Annons:

Anställd vid Stockholmshem våldtog praktikant

Uppdaterad september 22, 2022, Publicerad september 21, 2022 – av Jan Sundstedt
Våldtäkt
Södertörns tingsrätt anser kundförvaltaren skyldig till våldtäkt.
Insamlingskampanj

Hjälp Nya Dagbladet att finnas kvar

Insamlat: 51 000,00 SEK 68% Mål: 75 000,00 SEK

En kundförvaltare vid det kommunala bostadsbolaget Stockholmshem döms till fängelse i tre år för våldtäkt. Brottet skedde i en lokal som tillhörde Stockholmshem och offret var praktikant på bostadsbolaget ifråga.

Södertörns tingsrätt bedömer att det är ställt utom allt rimligt tvivel att 49-årige Serkan Sönmez, kundförvaltare vid Stockholmshem, gjort sig skyldig till våldtäkt den 2 augusti, i Bandhagen, söder om Stockholm.

Nya Dagbladet har tagit del av domstolsprotokollet och kan avslöja en händelse som i all väsentlighet är uppseendeväckande men förmodligen inte unik.

Brottet

Annons:

Baserat på vad som framkommit i utredningen, träffades målsägande X och den vid Stockholmshem anställde kundförvaltaren Serkan Sönmez, vid Rågsveds tunnelbanestation, den 2 augusti i år.

Målsägande X var vid tidpunkten för det inträffade sommarpraktikant vid samma företag som Sönmez var anställd vid. De åkte sedan tillsammans till en föreningslokal där Sönmez genom sin anställning hade tillgång.

Åklagaren hävdar i åtalet att Serkan Sönmez i denna lokal utsatte målsägare X för ett oralt och ett vaginalt samlag som målsäganden inte deltog frivilligt i.

Kammaråklagare Helena Nordstrand menar att mot denna bakgrund ska Serkan Sönmez anses skyldig till våldtäkt. Vilket också blev utfallet av åtalet.

Dömd
Den för våldtäkt dömde Serkan Sönmez, 49 år.

Enligt domen är försvårande omständigheter, för den med rötter i Turkiet dömde mannen, bland annat att "Serkan Sönmez har under gärningen hållit i målägande X händer samt särat på hennes ben mot hennes vilja. Målsägaren försökte streta emot men han lyckas sära på hennes ben".

"Lojal mot företaget"

Försvaret menar å sin sida att handlingarna har skett frivilligt. Serkan Sönmez hävdar att målsägande X av egen fri vilja tackat ja till att följa med till föreningslokalen samt att de därpå följande sexuella handlingarna även dessa skett frivilligt.

Sönmez bedyrar att avsikten med inviten enbart var att "prata, lära känna varandra och utbyta tankar". Han säger vidare att han inte hade någon tanke på att något annat skulle hända. Serkan Sönmez förnekar våldtäkt.

Två karaktärsvittnen till den dömde vittnade i tingsrätten om att Serkan Sönmez är "lojal, hjälpsam, ansvarstagande och ärlig". En kollega uttrycker att Serkan Sönmez är "en mycket uppskattad kollega som vill att alla ska ha det bra".

Södertörns tingsrätt gör bedömningen att dessa vittnesmål inte rättfärdigar en friande dom.

Sommarpraktikanten/målsägande X

Den målsägande lärde känna Serkan Sönmez genom sin sommarpraktik vid Stockholmshem. Några dagar efter att praktiken tagit slut, uppger hon att Serkan Sönmez tagit kontakt med henne vid ett flertal tillfällen. De pratade i telefon och han undrade även om de skulle ses.

Hon frågade inte varför han ville ses men hon trodde att det var för att tala om något arbetsrelaterat. Den aktuella dagen möttes de upp vid Rågsveds tunnelbanestation. Serkan Sönmez kom i sin bil och sa att han skulle visa en lokal. I denna lokal fullbordade sedan Serkan Sönmez en våldtäkt.

Våldtäkt

"De åkte tillsammans till lokalen. När de kom fram föreslog Serkan Sönmez att de skulle leka sanning och konsekvens för att lära känna varandra. De satt i varsin soffa och han ställde bland annat frågor om hennes tidigare förhållande samt om hon var oskuld. Efter ett tag satte han sig bredvid henne i soffan", framgår det i domstolsprotokollet.

"Han sa saker som att hon skulle slappna av. Sedan tog han av sig sina byxor och benproteser. Han tog hennes händer och försökte flera gånger att dra dem mot sin penis. Hon puttade bort hans händer", står det vidare att läsa.

Det framkommer också att Sönmez "höll på hennes axel och försökte föra hennes huvud mot sin penis" och att han "efter det höll fast hennes händer ovanför hennes huvud och hade vaginalt sex med henne. Offret var rädd och vågade inte säga nej".

Därefter gör Södertörns tingsrätt sin bedömning att Serkan Sönmez fullbordade en våldtäkt.

Domslut

Serkan Sönmez döms till tre års fängelse för våldtäkt och ska även betala skadestånd till målsäganden med 216 200 kronor jämte ränta på beloppet enligt 6 § räntelagen (1975:635) från den 2 augusti 2022 till dess att betalning sker.

I skrivande stund är det oklart om någon av parterna har överklagat domslutet.

Fängelsestraff, praxis: Den som döms till fängelse kan som kortast få 14 dagar och som längst livstid. I vissa fall kan elektronisk fotboja vara ett alternativ. Hur långt straffet blir beror på hur allvarligt brottet är. Vanligtvis börjar man avtjäna sitt fängelsestraff inom tre månader från det att domen vunnit laga kraft. Det normala är att man släpps när man har avtjänat två tredjedelar av sitt straff, så kallad villkorlig frigivning.

Samtyckeslagen - utdrag: I 6 kap 1 § framgår bland annat att med att en person inte deltar frivilligt i ett samlag avses att någon inte av fri vilja har bestämt sig för att delta (någon har inte sagt ja) respektive någon har av fri vilja bestämt sig för att inte delta (någon har sagt nej). I kommentaren till bestämmelsen framgår vidare bland annat att utgångspunkten är att den som deltar frivilligt i en sexuell handling ger uttryck för sitt val att delta på något sätt och att avsaknaden av sådana uttryck normalt får förstås som att deltagandet inte är frivilligt. Den som utför en sexuell handling mot någon annan person har ett ansvar att förvissa sig om att den andra personen vill delta. Förhåller sig denna passiv eller ger dubbeltydiga signaler, får motparten ta reda på om den andra vill delta (prop. 2017/18:177 s. 34). Detta krav gäller inte bara vid det inledande skeendet utan kvarstår under hela tiden som det sexuella umgänget består

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Barn körde för snabba elsparkcyklar – vuxna döms till böter

Publicerad Igår 07:34 – av Redaktionen
Hjälmförsedd person på en elsparkcykel framför en rörelseoskärpt stadsmiljö.

Föräldrar ställs inför rätta sedan deras barn kört elsparkcyklar som är för snabba eller för kraftfulla för att få användas som vanliga cyklar. I förhör har föräldrar förklarat att de inte kände till reglerna och att barnens kompisar hade likadana modeller.

Minst 34 vuxna har åtalats för tillåtande av olovlig körning. De flesta av de åtalade är föräldrar som köpt för kraftfulla modeller till barn under 15 år.

När polisen har mätt fordonen har hastigheten i flera fall legat mellan 50 och 60 kilometer i timmen.

Av de ärenden Bonnierägda DN har tittat på har 19 lett till fällande domar, med 30 dagsböter på uppemot 18 000 kronor. Fyra åtalade har friats. De fallen gäller föräldrar som inte kände till att hastighetsspärren gick att kringgå och barn som använde elsparkcykeln utan tillåtelse. Övriga ärenden var ännu inte avgjorda vid genomgången.

Enligt Transportstyrelsen kan en elsparkcykel klassas som cykel bara om den går högst 20 kilometer i timmen och har en kontinuerlig märkeffekt på högst 250 watt. Överskrids någon av gränserna är den inte en cykel och får bara köras inom inhägnat område.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Körkortet flyttar till mobilen – och körförbud följer dig i hela EU

Publicerad oktober 18, 2026 – av Jan Sundstedt
Illustrativt montage med ett svenskt exempelkörkort märkt SPECIMEN framför en mobil med en abstrakt digital plånbok, mot en s
Den som vill ska även framöver kunna få ett fysiskt körkort när EU:s digitala körkort införs.

Körkortet ska kunna ligga i mobilen, och den som blir av med det för rattfylleri, kraftig fortkörning eller andra allvarliga trafikbrott ska få körförbud i hela EU.

Bakom förändringarna står två nya EU-direktiv, ett om körkort och ett om återkallade körkort. De publicerades i EU:s officiella tidning i november 2025 och gäller alla medlemsländer.

Reglerna slår ändå inte igenom på en gång. Enligt Transportstyrelsen, som skriver om de kommande reglerna, ska länderna föra in merparten i nationell lag inom tre år och tillämpa dem ett år senare. Huvuddelen börjar därmed gälla 26 november 2029.

Regeringen har tillsatt en utredare som ska föreslå hur direktiven förs in i svensk lag och redovisa hela uppdraget sommaren 2027, skriver regeringen. Transportstyrelsen analyserar under tiden direktivet för att kunna se över föreskrifter, it-system och rutiner.

Mobilen ersätter inte plastkortet

Ett EU-gemensamt digitalt körkort ska finnas som ett elektroniskt intyg i en digital plånbok. Den som vill ska fortfarande kunna få ett fysiskt kort. Europaparlamentet har enligt sitt pressmeddelande säkrat rätten att begära ut plastkortet, som bör utfärdas rimligen inom tre veckor.

Digitalt körkort ska enligt direktivet vara infört senast 2031. När Sverige inför det är oklart.

Körförbud över gränserna

Körförbudet omfattar inte alla återkallelser. Medlemsländerna ska informera varandra när ett körkort återkallas i minst tre månader för vissa allvarliga trafikbrott. Landet som utfärdat körkortet ska sedan se till att påföljden verkställs och gäller i hela EU.

Det handlar om fortkörning med mer än 50 km/h över gränsen, rattfylleri med alkohol eller droger samt andra trafiksäkerhetsbrott som orsakat allvarlig kroppsskada eller dödsfall. Reglerna om återkallelse ska tillämpas från 26 november 2029.

Yngre förare och tung trafik

Från 26 november 2028 blir det möjligt att ta B-körkort vid 17 års ålder. Fram till 18-årsdagen får föraren bara köra med en beledsagare i framsätet som är minst 24 år, har haft EU-körkort i fem år och inte fått det återkallat under tiden. Sverige kan välja att införa samma system för medeltunga och tunga lastbilar, men har inte sagt hur man gör.

Förare med buss- eller lastbilskörkort ska lämna läkarintyg vid varje förnyelse, oavsett ålder. I dag krävs intyg först när innehavaren fyllt 45.

Det nya B1-körkortet ger rätt att köra fordon med högst 2 500 kilo totalvikt och en högsta hastighet begränsad till 45 km/h. Åldersgränsen är 16 år, och ett land kan söka EU-kommissionens tillstånd att sänka den till 15. Enligt regeringen måste dagens A-traktorer uppfylla tekniska krav och genomgå registerbesiktning för att få köras i 45 km/h.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Kvinna ihjälskjuten i fullsatt idrottshall i Älvsjö

Ökade otryggheten

Uppdaterad oktober 18, 2026, Publicerad oktober 18, 2026 – av Jan Sundstedt
Kämpetorpshallarnas exteriör i Älvsjö med glasentré, ljus fasad och gult tegel.
Kämpetorpshallarna i Älvsjö, där kvinnan sköts under fredagskvällen (arkivbild).

Skottlossningen i en idrottshall i Älvsjö på fredagskvällen kostade en kvinna i 25-årsåldern livet. Polisen utreder nu mord, och två personer i övre tonåren sitter anhållna.

Larmet om skjutningen nådde polisen strax efter klockan 21 på fredagen.

Rapporterna gällde en allvarligt skadad kvinna i en idrottsanläggning i Älvsjöområdet, och en ambulans förde henne till sjukhus.

Gärningsmannen hade hunnit försvinna när polisen kom till platsen.

Kvinnan avled under lördagen av sina skador, skriver polisen på sin hemsida enligt TV4.

– Hon har avlidit nu under kvällen, så att istället för att utreda ett mordförsök så utreder vi nu ett mord, säger Daniel Wikdahl, presstalesman på polisen.

Åklagare anhöll på lördagsmorgonen två personer i övre tonåren, misstänkta för mordförsök. Båda två är enligt uppgifter fortfarande anhållna.

Hundratals ungdomar var på plats i Kämpetorpshallarna när skotten föll.

Några spelade innebandymatch, andra deltog i Spontanfotboll, Hammarby Fotbolls ungdomssatsning som klubben driver tillsammans med lokala fritidsgårdar.

Ungdomarna spelade enligt uppgifter fotboll i en annan hall än den där skjutningen skedde.

Kommunens krisorganisation aktiverad

Kvinnan arbetade i kommunens ungdomsverksamhet, bekräftar Lee Orberson, stadsdelsdirektör i Hägersten-Älvsjö, för SVT.

Orberson lyfter fram vad verksamheten betyder för områdets unga.

– Det är en jätteviktig aktivitet för att sysselsätta unga. En sådan här händelse har direkt påverkan på lokalsamhället, säger Orberson.

Stadsdelen aktiverade omedelbart sin krisorganisation, inklusive externt krisstöd för barn och unga som befann sig i området.

Poliser och fältarbetare förstärker närvaron, och krisstödjare finns på plats utanför anläggningen för att fånga upp oro.

Fritidsgården Ungdomens hus höll öppet till klockan 22 på lördagen för alla som ville prata om det som hänt.

Anhöriga till offret är enligt polisen underrättade.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Ovanliga bronsfynd hittades i grav utanför Robertsfors

Arkeologi och historia

Publicerad oktober 17, 2026 – av Emil Fjellstedt
Närbild av ett litet böjt metallföremål som ligger i en öppen handflata i solljus.
Pincettdelen och dräktnålen hittades i augusti 2026. Dubbelknappen hade påträffats i samma röse redan 2023.

Arkeologer har hittat tre bronsföremål i ett långröse i Junkboda söder om Robertsfors. Enligt Västerbottens museum är långröset det fyndrikaste röset som hittills undersökts i norra Sverige.

Fynden är en dubbelknapp, en omkring 17 centimeter lång dräktnål och en del av en dekorerad pincett, alla av brons. Långröset är ungefär 10 gånger 20 meter stort och undersöktes inför den planerade Norrbottniabanan, skriver museet.

Ett långröse är en avlång stengrav från bronsåldern. I Junkboda finns en stenkista där den döde har begravts. Undersökningar av långrösen är sällsynta i norra Sverige, och många gravar har plundrats. Bronsföremål har enligt museet bara hittats i rösen vid ett fåtal tidigare undersökningar i regionen.

Dubbelknappen kom fram i stenkistan redan vid förundersökningen 2023. Då undersöktes bara en mindre del av anläggningen, och stenkistan lämnades "i övrigt orörd".

I början av sommaren 2026 tog arkeologerna isär röset försiktigt, lager för lager. Den omgivande kantkedjan och stenkistan lämnades kvar. När kistan undersöktes i augusti kom dräktnålen och pincettdelen fram.

Tone Hellsten, avdelningschef och arkeolog vid museet, säger att man visste att graven var ovanlig men inte väntade sig att hitta ytterligare två bronsföremål. När dräktnålen och pincetten kom fram förstod arkeologerna att fyndet var "något alldeles extra".

Graven har ännu inte daterats med kol-14-metoden. Föremålen pekar bara på att den kan ha anlagts någon gång under bronsåldern, cirka 1700–500 f.Kr. Fortsatta analyser kan ge mer kunskap om graven och dess ålder.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.