutom den tidigare bedömningen. I våras räknade myndigheten med 34 000 platser, nu med 11 000 fler. Kostnaderna följer med uppåt.

Kriminalvårdens utgifter bedöms stiga från 24 miljarder kronor 2026 till 80–85 miljarder kronor om året 2045.

Siffran gäller den årliga totalkostnaden, inte en engångssumma för byggandet av nya anstalter.

Straffrättsreformen den främsta orsaken

Enbart ändringarna i påföljdssystemet ger enligt uppskattningar närmare 24 000 ytterligare intagna.

— Vi kan behöva motsvarande fem Kumlaanstalter om året för att klara av den här kapacitetsökningen, säger Kriminalvårdens generaldirektör Rikard Jermsten.

Orsaken är straffrättsreformen. Reformen slopar mängdrabatten, vissa strafflindringsgrunder ska bort, domstolarna ska oftare döma i den högre delen av straffskalan och trefjärdedels frigivning ska gälla även för straff under sex år.

Flera av de beslutade straffskärpningarna saknar ännu datum för ikraftträdande.

Justitieminister Gunnar Strömmer (M) skriver till SVT Nyheter att Moderaterna driver på för att avskaffa mängdrabatten senast 2029, samtidigt som säkerheten och det återfallsförebyggande arbetet på anstalterna förväntas hålla god kvalitet.

Enligt Gunnar Strömmer kräver det en fortsatt kraftig expansion och "en lång rad andra åtgärder och beslut". Han säger att regeringen måste tänka nytt i flera delar för att lösa uppgiften.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Släppte igenom Karps stora skogsköp – nu JO-anmäls myndigheten

Globalismens framfart

Publicerad 22 oktober 2026 – av Emil Fjellstedt
Splitmontage med svensk tallskog till vänster och Alex Karp till höger.
ISP JO-anmäls efter att ha lämnat anmälan om Alex Karps skogsförvärv utan åtgärd. Skogen på bilden är en svensk genrebild och visar inte hans mark.

En privatperson har JO-anmält Inspektionen för strategiska produkter, ISP, för att myndigheten lät Palantir-chefen Alex Karps köp av 15 000 hektar skog i Härjedalen passera. Hon anser att beslutet strider mot lagen om utländska direktinvesteringar.

Myndigheten har anmälts till Justitieombudsmannen, JO, uppger skattefinansierade statskanalen SVT. Anmälaren menar att ISP brustit i riskanalysen och att beslutet innebär säkerhetsmässiga risker.

Hon pekar på köparens bakgrund:

"En utländsk aktör, djupt förankrad i utländsk försvars- och underrättelseindustri, får kontroll över omfattande, sammanhängande landområden och naturresurser i strategiskt känsliga delar av landet", skriver hon.

Anmälan gäller ISP:s beslut enligt direktinvesteringslagen. I slutet av september blev det känt att Karp köpt marken i Storsjö av skogsbolaget SCA via det nybildade bolaget Cladonia Skog AB.

Anmälan om utländsk direktinvestering lämnades till ISP den 10 augusti, och myndigheten fattade sitt beslut den 27 augusti. ISP lämnade anmälan utan åtgärd, eftersom det "inte finns anledning att anta" att köpet är en sådan direktinvestering som kan inverka skadligt på Sveriges säkerhet eller på allmän ordning eller allmän säkerhet.

Beslutet omgavs först av fullständig sekretess. ISP kunde inte ens bekräfta att ärendet fanns hos myndigheten, och först efter att SVT Jämtland överklagat lämnades beslutet ut.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Tre tillslag i utredningen om valfusk

Valet 2026

Uppdaterad 22 oktober 2026, Publicerad 22 oktober 2026 – av Jan Sundstedt
Polisavspärrningsband till vänster och vita och gula valsedlar i ställ till höger.
Noa genomförde husrannsakningar på tre adresser i Borlänge inom valfuskutredningen. Arkivbilderna visar inte tillslagen.

Noa, polisens nationella operativa avdelning, genomförde på tisdagen husrannsakningar i utredningen om misstänkt valfusk i Borlänge. Åklagarmyndigheten bekräftar insatsen samt att polisen gjort beslag.

Polisen slog till mot tre lägenheter i Tjärna Ängar och Jakobsgårdarna under tisdagsmorgonen, skriver Expressen.

Enligt uppgifter gick civilklädda poliser in i lägenheterna och lämnade platserna i civila bilar från Noa.

Åklagarmyndigheten bekräftar

Myndigheten skriver att Noa genomförde husrannsakningarna med stöd av polis från region Bergslagen och att polisen gjorde olika beslag.

Pressmeddelandet nämner inga adresser och åklagaren vid Riksenheten mot korruption, Oskar Edvardsson, uppger att beslagen kan vara intressanta för utredningen om valfusk i Borlänge. Nästa steg är analys av beslagen.

Oskar Edvardsson säger att förundersökningssekretessen hindrar honom från att kommentera vad beslagen består av.

Åklagarmyndigheten uppger att man återkommer i ärendet när det finns mer att lämna.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.