Donald Trump tänker inte acceptera någon Brics-valuta som konkurrerar med den amerikanska dollarn – då är 100-procentiga handelstullar att vänta.
”Det finns ingen chans att Brics kommer att ersätta den amerikanska dollarn i internationell handel, och alla länder som försöker bör vinka adjö till Amerika”, deklarerar den blivande presidenten.
”Idén om att Brics-länderna försöker röra sig bort från dollarn medan vi står och tittar på är ÖVER. Vi kräver ett åtagande från dessa länder att de varken kommer att skapa en ny Brics-valuta eller stödja någon annan valuta för att ersätta den mäktiga amerikanska dollarn, annars kommer de att möta 100-procentiga tullar och bör förvänta sig att säga adjö till att sälja till den underbara amerikanska ekonomin”, deklarerar han på plattformen Truth Social.
Brics-alliansen utgörs bland annat av ekonomiskt betydelsefulla länder som Kina, Indien, Ryssland och Brasilien och under valrörelsen gick Trump till val på att införa omfattande handelstullar mot de som påstås hota den amerikanska ekonomin – hot som trappats upp den senaste veckan.
Annons:
Ledande politiker i Brasilien och Ryssland har föreslagit att gruppen bör skapa en gemensam Brics-valuta för att minska den amerikanska dollarns dominans i den globala handeln, även om man ännu inte enats om hur en sådan ska se ut och fungera.
Huruvida Donald faktiskt har för avsikt att införa handelstullar mot länderna i fråga är inte helt säkert – det skulle också kunna vara en förhandlingstaktik.
"En förhandlare"
Den republikanske senatorn Ted Cruz tror att så är fallet och pekar på att amerikanska hot om tullar mot Mexiko och Kanada ”omedelbart lett till åtgärder” som gynnat USA på olika sätt.
Trumps nominerade finansminister Scott Bessent är inne på samma spår och menar att Trump ”i slutändan är en förhandlare”.
– Det är att eskalera för att deeskalera, påstår han.
I praktiken innebär tullarna att en inhemsk skatt tas ut på varor när de kommer in i landet – proportionellt mot värdet på importen. En bil som importeras till USA till ett värde av 50 000 dollar, och som omfattas av en 25-procentig tullavgift, skulle alltså få en avgift på 12 500 dollar. Om Trumps hot blev verklighet skulle tullavgiften på bilen ovan istället bli 50 000 dollar – lika mycket som bilen kostar i inköpspris.
Den tillträdande presidenten har tidigare sagt till sina väljare att handelstullar ”inte kommer att vara en kostnad för er – utan en kostnad för ett annat land” något många ekonomer menar är missvisande.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Brics-länderna diskuterar konkreta betalningsalternativ till den amerikanska dollarn inför toppmötet i New Delhi 12–13 september. Fler avräkningar i nationella valutor och sammanlänkade betalningssystem ska pressa kostnaderna i handeln — men hittills handlar det om samtal och teknisk förberedelse, inte om fattade beslut.
Det är Indien som håller ordförandeskapet i gruppen och som driver frågan. Enligt en anonym källa i den indiska regeringen, som den ryska statliga nyhetsbyrån TASS citerar, pågår samtal om betalningar i nationella valutor och om plattformar för centralbankernas digitala valutor. Syftet uppges vara att sänka transaktionskostnaderna i den bilaterala handeln och att fördjupa samarbetet om handel och investeringar inom gruppen.
Källan är samtidigt tydlig med gränserna: mekanismerna beskrivs som ett komplement till de befintliga globala betalnings- och avräkningssystemen, inte som en ersättning. Diskussionerna sägs inte vara riktade mot något enskilt land eller någon grupp av länder, utan föras inom samarbetet mellan finansministrar och centralbankschefer. "Det handlar om tekniskt arbete och praktiska mekanismer", uppgav källan enligt TASS.
Två spår som inte är samma sak
I praktiken diskuteras två olika saker. Det ena är att koppla samman de snabbbetalningssystem som redan finns och används dagligen — indiska UPI och brasilianska Pix är de tydligaste exemplen. Det andra är att länka medlemsländernas digitala centralbanksvalutor, ett spår som fortfarande är ett av flera alternativ på bordet.
Annons:
Indiens centralbankschef Sanjay Malhotra har sagt att gränsöverskridande betalningar intresserar alla medlemmar just för att det finns stort utrymme att pressa kostnaderna, och att både digitala centralbanksvalutor och länkade snabbbetalningssystem finns kvar som alternativ. Han har pekat på UPI som exempel på hur snabbt betalningar kan röra sig, och centralbanken har föreslagit att sammanlänkade digitala valutor tas upp vid årets toppmöte.
Effekten av en sådan ordning är konkret: fler affärer kan göras upp direkt mellan två nationella valutor. Det minskar beroendet av den amerikanska dollarn och av flera mellanliggande korrespondentbanker. Något gemensamt Brics-mynt behöver inte skapas — en linje som Indiens handelsminister Piyush Goyal öppet har förordat framför ett enat monetärt system.
Små volymer, hög ambition
Indien har redan avtal om handel i lokala valutor med bland andra Förenade Arabemiraten, Mauritius, Maldiverna och Indonesien. Malhotra har samtidigt konstaterat att volymerna i de arrangemangen fortfarande är relativt små.
Enligt den indiska regeringskällan handlar arbetet inför toppmötet alltjämt om praktiska mekanismer för att sänka handelskostnaderna, inte om att ersätta den befintliga internationella finansarkitekturen. Nästa hållpunkt är därmed mötet i New Delhi, där Indiens centralbank vill se frågan om länkade digitala valutor på dagordningen.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Kinas president Xi Jinping och Rysslands president Vladimir Putin undertecknar ett gemensamt uttalande efter sina samtal i Folkets stora hall i Peking den 20 maj 2026.
BEIJING (Xinhua). Kinas president Xi Jinping och Rysslands president Vladimir Putin hyllade på onsdagen en ”ny fas” i de bilaterala relationerna, när de enades om att ytterligare förlänga ett kinesisk-ryskt vänskapsfördrag och lovade att samarbeta för en mer rättvis och jämlik världsordning.
Putins två dagar långa statsbesök var hans 25:e resa till Kina. Xi och Putin höll samtal, drack te tillsammans, besökte en fotoutställning och bevittnade undertecknandet av en rad samarbetsdokument i Peking.
Mot bakgrund av ett föränderligt och turbulent internationellt läge har de två länderna utvecklat ett omfattande strategiskt samordningspartnerskap för en ny era, grundat på jämlikhet, ömsesidig respekt, god tro och ömsesidigt gynnsamt samarbete, sade Xi under samtalen.
Det politiska ömsesidiga förtroendet har fördjupats ytterligare, samarbetet inom handel, investeringar, energi, vetenskap och teknik samt mellanfolkliga och regionala utbyten har gått stadigt framåt, och banden mellan de två folken har stärkts, tillade han.
— Relationen mellan Kina och Ryssland har gått in i en ny fas med större framsteg och snabbare utveckling, sade Xi.
I år är det 30 år sedan det kinesisk-ryska strategiska samordningspartnerskapet etablerades och 25 år sedan fördraget om god grannsämja och vänskapligt samarbete mellan Kina och Ryssland undertecknades.
Enligt den kinesiske presidenten lade fördraget den institutionella grunden, i lag, för långsiktig god grannsämja, vänskap och omfattande strategisk samordning mellan de två länderna.
Sedan fördraget undertecknades har de bilaterala relationerna utvecklats språngartat, sade Xi.
När de två presidenterna enades om att ytterligare förlänga fördraget sade Putin att det har blivit allt mer relevant under rådande omständigheter.
Putin sade att relationerna mellan Ryssland och Kina genom båda sidors gemensamma insatser har nått en ”aldrig tidigare skådad nivå”, präglad av täta utbyten på hög nivå och starkt politiskt ömsesidigt förtroende.
Relationerna mellan Ryssland och Kina har stått emot prövningar och stärkts med tiden, och har blivit ett föredöme för omfattande strategisk samordning, sade han.
Praktiskt samarbete
Xi bekräftade de långvariga banden och sade att ett orubbligt främjande av en långsiktig, sund, stabil och högkvalitativ utveckling av relationen mellan Kina och Ryssland är ett strategiskt val som de två sidorna gör utifrån ländernas grundläggande intressen och de globala trenderna.
Han sade att båda länderna bör uppgradera det praktiska samarbetet inom handel, investeringar, energi, transporter samt vetenskaplig och teknisk innovation, utvidga samarbetet inom framväxande områden och skapa nya tillväxtmotorer.
Enligt Kinas handelsministerium översteg handeln mellan de två länderna 200 miljarder dollar för tredje året i rad 2025. Kina har varit Rysslands största handelspartner i 16 år i följd.
Xi uppmanade också båda sidor att föra vidare den traditionella vänskapen mellan de två folken, utöka utbyten inom utbildning, kultur, film, turism och idrott samt stärka det folkliga stödet för vänskapen.
I år inleds Kina–Rysslands utbildningsår, det tionde nationella temaåret mellan de två länderna. De två presidenterna deltog i öppningsceremonin på onsdagen.
Xi och Putin undertecknade och utfärdade också ett gemensamt uttalande om att ytterligare stärka den omfattande strategiska samordningen och fördjupa god grannsämja och vänskapligt samarbete.
Samma dag meddelade det kinesiska utrikesministeriets talesperson Guo Jiakun att Kina har beslutat att förlänga den viseringsfria politiken för ryska medborgare till den 31 december 2027, som ett led i att fortsätta underlätta personutbyten mellan de två länderna.
Mer rättvis global styrning
Som permanenta medlemmar i FN:s säkerhetsråd och som stora länder i världen bör Kina och Ryssland anlägga ett strategiskt och långsiktigt perspektiv och arbeta för att göra det globala styrningssystemet mer rättvist och jämlikt, sade Xi till Putin.
Xi uppmanade båda sidor att fördjupa den multilaterala samordningen, stärka samarbetet på multilaterala plattformar, orubbligt upprätthålla efterkrigstidens internationella ordning och folkrättens auktoritet, ena det globala syd och styra reformen av det globala styrningssystemet i rätt riktning.
De två ledarna utbytte också synpunkter om viktiga internationella och regionala frågor.
Om situationen i Gulfregionen i Mellanöstern sade Xi att alla fientligheter omedelbart måste upphöra. Han tillade att ett tidigt slut på konflikten skulle bidra till att minska störningar i energiförsörjningen, industri- och leveranskedjor samt den internationella handelsordningen.
I ett instabilt internationellt läge fungerar samarbetet mellan Ryssland och Kina som en viktig stabiliserande faktor, sade Putin.
Han tillade att Ryssland är redo att fortsätta stärka den multilaterala samordningen med Kina, stödja Kina som värd för Apec-ledarnas ekonomiska möte, gemensamt stärka Shanghai Cooperation Organizations ställning och inflytande samt stärka enheten och samordningen inom Brics-mekanismen.
Putin lovade också att tillsammans med Kina försvara FN:s auktoritet, främja civilisationernas mångfald och verka för en mer rättvis och jämlik internationell ordning.
Under Putins besök utfärdade Kina och Ryssland också ett gemensamt uttalande om att förespråka en multipolär värld och en ny typ av internationella relationer.
I dagens globala turbulens och växande blockkonfrontation utgör de två länderna en avgörande kraft för stabilitet, sade Li Ziguo, chef för avdelningen för europeiska och centralasiatiska studier vid China Institute of International Studies.
De bilaterala relationernas stabilitet och förutsägbarhet är ett betydande bidrag till global fred och utveckling, sade Li.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Irans utrikesminister Abbas Araghchi uppmanar Brics-länderna att gemensamt motverka vad han beskriver som USA:s växande hegemoni och uppfattning att landet kan agera utan följder. Uttalandet gjordes under ett utrikesministermöte i New Delhi, där Teheran lyfte fram blocket som en möjlig motvikt till västs dominans.
Araghchi sade att Brics-länderna står inför ett gemensamt hot från Washingtons påtryckningar. Enligt den iranske utrikesministern har Iran under det senaste året två gånger utsatts för vad han beskriver som amerikansk-israeliska angrepp, samtidigt som andra medlemsländer i gruppen mött fientliga påtryckningar från USA.
— Vi kan inte ignorera det gemensamma och farliga hot som vi alla står inför, sade Araghchi.
Han menade att Brics bör bli ”en av huvudpelarna” i skapandet av en rättvisare världsordning, där det globala syd får större inflytande. Uttalandet ligger i linje med Irans återkommande kritik mot USA:s sanktionspolitik och västliga maktanspråk.
Varnar för imperialistmakter i sönderfall
Araghchi hävdade också att ”imperialistiska makter i sönderfall” försöker vrida klockan tillbaka och stoppa utvecklingen mot en mer multipolär världsordning. I sitt anförande anklagade han västmakter för att i allt större utsträckning bidra till ”folkmord” och ”grova kränkningar av nationell suveränitet”.
Brics har hittills främst beskrivits som ett ekonomiskt samarbete, men frågan om säkerhetspolitiskt samarbete har fått större utrymme i takt med att gruppen expanderat och flera medlemsländer hamnat i konflikt med USA:s utrikespolitik.
Efter de amerikansk-israeliska angreppen mot Iran uppmanade Brasiliens president Luiz Inácio Lula da Silva exempelvis Sydafrika att stärka försvarssamarbetet och minska beroendet av utländska vapen. Vid ett möte med Sydafrikas president Cyril Ramaphosa varnade Lula för att båda länderna kunde bli sårbara för en ”invasion”.
Araghchis budskap i New Delhi var därmed inte bara en iransk markering mot Washington, utan även ett försök att ge Brics en mer framträdande roll i den framväxande maktkampen mellan väst och det globala syd.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Kinas president Xi Jinping har uppmanat till ett starkare samarbete med Indien och beskriver relationen som en "Drake-Elefant-tango".
Uttalandet gjordes i samband med 75-årsjubileet av ländernas diplomatiska band – som bedöms kunna vara en möjlig vändpunkt efter många år av spänningar.
Kina och Indien delar, som två av världens absolut äldsta kontinuerliga civilisationer, en lång historia som grannar och är idag som världens två folkrikaste länder centrala spelare i Brics-samarbetet. Relationerna har dock präglats av spänningar. År 2020 ledde en sammandrabbning i Galwan-dalen längs den omtvistade gränsen i Himalaya till att soldater från båda sidor dödades.
Efter omfattande förhandlingar meddelade Kina och Indien i oktober förra året dock en överenskommelse om att avveckla spänningarna i konfliktområdena och att arbeta för att normalisera relationerna. Xi signalerade i samband med detta även en uttalad ambition att lämna tidigare konflikter bakom sig.
– Det är det rätta valet för Kina och Indien att vara partner för ömsesidig framgång och förverkliga 'Drake-Elefant-tangon', vilket helt och hållet tjänar båda ländernas och deras folks grundläggande intressen, framhöll Xi Jinping i sitt uttalande.
Ett tydligt närmande bedöms nu också drivas på av Trumps nya Tullar, där Indien öppnat för ökade handelsinflöden med Kina som en motåtgärd.
– Vi är villiga att arbeta med den indiska sidan för att stärka praktiskt samarbete inom handel och andra områden, och att importera fler indiska produkter som är väl lämpade för den kinesiska marknaden. Vi välkomnar också fler indiska företag att korsa Himalaya och söka samarbetsmöjligheter i Kina, sade Kinas ambassadör i Indien, Xu Feihong, till Global Times.
Great pleasure to join Foreign Secretary @VikramMisri and friends from all walks of life to commemorate the 75th anniversary of the establishment of #China-India diplomatic relations.
I firmly believe that under the strategic guidance of two leaders and with the joint efforts of… pic.twitter.com/mLaBUKqiim
Även Indiens president Droupadi Murmu understryker sin synpunkt att ett "stabilt, förutsägbart och vänligt" bilateralt förhållande mellan de två nationerna skulle gynna båda länderna och världen.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
