USA:s riksgäld har dubblerats under Barack Obamas tid vid makten, skriver The Washington Times. Om den här delen av sitt ”arv” föredrar Obama att hålla tyst.
När president Obama kommer att godkänna det tvååriga budgetutkastet kommer tonvikten att läggas på just USA:s svällande riksgäld på 20 biljoner dollar, en detalj han själv gärna skulle vilja utelämna.
Barack Obama blev president för sex år sedan då USA:s riksgäld ”enbart” utgjorde 10,6 biljoner dollar. Till dags dato har den nått 18,15 biljoner dollar. Det nya budgetavtalet kommer att höja skuldtaket. Mot slutet av Obamas presidentskap kommer USA:s riksgäld att nå 20 biljoner dollar.
Planerna på att ytterligare höja skuldtaket har fått några politiker att se rött.
Annons:
– Vi ger president Obama ett grönt ljus att låna hur mycket han vill under det sista året av sitt presidentskap, inga begränsningar. Kör till, president Obama, spendera hur mycket ni vill, sade den republikanske senatorn och presidentkandidaten Rand Paul.
se.sputniknews.com
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Demokraternas valseger i mellanårsvalet följdes på torsdagen av ett kraftigt börsras, och samma dag lovade OpenAI att självt betala sin elförbrukning vid framtida egna anläggningar. Oro för skenande elräkningar och AI-jättarnas påverkan på vatten och åkermark har gjort frågan om datacenter till en amerikansk stridsfråga.
Torsdagen den 5 november föll tekniktunga Nasdaq Composite 5,52 procent. Omkring 2 500 miljarder dollar i börsvärde försvann från Nasdaq under den blodiga börstorsdagen.
Chipjätten Nvidia sjönk drygt 9 procent, och flera datacenteroperatörer tappade över 14 procent. Raset spred sig till hela marknaden, där breda S&P 500 föll 4,36 procent.
På fredagen hämtade sig AI-aktierna framför allt på Wall Street delvis efter torsdagens kraftiga börsras.
Annons:
Nasdaq Composite steg 1,1 procent och Nvidia 2,8 procent, rapporterar nyhetsbyrån AP. Breda S&P 500 steg 0,3 procent men slutade ändå veckan 2,7 procent lägre.
Genrebild. Foto: scyther5/iStock.
Datacenterkritiker framgångsrika i mellanårsvalet
I Texas, där Google, Meta, Oracle och OpenAI har investerat stort i datacenter, vann demokraten Gina Hinojosa guvernörsvalet.
Hon gick till val på ett tillfälligt byggstopp för nya datacenter och på att slopa skattelättnader för bolagen som bygger dem, och hon kräver också hårdare regler för anläggningarnas vatten- och elförbrukning.
— Datacentren är ett fysiskt uttryck för en regering, en guvernör som går de besuttnas ärenden och lämnar folket att klara sig själva, sade Hinojosa.
Motståndet har även växt på den republikanska landsbygden. Flera län har gått till domstol för att stoppa byggen och pekar på föroreningar, vattenförbrukning och förlorad jordbruksmark.
I en mätning från ABC News, Washington Post och Ipsos sade 69 procent av de boende i Texas nej till nya datacenter i sina lokalsamhällen.
Daniel McCoslin är marinkårsveteran och republikan i Centerville i sydöstra Texas. Inför valet berättade han för ABC News att ett planerat datacenter nära familjens gård fick honom att vilja rösta emot guvernören Greg Abbott.
— Han måste bort, sade McCoslin i intervjun.
Greg Abbott, som en gång ville göra Texas till AI-branschens "epicentrum", utlyste i september ett byggstopp för nya datacenter på landsbygden.
Demokratiska datacenterkritiker som bland annat krävde byggstopp vann även i Georgia, rapporterar Reuters.
Serverkorridor i ett datacenter (genrebild). Foto: Brett Sayles/Pexels.
Stigande elpriser bidrog till att göra de strömslukande datacentren till en politisk fråga i valrörelsen, säger eToro-analytikern Jakub Rochlitz till Fox Business.
— Marknadens tolkning är att utbyggnaden av AI-infrastrukturen blir långsammare och dyrare, säger Rochlitz.
Torsdagen den 5 november publicerade OpenAI ett nationellt åtagande gentemot lokalsamhällena. Löftena gäller framtida anläggningar som bolaget självt äger och driver.
OpenAI: Vi betalar
OpenAI lovar att betala hela kostnaden för elen och den infrastruktur som krävs. Finansiella garantier ska skydda andra elkunder om ett projekt försenas, krymps eller ställs in.
Varje anläggning ska få en vattenplan, med sluten eller vattensnål kylning som förstahandsval. Vatten- och elförbrukningen ska redovisas per anläggning.
Bolaget lovar också att avstå från sekretessavtal med offentliga företrädare, med undantag för snäva skydd av säkerhetsinformation, företagshemligheter och annan känslig affärsinformation.
Vid det planerade bygget i Effingham County i Georgia får elbolaget Georgia Power strypa leveransen till OpenAI med upp till 1 000 megawatt när efterfrågan är hög.
Frivilliga åtaganden är "en viktig utgångspunkt", skriver bolaget, som vill att delstaternas tillsynsmyndigheter tvingar stora elkunder att själva bära kostnaderna de belastar elnätet med.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Riksbanken höjer styrräntan med 0,25 procentenheter till 2 procent. Banken pekar på starkare konjunktur och dyrare energi och öppnar för fler höjningar.
Beslutet kom onsdagen den 4 november och gäller från den 11 november. Riksbanken meddelar samtidigt att inflationen väntas stiga framöver.
Starkare konjunktur och kostnadsökningar när utbudet störs ligger bakom beslutet.
En bidragande faktor är de ökade energipriserna, som de senaste veckorna har stigit kraftigt, och Riksbanken pekar på Irankriget som den drivande faktorn i kedjan av störningar.
Annons:
Riksbanken räknar med att både KPIF-inflationen och den underliggande inflationen stiger över 2 procent nästa år.
KPIF-inflationen var 1,5 procent i september. Utan tillfälliga finanspolitiska åtgärder hade den legat på 3 procent. Fler höjningar är ännu inte beslutade.
Om utsikterna för inflation och konjunktur står sig är det sannolikt att styrräntan höjs ytterligare det närmaste året, i linje med prognosen från september.
Nästa penningpolitiska rapport med nya prognoser publiceras den 16 december.
Protokollet från Riksbanksdirektionens möte kommer den 10 november.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Riksbanken driver för andra gången i år kravet på ett tak på 10 000 kronor för kontanta köp i handeln, långt under EU:s gräns på 10 000 euro. Beloppet lades fram redan i mars, och nu upprepar banken kravet i sitt remissvar till regeringen – samtidigt som hushållen uppmanas att ha sedlar hemma inför kris och krig.
Kravet kommer i Riksbankens remissvar på regeringens promemoria om hur EU:s nya penningtvättsregler ska föras in i svensk lag. Reglerna börjar gälla i juli nästa år och ger ett tak på 10 000 euro för kontanta betalningar i handeln.
Riksbanken skriver att regeringen borde utnyttja möjligheten att gå betydligt lägre, och bedömer att en gräns på 10 000 kronor ger små praktiska konsekvenser på den starkt digitaliserade svenska betalningsmarknaden, samt minskar riskerna för penningtvätt, skattefusk och annan ekonomisk brottslighet.
Om förslaget genomförs får kontantbetalningar över 10 000 kronor i handeln inte genomföras, oavsett vara eller tjänst. Riksbanken har krävt ett tak även tidigare.
Annons:
I betalningsrapporten som publicerades den 12 mars 2026 rekommenderade banken regeringen och riksdagen att införa en gräns på 10 000 kronor. I rapporten bedöms att beloppet är tillräckligt för de flesta vardagsköp.
Till skillnad från årets rapport förordade rapporten för 2025 en beloppsgräns men utan att nämna någon summa. I mars 2026 angav banken 10 000 kronor, och i remissvaret håller den fast vid beloppet.
Enligt rapporten skulle nivån bli bland de lägsta som hittills införts i EU, vilket banken anser rimligt eftersom Sverige har en av unionens lägsta kontantanvändningar.
Gränsen kan enligt rapporten införas samtidigt som EU:s nya regler 2027.
Sedlar hemma, tak i butiken
Samtidigt rekommenderar Riksbanken hushållen att ha 1 000 kronor i kontanter per vuxen hemma, uppger Myndigheten för civilt försvar.
Pengarna är tänkta att täcka en veckas inköp av livsnödvändiga varor i kris och krig. Beredskapsbeloppet är därmed en tiondel av den gräns Riksbanken vill ha i butik.
Myndigheten uppmanar också till att använda kontanter då och då i vardagen för att hålla kontantsystemen igång.
Riksbanken anger i sitt remissvar på regeringens promemoria kring EU:s nya penningtvättsregler från 2027 att EU:s gräns inte sänks.
Riksbanken tillstyrker samtidigt ett tillfälligt krisundantag från gränsen. Det är regeringen som avgör var gränsen slutligen hamnar.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Binance uppger att omkring 6,3 miljarder dollar har stulits i ett hackerangrepp. Det är den största kryptostölden som registrerats, och börsen lovar att täcka alla förluster.
Angreppet inleddes på kvällen den 29 oktober. Analysföretaget TRM Labs uppskattar att angriparen flyttade omkring 6,36 miljarder dollar från Binance plånböcker på tio blockkedjor, det mesta på ungefär 20 minuter från klockan 20.05 UTC. Det är ungefär fyra gånger så mycket som Bybit-attacken i februari 2025, som gav 1,5 miljarder dollar.
Binance kallar händelsen en "säkerhetsincident" och har stoppat insättningar och uttag. Bolaget uppger att kundernas tillgångar är "säkra". Enligt Binance tyder en första utredning på att angriparen kom åt en ingenjörs komprometterade dator och kunde göra obehöriga transaktioner, skriver Al Jazeera. TRM bedömer att mönstret på tio kedjor pekar på ett intrång i Binance system för att signera transaktioner.
Stulet, fruset och kvar hos angriparen är tre olika saker. Binance uppger att omkring 3 miljarder dollar har frysts. TRM räknar med cirka 2,7 miljarder dollar, framför allt stabila kryptovalutor som Tether, Circle, Ripple och World Liberty Financial har spärrat, samt tillgångar som Arbitrums säkerhetsråd flyttat undan.
Annons:
Angriparen kontrollerar enligt TRM fortfarande tillgångar för omkring 2,4 miljarder dollar som ingen utfärdare kan frysa, bland annat över 420 000 ETH och 18 270 BTC.
Nordkorea utpekas
TRM tillskriver attacken den nordkoreanska hackargruppen TraderTraitor med "hög säkerhet". Gruppen har kopplats till Lazarus och pekades av FBI ut för Bybit-attacken. Slutsatsen bygger på kedjedata och underrättelser utanför blockkedjan, uppger TRM.
TRM:s politikchef Ari Redbord kallar angreppet "utan motstycke" och säger att pengarna från sådana stölder finansierar vapenspridning och annan destabiliserande verksamhet.
Priset på Bitcoin föll omkring 5 procent till under 77 000 dollar. Marknadsexperten Sean Foley vid Macquarie University tror att hacket kan driva handlare mot decentraliserade alternativ. Binance har lovat en detaljerad teknisk genomgång när utredningen är klar.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
