Sverige har investerat över 300 miljarder kronor i vindkraft. Trots detta visar en ny genomgång omfattande förluster, svag lönsamhet och betydande samhällskostnader. Kritiken riktas nu mot vad som beskrivs som ett ekonomiskt experiment utan fungerande kalkyl.
Under de senaste två decennierna har Sverige byggt omkring 6 000 vindkraftverk till en sammanlagd kostnad som överstiger 300 miljarder kronor. Den beräknade årsproduktionen uppgår till cirka 50 terawattimmar.
En ny analys pekar dock på att satsningen inte ger någon ekonomisk avkastning, skriver Fria Tider.
I en genomgång publicerad i Kvartal beskriver företagsekonomen Christian Steinbeck vindkraftsutbyggnaden som ett av de största ekonomiska misslyckandena i modern svensk historia.
Han menar att produktionsformen i praktiken inte fungerar inom ett marknadsbaserat elsystem.
"Granskar man resultatet ser det snarare ut som den största kapitalförstöringen i modern tid", skriver Steinbeck.

Stora förluster i produktionen
Kärnan i kritiken gäller vindkraftens ekonomi. Eftersom elen produceras när det blåser sammanfaller produktionen ofta med perioder av elöverskott, vilket pressar priserna kraftigt.
Efter att ha granskat vindkraftsanläggningar som står för cirka 85 procent av den svenska produktionen beskriver Steinbeck resultaten som katastrofala.
Under perioden 2017–2024 uppgick den genomsnittliga förlusten till 39 procent.
"Det har alltså kostat 139 kronor att tillverka den mängd el som säljs för 100 kronor", konstaterar han.
För 2024 var utfallet ännu sämre. "För varje 100 kronor el man säljer är tillverkningskostnaden alltså 151 kronor."
Christian Steinbeck:
’Vi lever i en surrealistisk värld där dårar bestämmer’
’Den gröna omställningen är irrationell, miljöförstörande och är även en täckmantel för en gigantisk förmögenhetsöverföring till privata kapitalister.’
’Kan dårskapen stoppas när så många har blivit… pic.twitter.com/yskGs846iy
— Latens Verax 🎗️ (@Latens_Verax) December 18, 2025
Överproduktion och minskad efterfrågan
Vindkraftens väderberoende leder enligt analysen till kraftiga marknadseffekter. Vid perioder av kraftig blåst uppstår överproduktion som pressar elpriserna till noll eller under noll.
"Då måste man alltså betala sina kunder för att ta emot elen", skriver Steinbeck.
I vissa fall har Svenska kraftnät dessutom betalat vindkraftsproducenter för att stänga av sina verk för att undvika överbelastning i elnätet.
Samtidigt har Sveriges elförbrukning minskat med omkring tio procent sedan år 2000.
Flera industriprojekt som ofta anges som motiv för utbyggnaden har lagts ned eller skjutits på framtiden.
"Vem ska använda vindkraftselen när Northvolt, Hybrit och Stegra läggs ner eller skjuts på obestämd framtid?", frågar sig Steinbeck.

Dolda kostnader och kort livslängd
Utöver de direkta förlusterna pekar analysen på omfattande samhällskostnader som inte syns i bolagens bokslut.
"Vindkraften gynnas som ingen annan bransch av att samhället tar dess kostnader och ger den subventioner", skriver Steinbeck.
Han uppskattar att omkring 100 miljarder kronor i fastighetsvärden kan ha utplånats nära vindkraftverk. Analysen pekar även på verkens begränsade livslängd.
"Ju högre verk, desto kortare livslängd", konstaterar Steinbeck med hänvisning till Energimyndighetens data.
Slutsatsen är att stora delar av det svenska vindkraftsbeståndet kan vara utslitet inom 10–20 år.
Trots detta fortsätter utbyggnaden, samtidigt som möjligheterna till granskning enligt analysen riskerar att begränsas genom ny lagstiftning.


