MORGONDAGENS DAGSTIDNING – onsdag 17 september 2025

onsdag 17 september 2025

Anställd vid Stockholmshem våldtog praktikant

publicerad 21 september 2022
– av Jan Sundstedt
Våldtäkt
Södertörns tingsrätt anser kundförvaltaren skyldig till våldtäkt.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

156 740 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


En kundförvaltare vid det kommunala bostadsbolaget Stockholmshem döms till fängelse i tre år för våldtäkt. Brottet skedde i en lokal som tillhörde Stockholmshem och offret var praktikant på bostadsbolaget ifråga.

Södertörns tingsrätt bedömer att det är ställt utom allt rimligt tvivel att 49-årige Serkan Sönmez, kundförvaltare vid Stockholmshem, gjort sig skyldig till våldtäkt den 2 augusti, i Bandhagen, söder om Stockholm.

Nya Dagbladet har tagit del av domstolsprotokollet och kan avslöja en händelse som i all väsentlighet är uppseendeväckande men förmodligen inte unik.

Brottet

Baserat på vad som framkommit i utredningen, träffades målsägande X och den vid Stockholmshem anställde kundförvaltaren Serkan Sönmez, vid Rågsveds tunnelbanestation, den 2 augusti i år.

Målsägande X var vid tidpunkten för det inträffade sommarpraktikant vid samma företag som Sönmez var anställd vid. De åkte sedan tillsammans till en föreningslokal där Sönmez genom sin anställning hade tillgång.

Åklagaren hävdar i åtalet att Serkan Sönmez i denna lokal utsatte målsägare X för ett oralt och ett vaginalt samlag som målsäganden inte deltog frivilligt i.

Kammaråklagare Helena Nordstrand menar att mot denna bakgrund ska Serkan Sönmez anses skyldig till våldtäkt. Vilket också blev utfallet av åtalet.

Dömd
Den för våldtäkt dömde Serkan Sönmez, 49 år.

Enligt domen är försvårande omständigheter, för den med rötter i Turkiet dömde mannen, bland annat att ”Serkan Sönmez har under gärningen hållit i målägande X händer samt särat på hennes ben mot hennes vilja. Målsägaren försökte streta emot men han lyckas sära på hennes ben”.

”Lojal mot företaget”

Försvaret menar å sin sida att handlingarna har skett frivilligt. Serkan Sönmez hävdar att målsägande X av egen fri vilja tackat ja till att följa med till föreningslokalen samt att de därpå följande sexuella handlingarna även dessa skett frivilligt.

Sönmez bedyrar att avsikten med inviten enbart var att ”prata, lära känna varandra och utbyta tankar”. Han säger vidare att han inte hade någon tanke på att något annat skulle hända. Serkan Sönmez förnekar våldtäkt.

Två karaktärsvittnen till den dömde vittnade i tingsrätten om att Serkan Sönmez är ”lojal, hjälpsam, ansvarstagande och ärlig”. En kollega uttrycker att Serkan Sönmez är ”en mycket uppskattad kollega som vill att alla ska ha det bra”.

Södertörns tingsrätt gör bedömningen att dessa vittnesmål inte rättfärdigar en friande dom.

Sommarpraktikanten/målsägande X

Den målsägande lärde känna Serkan Sönmez genom sin sommarpraktik vid Stockholmshem. Några dagar efter att praktiken tagit slut, uppger hon att Serkan Sönmez tagit kontakt med henne vid ett flertal tillfällen. De pratade i telefon och han undrade även om de skulle ses.

Hon frågade inte varför han ville ses men hon trodde att det var för att tala om något arbetsrelaterat. Den aktuella dagen möttes de upp vid Rågsveds tunnelbanestation. Serkan Sönmez kom i sin bil och sa att han skulle visa en lokal. I denna lokal fullbordade sedan Serkan Sönmez en våldtäkt.

Våldtäkt

De åkte tillsammans till lokalen. När de kom fram föreslog Serkan Sönmez att de skulle leka sanning och konsekvens för att lära känna varandra. De satt i varsin soffa och han ställde bland annat frågor om hennes tidigare förhållande samt om hon var oskuld. Efter ett tag satte han sig bredvid henne i soffan”, framgår det i domstolsprotokollet.

Han sa saker som att hon skulle slappna av. Sedan tog han av sig sina byxor och benproteser. Han tog hennes händer och försökte flera gånger att dra dem mot sin penis. Hon puttade bort hans händer”, står det vidare att läsa.

Det framkommer också att Sönmez ”höll på hennes axel och försökte föra hennes huvud mot sin penis” och att han ”efter det höll fast hennes händer ovanför hennes huvud och hade vaginalt sex med henne. Offret var rädd och vågade inte säga nej”.

Därefter gör Södertörns tingsrätt sin bedömning att Serkan Sönmez fullbordade en våldtäkt.

Domslut

Serkan Sönmez döms till tre års fängelse för våldtäkt och ska även betala skadestånd till målsäganden med 216 200 kronor jämte ränta på beloppet enligt 6 § räntelagen (1975:635) från den 2 augusti 2022 till dess att betalning sker.

I skrivande stund är det oklart om någon av parterna har överklagat domslutet.

Fängelsestraff, praxis: Den som döms till fängelse kan som kortast få 14 dagar och som längst livstid. I vissa fall kan elektronisk fotboja vara ett alternativ. Hur långt straffet blir beror på hur allvarligt brottet är. Vanligtvis börjar man avtjäna sitt fängelsestraff inom tre månader från det att domen vunnit laga kraft. Det normala är att man släpps när man har avtjänat två tredjedelar av sitt straff, så kallad villkorlig frigivning.

Samtyckeslagen - utdrag: I 6 kap 1 § framgår bland annat att med att en person inte deltar frivilligt i ett samlag avses att någon inte av fri vilja har bestämt sig för att delta (någon har inte sagt ja) respektive någon har av fri vilja bestämt sig för att inte delta (någon har sagt nej). I kommentaren till bestämmelsen framgår vidare bland annat att utgångspunkten är att den som deltar frivilligt i en sexuell handling ger uttryck för sitt val att delta på något sätt och att avsaknaden av sådana uttryck normalt får förstås som att deltagandet inte är frivilligt. Den som utför en sexuell handling mot någon annan person har ett ansvar att förvissa sig om att den andra personen vill delta. Förhåller sig denna passiv eller ger dubbeltydiga signaler, får motparten ta reda på om den andra vill delta (prop. 2017/18:177 s. 34). Detta krav gäller inte bara vid det inledande skeendet utan kvarstår under hela tiden som det sexuella umgänget består

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Regeringen sänker bidragen för stora barnfamiljer

Migrationskrisen i Europa

publicerad Idag 15:35
– av Jan Sundstedt
Tidöpartiernas företrädare är tydliga med att bidragsreformen främst riktar sig mot personer med invandrarbakgrund.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

156 740 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Regeringen presenterade på onsdagen en bidragsreform med tak för försörjningsstöd där familjer med fem barn kan gå miste om 8 000 kronor i månaden.

Socialförsäkringsminister Anna Tenje (M) är tydlig med att förslaget främst riktar sig mot invandrarfamiljer som ”år efter år lever på bidrag, trots att man kan arbeta”.

Tidöpartierna lanserade idag en genomgripande reform av bidragssystemet som förväntas påverka 145 000 svenska hushåll. Förslaget innehåller tre huvudsakliga förändringar: ett bidragstak som framför allt påverkar flerbarnsfamiljer, aktivitetskrav för bidragstagare och en jobbpremie för dem som går från bidrag till arbete.

Det nya bidragstaket är konstruerat för att träffa hårdast från det fjärde barnet och uppåt. En familj med två föräldrar och fem barn som enligt ministern ”plockar ut 46 500 kronor skattefritt” skulle med det nya systemet få nöja sig med 38 300 kronor.

— För dem lönar det sig inte att gå från bidrag till arbete, inte ens om båda börjar arbeta. Men med bidragstaket justeras det till 38 300. Det blir en minskning av försörjningsstödet med 8 000 per månad, säger Anna Tenje.

Ministern konstaterar vidare att de ”man kan arbeta, men gör inte det av olika skäl”. För mindre familjer blir effekterna betydligt mildare. Ett par med två barn skulle enligt regeringens beräkningar förlora cirka 800 kronor i månaden.

— Fler föräldrar kommer att gå till jobbet och försörja sig själva, fortsätter hon.

Införs ”enhetligt över hela landet”

Regeringspartierna betonar att reformen har dubbla syften. Dels handlar det om att bryta det bidragsberoende som många invandrare fastnat i, dels om att visa att det ”inte längre går att komma till Sverige och leva på bidrag”.

Reformen ska också fungera som en signal till andra migranter som vill ta sig till Sverige enbart för att ta del av bidragssystemet.

— Ett tak införs för hur mycket ekonomiskt bidrag som kommunerna får tillåta. Försörjningsstödet kommer att införas mer enhetligt över hela landet, förklarar Anna Tenje.

”Inget smörgårdsbord för världens folk”

SD:s gruppledare Linda Lindberg beskriver förändringarna som att man ”slänger den bidragslinje som funnits i papperskorgen och börjar ställa krav på migranter som tar sig till vårt land”.

— Sverige är inte längre ett smörgåsbord för all världens folk, deklarerar hon, och konstaterar att det är viktigt att skilja på svenskar och människor från andra delar av världen.

— Det är inte rimligt att människor som just flyttat till Sverige direkt får tillgång till våra generösa välfärdssystem. Det är inte rättvist mot dem som varje dag går till jobbet, betalar skatt och bär upp vårt samhälle.

Aktivitetskrav och kvalificeringsperiod

Från sommaren 2026 måste samtliga kommuner införa aktivitetskrav för bidragstagare. Det kan handla om praktik eller andra samhällsnyttiga insatser. Samtidigt införs en jobbpremie för att göra övergången till arbete mer attraktiv när förändringarna träder i kraft 2026.

Dessutom måste alla som bosätter sig i Sverige från 2027 kvalificera sig för socialförsäkringssystemet. Detta kräver antingen fem års bosättning eller minst tolv månaders arbete med en månadslön över 20 000 kronor under en tvåårsperiod. Kvalificeringskravet omfattar barnbidrag, bostadsbidrag, sjuk- och aktivitetsersättning samt äldreförsörjningsstöd, men inte försörjningsstöd.

Regeringen planerar att lägga fram en proposition i början av 2025, med målet att reformerna ska träda i kraft i januari 2027. För att mildra omställningen införs förändringarna gradvis under 2027 och gäller fullt ut först från 2028.

Enligt regeringens beräkningar kommer cirka 30 000 personer att drabbas av kraftigt sänkta bidrag när reformen är fullt genomförd. Förslaget ska nu skickas på remiss till lagrådet innan den slutliga propositionen läggs fram.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Färre ungdomar använder droger

publicerad Idag 12:05
– av Redaktionen
Droganvändningen bland unga svenskar minskar trots ökad tillgänglighet.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

156 740 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Tillgängligheten av narkotika har ökat i Sverige under 2000-talet. Samtidigt använder allt färre unga droger, visar en ny rapport.

Rapporten, som släppts av Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN), har undersökt tillgänglig statistik kring narkotikaanvändning för att se hur den utvecklats i Sverige.

Den visar att det finns mer droger i cirkulation i det svenska samhället än för 20 år sedan. Vidare har också droganvändningen ökat under större delen av 2000-talet – men nu verkar den dock ha minskat de senaste åren.

Det mest överraskande är att det förvisso varit en uppgång av narkotikaanvändningen i Sverige under 2000-talet, men att den har bromsat och till och med börjat backa tillbaka de senaste fem åren, säger Ulf Guttormsson, avdelningschef på CAN, till skattefinansierande SVT.

Främst visar rapporten att unga använder droger i allt mindre utsträckning. Det ser man bland annat genom att allt färre personer under 30 år misstänks för narkotikabrott, men också genom att dödligheten för samma åldersgrupp minskat.

Även i Europa och USA har droganvändningen minskat bland skolelever de senaste åren.

Vi får ofta får höra att det blir värre och värre bland ungdomar, det är våld och det är problem på HVB-hem och på SIS-institutioner. Det kan vara sant för enskilda individer, men den breda samhällsutvecklingen är en annan, säger han.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Jämnårig flicka häktad för knivdådet på 17-åring

publicerad Idag 11:36
– av Jan Sundstedt
Offret tillstånd uppges vara stabilt men fortsatt allvarligt.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

156 740 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


En 17-årig flicka har begärts häktat på sannolika skäl misstänkt för mordförsök på en jämnårig. Flickan uppges vara känd sedan tidigare av polisen.

Det var natten till måndag som en 17-årig flicka knivhöggs på Allégatan i centrala Borås. Flickan överlevde angreppet, men fördes till sjukhus med allvarliga skador efter att ett larm kommit in vid 01.51. En jämnårig flicka greps kort därpå misstänkt för försök till mord.

Nu har den jämnåriga flickan begärts häktad, rapporterar skattefinansierade SVT. Flickan är på sannolika skäl misstänkt för mordförsök och är enligt uppgift sedan tidigare känd av polisen. Enligt polisen finns det indikationer på att flickorna kände varandra, men mer än så vet man inte i nuläget.

Häktningsförhandlingar kommer att ske under onsdagen.

Den skadade 17-åringen uppges vara i ett stabilt men fortsatt allvarligt tillstånd.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Regeringen vill begränsa regimkritiska protester

Totalitära samhällsutvecklingen

publicerad Idag 10:47
– av Isac Boman
Gunnar Strömmer hävdar att åtgärderna syftar till att "värna vårt öppna och fria samhälle mot dess fiender".

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

156 740 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Justitieminister Gunnar Strömmer (M) vill inskränka den grundlagsskyddade demonstrationsrätten efter att politiker känt sig störda av protester utanför riksdagen och ge polisen utökade befogenheter att bestämma var och när medborgare får demonstrera.

Strömmer påpekar att åtgärderna inte bara riktar sig mot pro-palestinska demonstrationer. Det ”antisociala dominansbeteende” han vill stoppa förekommer enligt ministern hos allt från nationalister till radikala vänstergrupper.

”Ministrar har förföljts på väg hem från jobbet eller på väg till riksdagen. Riksdagsledamöter har blivit aggressivt konfronterade av demonstranter, och vittnat om hur fredliga medborgare av rädsla tvekar att besöka riksdagen”, skriver Strömmer i ett indignerat inlägg på sociala medier.

På torsdagen sammankallade justitieministern talmannen, riksdagens gruppledare samt företrädare för polisen och säkerhetspolisen till ett möte om ”problemen runt riksdagen”. Efter mötet presenterade Strömmer fem åtgärder som regeringen nu vidtar.

Polisen går in i ”särskild händelse” inför valåret 2026 och förstärker närvaron kring riksdagshuset samtidigt som regeringen inom kort kommer att besluta om ett särskilt uppdrag till polisen gällande allmänna sammankomster.

Dessutom utreder regeringen möjligheten att utvidga skyddsområdet runt riksdagen och Riksgatan. Man planerar också att lägga fram förslag om ändringar i ordningslagen som ger polisen större befogenheter att bestämma tid och plats för demonstrationer.

Slutligen vill regeringen skärpa straffen för bland annat ofredande och brott mot medborgerlig frihet i samband med vad Strömmer kallar ”antisocialt dominansbeteende”.

Ökade befogenheter att stoppa demonstrationer

På frågan vad ”antisocialt dominansbeteende” egentligen innebär svarar justitieministern att detta inte är något juridiskt begrepp utan handlar om ”ett sätt att beskriva aggressiva beteenden som går igen hos alltifrån vit makt-aktörer till autonom vänster-aktörer där man ger sig på enskilda människor med hot och hat i syfte att skrämma och tysta ned”.

”Sedan är det klart att brottsrubriceringarna är andra – olaga hot, ofredande, brott mot medborgerlig frihet etc”, fortsätter Strömmer och medger att allt detta förvisso redan är olagligt idag, ”men inte fullt så effektivt i praktiken som jag tror att verkligheten fordrar”.

Förslagen innebär potentiellt betydande inskränkningar i demonstrationsfriheten, som är grundlagsskyddad i Sverige. Polisen skulle enligt förslaget exempelvis få utökade möjligheter att bestämma var och när medborgare får demonstrera – och var de inte får göra det.

”Sverige har ett väldigt starkt grundlagsskydd för yttrandefriheten och demonstrationsfriheten. Det är och förblir en central del av vår demokrati”, hävdar ministern vidare.

Kan slå brett mot regimkritiska protester

Han påstår att åtgärderna är nödvändiga för att ”värna vårt öppna och fria samhälle mot dess fiender” och att ”trycka tillbaka krafter som har hat och hot som främsta redskap, som hindrar andra medborgare från att göra sina röster hörda och som underminerar den parlamentariska demokratin genom att angripa folkets valda representanter”.

Observatörer noterar att det ”antisociala dominansbeteende” som Strömmer nu med sådan brådska vill stoppa har varit vardag på svenska gator och torg i decennier utan att regeringen agerat, och att man bara tycks se detta som ett problem när de själva eller deras politik störs.

Andra pekar på att även om udden denna gång riktas mot israelkritiska demonstranter med mellanösternbakgrund är det mycket sannolikt att åtgärderna framöver också kommer att användas för att stoppa eller begränsa andra regimkritiska protester.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.