Annons:

AfS-ledaren: Nato ett verktyg för amerikansk dominans – oavsett vem som är president

Sverige-Nato-relationen

Uppdaterad augusti 6, 2025, Publicerad augusti 6, 2025 – av Jan Sundstedt
Gustav Kasselstrand konstaterar att Nato förblir ett amerikanskt maktorgan - oavsett om Trump sitter vid makten eller inte.

Alternativ för Sveriges partiledare Gustav Kasselstrand välkomnar SSU:s krav på att Sverige ska lämna Nato – men menar att motiveringen från ungdomsförbundet är både felaktig och naiv.

I ett inlägg på sociala medier riktar han svidande kritik mot USA:s roll inom Nato och konstaterar att militärpakten i praktiken fungerar som en geopolitisk maktstruktur i amerikansk tjänst, snarare än ett legitimt försvarssamarbete.

”SSU vill att Sverige lämnar Nato. Utmärkt förslag – men märklig motivering som jag inte kan tolka på något annat sätt än att Sverige ska hoppa in i och ut ur Nato beroende på vem som är president i USA”, skriver Kasselstrand och hänvisar till nyvalda SSU-ordförandens Moska Hassas utspel under gårdagen.

Han ifrågasätter varför SSU uppger att ”det inte går att lita på USA” på grund av Donald Trumps återkomst – och menar att det är själva Nato som är problemet, inte vem som råkar vara president för stunden.

Annons:

”Donald Trump har i detta avseende inte gjort något annorlunda mot sina föregångare. Den tidigare kritik han riktat mot Nato försvann helt när han blev president”.

Kasselstrand beskriver Nato som ett verktyg för att säkra amerikansk dominans över Europa inom flera områden – inte minst ekonomiskt, militärt och handelspolitiskt. Han menar att Nato:s försvarsnarrativ är en illusion – och att alliansen i själva verket är ett maktpolitiskt redskap för USA.

”Man kan lita på att USA använder Nato (och dess medlemsländer) som en förlängd arm åt amerikanska intressen. Varför skulle USA annars vara med i Nato? För försvarssyften?”

Varför behöver USA fattiga småländer?

Nationalistledaren hänvisar till USA:s försvarsbudget – 997 miljarder dollar årligen, mer än de nio följande länderna tillsammans – och frågar retoriskt om en sådan supermakt verkligen behöver hjälp från små och fattiga medlemsländer.

”De flesta länder som gått in i Nato de senaste 25 åren är fattiga och små, med liten försvarsförmåga, som Albanien, Nordmakedonien och Montenegro. Behöver USA dessa för att försvara sig mot ett angrepp?”

Enligt Kasselstrand är svaret nej. Istället är de verkliga skälen till bakom utvidgningen att säkra amerikansk hegemoni över allt större delar av Europa.

Europeiska skattepengar berikar amerikansk militärindustri

AfS-ledaren betonar att Europas ledare gradvis reducerats till lydiga förvaltare av amerikanska intressen. Som exempel tar han upp hur Natoländerna snabbt godkänt att alla medlemsländer ska avsätta fem procent av BNP till försvaret – något han beskriver som en ”gigantisk förmögenhetsöverföring” till den amerikanska försvarsindustrin.

Han pekar också på nya eftergifter från Europa i form av höga tullar från USA:s sida, samt ökade importlöften av amerikansk energi. Samtidigt, menar han, fortsätter EU att upprätthålla sanktioner mot Ryssland – något han bedömer sker på direkt amerikansk uppmaning.

”Istället för att handla med Ryssland, som ligger i vårt absoluta närområde, ska vi köpa betydligt dyrare energi från andra sidan Atlanten”.

Mark Rutte - lismande och undergiven

I centrum för kritiken står också Mark Rutte, Nederländernas tidigare premiärminister och tillträdande generalsekreterare för Nato. Kasselstrand citerar ett sällsynt inställsamt sms från Rutte till Donald Trump:

”Du kommer att uppnå något som INGEN amerikansk president har lyckats med på årtionden. Europa kommer att få betala REJÄLT, som de borde, och det kommer att vara din seger”, skrev Natotoppen, tidigare i juni.

”Natochefen Mark Rutte är lika undergiven som EU är mot Donald Trump”, konstaterar Gustav Kasselstrand krasst.

Olika presidenter - samma politik

För att stärka sin tes att presidenten i USA spelar betydligt mindre roll än systemet bakom, hänvisar Kasselstrand till ett uttalande från Vladimir Putin i en intervju med Oliver Stone 2017, där denne konstaterar att politiken tycks förbli densamma oavsett vem som officiellt är ledare.

— Det finns en märklig sak i ert land. Presidenterna byts ut, men politiken förblir densamma. Vet du varför? För att byråkratins makt är väldigt stark. En person väljs, han kommer med sina idéer, men sedan kommer folk med portföljer, välklädda, i mörka kostymer – inte helt olikt mig, men istället för att ha en suverän linje, böjer de sig för systemet. Titta på Bush den äldre och Bush den yngre, Clinton, Obama – deras retorik skiljer sig, men i praktiken är besluten desamma: interventioner, sanktioner, militär närvaro.

Kasselstrand lyfter detta som ett svar till SSU:s resonemang, och undrar om Socialdemokraternas ungdomsförbund överhuvudtaget är kapabla att motivera på vilket sätt man inte kan lita på USA – och vad som egentligen har förändrats under Trumps presidentskap – jämfört med tidigare amerikanska ledare.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

”Vi behöver inte vara naiva”

Sverige-Nato-relationen

Spionage bedrivs inte bara av fientliga stater. Även Sveriges allierade har egna intressen att skydda – och Natomedlemskapet kan ha gjort svenska uppgifter mer tillgängliga, skriver Martin Kjellstrand.

Publicerad augusti 19, 2026
Svenska flaggor bredvid Natos flagga.
Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.

Nu när vi är medlemmar i Nato har det blivit ännu enklare att spionera på oss, och dessutom avslöjar vi själva mer information till andra Nato-länder. Det kan visa sig vara farligare för oss än något annat hot.

Många länder bedriver spionage i Sverige. Bland annat även de stater som vi vanligtvis betraktar som vänner.

Det finns inga riktiga vänner – det finns bara intressen, sade den tidigare Säpo-chefen Anders Thornberg en gång.

Norge är medlem i Nine Eyes-alliansen och förser USA med avgörande underrättelser. Det är inte utan anledning som Norge kallas ”Pentagons ögon och öron i norr”.

På senare tiden har Norges regering utökat Politiets sikkerhetstjeneste (PST) och polisens befogenheter, vilket har gett dem rätt att lagra öppna nätdata i fem år och lagstadgad tillgång till IP-trafikdata i förebyggande syfte.

Tidigare har det framkommit att Norge använt NSA:s teknik för potentiellt olaglig spionverksamhet. En bas vid namn VICTORY GARDEN, norr om Oslo, samlade i hemlighet in uppgifter om telefonsamtal och e-postmeddelanden mellan laglydiga norrmän och deras vänner, familjer eller kollegor i utlandet. Allt detta väcker oro.

Det råder inget tvivel om att Norge spionerar på sina grannländer, i synnerhet på Sverige, och att denna information överlämnas vidare till USA. Så har det alltid varit, både när Sverige var neutralt och nu när vi blivit ännu mer tillgängliga för andra underrättelsetjänster inom Nato.

 

Martin Kjellstrand, Stockholm

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Nato väljer Saabs GlobalEye i ny miljardaffär

Sverige-Nato-relationen

Publicerad juli 7, 2026 – av Emil Fjellstedt
Saabs radarspaningsplan GlobalEye i luften
Saabs radarspaningsplan GlobalEye.

Nato går vidare med Saabs radarspaningsplan GlobalEye. Den väntade miljardaffären beskrivs som en framgång för svensk försvarsindustri – men innebär också att Sverige knyts ännu tätare till krigsalliansens militära infrastruktur.

Uppgifterna rapporterades först av SVT och bekräftades under tisdagen i samband med Natos toppmöte i Ankara. Enligt Saab ska Nato nu inleda formella förhandlingar om att köpa upp till tio GlobalEye-system.

Nato ska ersätta sin äldre flotta av radarspaningsplan. Enligt regeringen har alliansen valt GlobalEye som sitt nya system för luftburen radarövervakning och stridsledning, AWACS.

Saab betonar att något kontrakt ännu inte är undertecknat och att bolaget inte har fått någon order kopplad till beskedet. Förhandlingarna ska föras med Natos upphandlingsmyndighet NSPA.

Kan övervaka stora områden

GlobalEye bygger på ett Bombardier Global 6500-flygplan och kombinerar Saabs Erieye ER-radar med sensorer och system för ledning och kontroll. Enligt Saab kan systemet övervaka stora områden i luft, till havs och över land.

SVT uppger att affären omfattar minst en handfull plan och beskrivs som både omfattande och prestigefylld. Natos befintliga radarspaningsplan är baserade i Tyskland och hör till de förmågor som ägs och drivs gemensamt av alliansen, snarare än av enskilda medlemsländer.

Sverige har sedan tidigare beställt två GlobalEye-plan till Försvarsmakten. Även Frankrike och Förenade Arabemiraten har beställt systemet, medan Kanada har visat intresse.

Regeringen välkomnar beslutet

Statsminister Ulf Kristersson beskriver beskedet som en stor dag för svensk försvarsindustri. I ett uttalande framhåller regeringen att affären kan ge jobb och tillväxt i Sverige, både hos Saab och svenska underleverantörer.

Regeringen lyfter också fram att Sverige bidrar till Nato genom teknisk innovation, försvarsindustriellt samarbete och ökad interoperabilitet inom både Nato och EU.

Djupare bindning till Nato

Affären kan samtidigt ses som ännu ett steg i Sveriges snabba inordning i Nato efter medlemskapet. Det handlar inte bara om export av ett svenskt försvarssystem, utan om att svensk industri blir en central leverantör till en av alliansens gemensamma militära kärnförmågor.

GlobalEye ska stärka Natos förmåga att upptäcka och följa hot över mycket stora områden. Därmed får Sverige också en tydligare roll i den militära infrastruktur som knyter samman medlemsländerna i praktiken.

För regeringen och Saab är beskedet en prestigeaffär. För kritiker av Nato-medlemskapet visar den samtidigt hur snabbt svensk försvarsindustri, materielplanering och säkerhetspolitik vävs in i krigsalliansens långsiktiga militära system.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

”Ukraina och Iran är offer för samma makter”

Eskalationen i Mellanöstern

Ukraina och Iran har blivit brickor i samma västliga maktspel. Det skriver Ola Friholt, ordförande i Fredsrörelsen på Orust, i ett öppet brev till Sveriges riksdag och regering.

Publicerad juni 22, 2026
Fredsduva i flykt.
Fredsduva. Arkivbild.
Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.

I världspolitiken gäller inga sanningar, endast vems version av propagandan som vinner gehör. Rötterna till Ukrainakriget finns i de två tyska staternas återförening 1991 och inte i rysk expansionism.

Efter århundraden av anfall från väst sökte Ryssland en buffertzon via Warszawapakten. Vid dess upplösning och Tysklands återförening gav västländerna garantier att Nato inte skulle utvidgas ”en enda tum” bortom Tysklands gräns. Löftena bröts under kaoset efter Sovjets upplösning under 1990-talet, och Nato flyttade fram sina vapensystem till det försvagade Rysslands gräns.

Ryska protester negligerades ända tills Nato inbjöd Georgien och Ukraina, som båda låg inom fem minuters robotavstånd från Moskva. Detta utgjorde ett existentiellt hot för Ryssland. Trots västliga diplomaters och ledares varningar om att Natos expansion betydde krigsförklaring mot Ryssland rustade väst upp Ukraina.

En högerstyrd statskupp genomfördes med stöd av USA den 22 februari 2014, följd av ett anfallskrig mot Ukrainas stora rysktalande befolkning i syd och sydöst. Ryssland medlade och två Minskavtal undertecknades. Båda bröts av Kievregimen. Efter 14 000 dödsoffer ingrep Ryssland till försvar för de rysktalande. Befolkningen på Krimhalvön hade redan efter två folkomröstningar brutit sin union med Ukraina och frivilligt återanslutit sig till Ryssland.

Löftena bröts under kaoset efter Sovjets upplösning under 1990-talet.

Efter krigsutbrottet den 24 februari 2022 förhandlade Ryssland och Ukraina fram ett fredsfördrag som var färdigt att undertecknas i april 2022. Då ingrep väst/Nato genom Storbritanniens premiärminister Boris Johnson, som erbjöd vapen och pengar om Ukraina fortsatte kriget för att försvaga Ryssland. Och där befinner vi oss nu, med en miljon döda och sårade ukrainare.

Iran och väst

Sedan förtryckaren och massmördaren shahen av Iran störtats 1979 under ledning av ayatolla Khomeini skapades en religiös stat med en sträng moralisk regim. Från första året utsattes denna stat för utarmande sanktioner påbjudna av USA och Israel.

Iran organiserade motstånd via kampgruppen Hizbollah i Libanon och stöd till palestiniernas befrielsekamp mot Israels olagliga våldsamma expansion och senare via Huthirörelsen på Arabiska halvön. I väst kallas dessa väpnade befrielserörelser för terrorister.

Trots alla sanktioner utvecklades Iran via sin oljeexport och byggde ett försvar mot Israel och USA. Medvetna om oljans kortvariga framtid arbetade Iran med urananrikning för kärnkraft, vilket väckte oro hos kärnvapennationerna USA, England, Frankrike och Israel.

I Iran ansågs kärnvapnen ur religiös synvinkel vara hädiska och förbjudna, och Iran underkastade sig IAEA:s kontroller. Detta avtal sades upp av USA, som för Israels räkning ville avväpna Iran. Under 2025 och 2026 pågick förhandlingar som båda åren avbröts av att Israel och USA gemensamt anföll med missiler och bomber mitt under de skenbara förhandlingarna.

Fredsrörelsen på Orust kräver besinning av Natostaterna och de västliga stormakterna.

Iran visar sig i dag vara starkare än Israel och USA trodde, och nederlaget för de anfallande makterna är ett faktum.

Här står vi i dag mitt i det grumliga västliga nyhetsflödet. Väst är vant vid att dominera, men världen är i snabb förändring bort från dollarns, eurons och pundets dominans.

Krav på besinning

I stället för fredlig samexistens lägger nu Nato och hela väst 5 procent av sin årliga BNP på upprustning på bekostnad av skola, hälsovård och välfärd. Allt för ett påhittat hot från Ryssland.

Fredsrörelsen på Orust, samlad till årsmöte, kräver besinning av Natostaterna och de västliga stormakterna. Alternativen är mörka.

 

Ola Friholt, ordförande i Fredsrörelsen på Orust

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Vem har egentligen befälet över Sverige?

Sverige-Nato-relationen

Uppdaterad juni 9, 2026, Publicerad juni 9, 2026 – av Markus Andersson
Svenska och allierade soldater under militärövningen Aurora.
Svenska och "allierade styrkor" vid det skånska regementet P7 under Aurora 23.

Den 30 april 2026 överlämnade regeringen propositionen "Förbättrade förutsättningar för operativt militärt samarbete" till riksdagen. Den 6 maj publicerades den. Den 1 augusti ska lagändringarna träda i kraft. Tempot är medvetet. Det är tempot i en politik som inte längre anser sig behöva fråga.

I propositionens kärna ligger ett förslag av historisk dignitet: regeringen ska få besluta att Nato, en Natomedlemsstat eller en EU-medlemsstat – vid militär verksamhet för "avskräckning och försvar" – får vidta militära försvarsåtgärder på svenskt territorium. Lagändringarna berör lagen om krigsmateriel, skyddslagen, kamerabevakningslagen, vapenlagen och lagen om operativt militärt samarbete. Med ett enda regeringsbeslut kan alltså främmande makt ges praktiska befogenheter att agera militärt på den mark där svenska folket bor.

Det mest avslöjande i hela dokumentet är inte kritikernas invändningar. Regeringens egen formulering är den mest avslöjande. Regeringen medger nämligen att utländska militära försvarsåtgärder från svenskt territorium kan påverka svenska intressen så ingripande att en särskild beslutsordning enligt regeringsformen krävs för bemyndigandet.

Regeringen säger själv, svart på vitt, att frågan är så långtgående att den kräver en tyngre konstitutionell ordning än vanlig majoritet. Samtidigt framställs frågan som en teknikalitet om "samarbete".

När en regering tvingas stödja sig på regeringsformens särskilda beslutsordning handlar det inte om administrativ finputsning. Då handlar det om överlåtelse av makt över svenskt territorium – från riksdagen, folkets valda församling, till regeringen och dess allierade. Följdmotionerna pekar på just detta: makten flyttas från riksdag till regering, enskilda medlemsstater ges långtgående befogenheter på svensk mark, Sverige kan dras in som part i en väpnad konflikt, och något förbud mot kärnvapen finns inte. Miljöpartiet vill avslå delarna om utländska försvarsåtgärder och kräver dessutom ett uttryckligt lagförbud mot kärnvapen på svenskt territorium i fred och krig. Att en sådan begäran överhuvudtaget behöver framföras säger allt om vart vi är på väg.

Mönstret är tydligare än de enskilda besluten

Den som bara ser propositionen isolerat ser inte helhetsbilden. Propositionen måste läsas tillsammans med DCA-avtalet som ger amerikansk militär tillträde, tillsammans med löftena om fem procent av BNP till Natoförsvaret, presenterade tillsammans med Mark Rutte och Bilderbergkretsen, tillsammans med EU:s tal om biljonbelopp till upprustning och nya vapenpaket, tillsammans med svenska toppolitiker som lättvindigt talar om att hjälpa Ukraina att styra attacker och om att "bomba Ryssland sönder och samman".

Varje pusselbit säljs in för sig, alltid som ofrånkomlig, alltid som uttryck för "ansvarstagande". Tillsammans utgör de ett mönster: en svensk elit som slutat tänka som företrädare för en självständig nation och börjat tala som administratörer i ett större allianssystem. Lojaliteten riktas uppåt och utåt – mot Bryssel, mot Washington, mot Natos högkvarter – inte nedåt mot det folk man är satt att tjäna.

Och drivkraften är, som så ofta, rädsla. En befolkning som matas med apokalyptiska scenarier ifrågasätter inte. Rädsla är det bekvämaste styrmedlet makten känner till: den får människor att tacksamt ge upp det de borde värna mest.

Verkligt försvar börjar med egen beslutanderätt

Kritiken får inte missförstås. Nya Dagbladet har aldrig talat för svaghet. Sverige ska ha en robust grundberedskap, en allmän beredskap och en befolkning som är mentalt och fysiskt rustad att försvara sitt land. Nordiskt samarbete kan vara klokt. Försvarsförmåga är gott.

Men det är just därför saken är så allvarlig. Försvar utan självbestämmande är inte försvar – det är lydnad i uniform. Den nation som överlåter besluten om sin egen mark till andra har inte stärkt sitt försvar, den har avvecklat själva förutsättningen för det. Ett verkligt försvar börjar inte med var trupperna är placerade, utan med vem som bestämmer att de får stå där. Det börjar med suveränitet.

Frågan riksdagen nu ska ta ställning till är därför betydligt enklare än vad propositionens tekniska språk antyder. Det handlar inte om paragrafer i skyddslagen eller vapenlagen. Det handlar om vem som ytterst styr över svenskt territorium, svensk krigspolitik och svenska medborgares öden i en konflikt vi själva inte valt.

Ett folk som inte längre bestämmer över sin egen mark har till slut inget försvar kvar att tala om. Bara en plats där andra fattar besluten.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.