Annons:

Så har bankerna förstört livet för tusentals svenskar

Hotet från bankerna

Publicerad juni 28, 2025 – av Isac Boman
Svenskar i alla åldrar vittnar om hur bankerna godtyckligt stängt ner deras konton.

Med hänvisningar till ”bristande kundkännedom” och förmenta misstankar om "penningtvätt" eller "finansiering av terrorism" stänger bankerna godtyckligt ner konton för ensamstående mödrar, pensionärer och småföretagare som varit kunder i banken i många år.

Här är de gripande berättelserna om det utbredda maktmissbruk som satts i system.

Kundkännedomsavdelningens befogenheter är det stora problemet. Samtidigt är personalen på dessa hemliga avdelningar hårt styrda från sina chefer. Det är klart att det finns ett stort ansvar även hos bankens ledning för hur man beter sig mot kunderna inom ramen för lagstiftningen som man är skyldig att följa.

Det säger en person till Nya Dagbladet med god insyn i bankernas "säkerhetsavdelningar" eller "kundkännedomsavdelningar" som de också benämns som. Dessa anonyma beslutsfattare har gjort tusentals svenska medborgares liv till ett praktiskt helvete när man med mycket kort varsel ryckt bort banktjänster varje människa behöver för att betala mat, räkningar och hyra.

Annons:

Artikeln publicerades ursprungligen på Nya Dagbladet den 15 december 2022.


Symptomatiskt är att bankens ledning och kundtjänstpersonal helt frånsäger sig ansvar från de allvarliga konsekvenser den anonyma avdelningarnas beslutsfattare systematiskt orsakar kunderna. Återkommande är ironiskt nog också att samma kundkännedomsavdelningar heller inte visar något uppriktigt intresse av att faktiskt lära känna sina kunder.

Nyligen kunde Nya Dagbladet rapportera om hur Länsförsäkringar Bank på godtycklig grund låst mediebolagets konto för utlandsbetalningar – samt även hotat att stänga ner tidningsledningens privata bankkonton redan från och med årsskiftet. Tillvägagångssättet är typiskt och problematiken är betydligt mer vittgående än dess påverkan på den fria journalistikens möjligheter att bedriva verksamhet i Sverige.

Kontanter, Makt & Vilseledande media är en grupp på Facebook med nästan 157 000 medlemmar. I tusentals inlägg och kommentarer vittnar användare om hur de med hänvisning till ”bristande kundkännedom” fått sina tillgångar frysta, sina konton nedstängda och hur de blivit av med bank-id och andra betalfunktioner. I många fall handlar det om kunder som varit kunder i banken i decennier.

Typexempel från Länsförsäkringar hur banken avslutar "kundens engagemang", med tillägget att beslutet inte går att överklaga. Foto: Facebook

"Sinnessjukt kontrollbehov"

En person delger ett typiskt vittnesmål om hur han fått ett hotfullt meddelande från banken där man deklarerar att de har rätt att frysa hans konto om "kundkännedom" inte uppnås.

Jag lever ett 100 procent ärligt och laglydigt liv. Det enda 'konstiga' är en hobbyverksamhet som inbringar lite extra kulor då och då (swish), men det skattar jag ju för. Måste jag veta ALLT om mina köpare eller vad menar dom? Sinnessjukt kontrollbehov. Är sjukt less på översitteri, kontrollbehov och detaljstyrning av enkla, laglydiga och hederliga människor. Vart fan är vi på väg egentligen?”, frågar han sig.

En annan berättar att banken hotar att frysa hans företags konto och ekonomiska resurser av samma skäl och beskriver agerandet som ”maffiametoder”.

Bankerna är för sorgliga. Nu skickar de ut och ber om kundkännedom för min mamma som dött nyligen. Innan bouppteckningen är klar så är kontot spärrat för utbetalningar”, vittnar en tredje.

Notoriskt återkommande är också att banken undviker att besvara frågor om processerna de ställer sina kunder inför. I bästa fall hänvisas till anonyma beslutsfattare inom organisationen, som såväl bankens ledning som kundtjänsten skjuter ifrån sig ansvaret till.

Desperata svenskar berättar om hur deras barns sparkonton blivit spärrade och hur avstängningarna riskerar att de vräks från sina hem på grund av rent praktiska svårigheter att betala räkningar. Även föräldrar med många barn att försörja och åldringar utan kunskaper om digital teknik eller förståelse för vad banken egentligen efterfrågar blir utkastade utan pardon.

Skulle logga in o betala räkningar...möts av att dom stängt av kontot.. fick ringa för att lyckas logga in...’kundkännedom’ när jag varit kund i 40 år”, skriver en kund.

Typiskt vittnesmål om en sexbarnsmamma som fått sitt konto nedstängt. Foto: faksimil/Facebook

En sexbarnsmamma får sitt konto och framtida konton avstängt, efter att ha svarat på deras patetiska brev om kundkännedom. Efter att ha varit superärlig om allt, och skrivit att det fanns transaktioner från mig till min exfru gällande barnbidrag som de hade funderingar över och inte en krona mer eller mindre, så valde de att stänga ner alla hennes basala tjänster och framtida nyöppnande av konton hos dem? Kan man anmäla banken?”, kommenterar en annan.

Svarar på bankens frågor - får ändå sina konton stängda

Talande är de återkommande vittnesmålen om hur människor lagt ner många dagars arbete på att svara på bankens förfrågningar i form av att leta upp kvitton och att i detalj försöka beskriva flera år gamla transaktioner. Ansträngningarna möts dock ofta av ett kompakt ointresse från bankens sida.

Då sa Länsförsäkringar upp mitt konto. Har svarat på tre utskick som dom undrar över men det är tydligen inte bra nog”, skriver en uppgiven kund hos Länsförsäkringar Bank.

I många fall handlar det om att banken anser att man inte i tillräcklig detalj kunnat redogöra även för små kontantuttag eller swish-överföringar. Har man frågor finns det heller ingen att prata med – man är helt utlämnad till den anonyma kundkännedomsavdelningens godtycke. Bevisbördan läggs konsekvent hos kunderna, som betraktas som skyldiga även i fall där motsatsen bevisas.

Såhär slutade min relation med Läns. Där har jag haft bl.a ett lån på en brf på en miljon och har fortfarande en pensionspar på 80k. Jag kunde inte redovisa alla swish och även ett kontantuttag 22/12 på 1.600kr! Två dagar före jul. Hur ...vad jag gjort av pengarna!? Eh..ja, jag sa att jag vill prata med en ansvarig som beslutat i ärendet, det gick inte för sig.

Andra berättar om hur banken spärrat deras konton när de inte lyckats svara tillräckligt detaljerat på vad de ska köpa för sina pengar.

Jag kan alltså inte handla, tanka bilen, betala räkningar, köpa mat till mina djur, åka till veterinären med sjukt djur eftersom man får betala med en gång. Har Swedbank verkligen rätt att göra så här?" undrar en kund hos Länsförsäkringar Bank.

En annan kund hos samma bank berättar hur han plötsligt fick hem ett 50 sidor långt brev där han skulle redovisa varenda transaktion, insättning och överföring under det senaste året. Efter två dagars arbete skickades de efterfrågade uppgifterna in – varpå banken ändå beslöt att avsluta kontot utan vidare kommentarer.

Ingen på LF ville diskutera det ens”, konstaterar han.

Andra berättar om hur Länsförsäkringar plötsligt stängt av konton efter att de swishat sina partner småsummor och kvitton sedan inte kunnat presenteras.

De tolkar lagen om Kundkännedom mest nitiskt av alla banker jag vet i alla fall. De avslutade mitt konto trots att de fått precis alla underlag de begärde och det var småsummor vi snackar om. Och det fanns ingen att prata med när man ringde för den avdelningen som har hand om sånt går inte att prata med sa dom och beslutet gick inte att överklaga”, skriver en upprörd man som varit kund i banken.

Utbredd känsla av rättslöshet

Genomgripande är den desperata känslan av rättslöshet som uttrycks från många svenskar gentemot det systematiska maktmissbruket. Som privatperson riskerar det att bli både dyrt och framförallt komplicerat att ens försöka sätta igång en juridisk process mot banken, och ytterst få vågar ta den risken.

På recensionsportaler där kunder kan lämna omdömen om bankerna kan man läsa ytterligare otaliga liknande vittnesmål om hur man hastigt kastats ut från banken med hänvisning till att kundkännedomen anses vara otillräcklig. Något genuint intresse av att lära känna kunden tycks dock inte finnas i dylika fall.

Jag fick frågan om kundkännedom (inga konstigheter) men även om mina transaktioner. Skickade allt jag har 2 ÅR bakåt i tiden från Skatteverket, annan bank, Försäkringskassan med mera, men det räckte tydligen inte”, skriver en kund i Länsförsäkringar bank.

Fick krav på bevis vars min lön kommer ifrån, mitt utökade bolån i annan bank och sparpengar, till och med små swishar? Fastän uppgifter är inskickade så fryser de kontot. När man uppsöker kontor eller ringer dit finns det ingen som har behörighet. Så nu står man med en låst lön, utan att kunna betala räkningar eller köpa mat”, skriver en annan.

Efter att ha varit trogen kund i över 20 år, så stänger dom ner mitt bankkonto med motiveringen att de inte har någon bra kundöversyn med hänvisning av penningtvättlagen. Spelar ingen roll att man skickat in utdrag över alla insättningar och uttag under aktuell period”, skriver en tredje kund.

I Falu-Kuriren undrar bland annat den pensionerade polisen Tore Strand vad Länsförsäkringar egentligen håller på med – och konstaterar att de konsekvent vägrar föra dialog med kunder vars konton de ofta på förhand verkar ha bestämt sig för att stänga ner.

Försökte under tre dagar att via telefon komma i kontakt med den person som är chef på Länsförsäkringar bank utan att lyckas. Meddelanden lämnades vid varje tillfälle. Ringde sedan till telefonbanken för att försöka komma i kontakt med författaren till brevet. Den jag talade med vägrade uppge namnet på denne”.

Han frågar sig vidare varför banken inte gör en riktig polisanmälan om de tror att kunden ägnar sig åt olagligheter och menar det ”tyder på en häpnadsväckande inkompetens” att bankernas utredningar bedrivs med anonyma brev utan att faktiskt prata med kunderna.

När sedan en person som chef och arbetsledare vägrar att svara på meddelanden så är måttet rågat. Hur kan man bedriva en verksamhet på det här viset? Borde inte kunden stå i fokus?” frågar han sig.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Nya EU-regler flyttar bankmakten – och formar vilka banker invånarna kan använda

Hotet från bankerna

Publicerad augusti 26, 2026 – av Emil Fjellstedt
Christine Lagarde bredvid ECB:s eurosymbol och centralbankens högkvarter i Frankfurt.
Christine Lagarde och ECB:s högkvarter i Frankfurt.

EU:s nya bankdirektiv CRD VI ger medlemsstaterna mindre utrymme att själva avgöra hur banker från länder utanför unionen får arbeta på deras marknader. Samtidigt byggs den europeiska tillsynsapparaten vidare med gemensamma regler, rapportering och kontroll från EU-organ. Det är inte ett fullständigt maktövertagande från Bryssel. Riktningen är däremot tydlig: banktillsynen flyttas steg för steg från nationellt handlingsutrymme till ett gemensamt europeiskt system.

Från den 11 januari 2027 ska EU-länderna enligt CRD VI kräva att berörda banker och företag från tredjeländer etablerar en auktoriserad filial om de vill börja eller fortsätta erbjuda vissa kärntjänster i landet. Det gäller bland annat insättningar, krediter och garantier.

Direktivet riktas formellt till medlemsstaterna. Men formuleringen är bindande: de nationella myndigheterna ska inte längre fritt avgöra om en tredjelandsbank får sälja sådana tjänster direkt över gränsen. De ska tillämpa en EU-bestämda tröskel om lokal etablering och tillstånd.

Nationella myndigheter blir verkställare

Det är en viktig skillnad mellan att ha nationell tillsyn och att ha nationell beslutanderätt. Finansinspektioner och nationella centralbanker kommer även fortsättningsvis att handlägga en stor del av tillsynen. Men CRD VI sätter ramarna för vad de måste kräva av banker utanför EU, vilka undantag som finns och hur gränsöverskridande verksamhet ska klassificeras.

Artikel 21c kräver en filial och auktorisation i den relevanta medlemsstaten. Undantag finns när kunden själv tar kontakt med banken, för transaktioner mellan banker och inom en företagsgrupp samt för viss investeringsverksamhet. Men den nationella tillsynsmyndigheten kan inte välja bort huvudregeln av politiska eller konkurrensmässiga skäl. Den blir i stället den lokala myndighet som genomför en gemensamt beslutad europeisk marknadstillträdespolitik.

Det innebär att ett land som vill behålla en friare modell för exempelvis schweiziska, brittiska eller amerikanska bankers tjänster till lokala kunder får betydligt mindre spelrum. För banken blir alternativen i huvudsak att etablera en filial, använda ett EU-dotterbolag eller avstå från delar av marknaden.

En växande europeisk tillsynsstruktur

CRD VI ska ses i ett större sammanhang. EU:s bankunion bygger redan på en integrerad arkitektur där Europeiska centralbanken, ECB, och nationella tillsynsmyndigheter arbetar under gemensamma regler. Enligt EU-rådet övervakar ECB nationella myndigheters tillsyn av mindre banker och har direkt tillsyn över de betydande bankerna i euroområdet.

ECB:s egen beskrivning är tydlig: mindre banker granskas direkt av nationella myndigheter, men under ECB:s överinseende; betydande banker står under ECB:s direkta tillsyn. ECB har också en exklusiv roll när banklicenser beviljas i de länder som deltar i den gemensamma tillsynsmekanismen.

Den Europeiska bankmyndigheten, EBA, har samtidigt uppgiften att utveckla och säkra ett enhetligt regelverk. I juli 2025 rapporterade EBA att den inte såg skäl att rekommendera ändringar i artikel 21c, trots att myndigheten konstaterade att effekterna av förbudet mot direkt tillhandahållande av tjänster från tredjeländer är svåra att mäta.

Upplysningen förtjänar att tas på allvar. EU inför en struktur som kan påverka konkurrens, tillgång till kredit och utbudet av internationella banktjänster, samtidigt som den egna bankmyndigheten säger att effekten är svår att kvantifiera. När osäkerheten är stor är den rimliga följdfrågan varför tröskeln för marknadstillträde ändå höjs på unionsnivå.

Mer kontroll, men inte ett totalt övertagande

Det vore fel att påstå att medlemsstaterna har förlorat all kontroll över sina banker. Nationella tillsynsmyndigheter sköter fortsatt många dagliga uppgifter och har en särskild roll för bland annat mindre banker och tredjelandsfilialer. CRD VI är dessutom ett direktiv, vilket innebär att reglerna genomförs genom nationell lag.

Men det nationella genomförandet sker inom en allt tätare EU-ram. EU avgör de centrala kraven, ECB kan utöva direkt tillsyn eller överinseende, och EBA formar det gemensamma regelverket och rapporteringssystemet. Den nationella nivån blir därför i högre grad en genomförandeled i en överstatlig konstruktion än en självständig regulator med full frihet att utforma marknadstillträdet.

Vem betalar för den nya gränsen?

Förespråkarna lyfter finansiell stabilitet och ett jämnare regelverk. Målen är reella, särskilt efter bankkriserna i euroområdet. Men varje ny tillståndströskel har också en kostnad: en utländsk bank som inte vill bygga lokal organisation och möta nya krav kan lämna marknaden. Då minskar antalet alternativ för hushåll, företag och investerare – även när det inte finns någon misstanke om oegentligheter.

CRD VI förbjuder inte privatpersoner att äga konton i andra länder. Men reglerna ger EU:s institutioner större makt över villkoren som avgör vilka banker som får erbjuda vissa tjänster till invånare inom unionen. EU kommer inte att utse en enskild kunds bank, men kan genom filialkrav och gemensamma auktorisationsramar stänga ute banker som inte accepterar den europeiska modellen. För en kund vars bank väljer att lämna marknaden blir den praktiska följden ändå densamma: färre val, högre trösklar och mindre nationellt inflytande över den egna bankmarknaden.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Stoppa eliten – ta ut dina pengar från banken!

Hotet från bankerna

Tobias Lindström menar att samordnade uttag från banker kan ge vanliga människor ett påtryckningsmedel mot den politiska eliten – men varnar för att verktyget måste användas varsamt.

Uppdaterad augusti 23, 2026, Publicerad augusti 23, 2026 – av Tobias Lindström
Tre dekorerade grisar under orden ”Alla djur är jämlika, men vissa djur är mer jämlika än andra”.
Tre dekorerade grisar under det ändrade budordet i den animerade filmen Djuren på gården.
Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.

Jag tror att många, kanske de flesta, kan enas om att våra politiker har spårat ur.

De driver ändlösa krig och förstör våra samhällen i sina rika kompisars intresse – samma kompisar som har satt dem vid makten. Frågan är vad vi kan göra åt det – vårt politiska system är i bästa fall odemokratiskt, i värsta fall korrumperat eller till och med kapat. Vi, folket, har lite till inget inflytande.

Men det finns ett sätt att slå tillbaka: våra bankkonton.

Idén är enkel.

Gör som vi kräver – annars tar vi ut våra pengar. Om uttagen samordnas på rätt sätt krävs det inte mycket för att utlösa en bankrusning. Det kan räcka att fem till tio procent av befolkningen deltar.

Varför skulle det fungera? Bankerna har en viss mängd kontanter tillgängliga för snabba uttag, men när de pengarna tar slut tvingas de sälja andra tillgångar. Givet hur systemet är uppbyggt skulle det alltid skapa bekymmer, eftersom det aldrig finns tillräckligt med kontanter för att täcka alla uttag, men i dag skulle bankerna kollapsa på grund av sina orealiserade förluster.1

Varför bankerna är sårbara

Vad menar jag? Låt oss ta ett förenklat exempel.

Föreställ dig att du äger ett hus vars värde har fallit till, säg, 1 000 000 kronor. Samtidigt är du skyldig banken 2 000 000 kr från när du köpte det. I det läget sitter du på 1 000 000 kr i så kallade icke-realiserade förluster. Tekniskt sett är du illa ute, men så länge huspriset stiger igen är allt okej.

Men om du tvingas sälja, till exempel på grund av att du har förlorat jobbet, blir det en katastrof: du kan inte längre betala dina skulder.

Detsamma gäller banker.

Om de tvingas sälja tillräckligt mycket till förlust innebär det game over, vilket till exempel var det som hände med Silicon Valley Bank 2023. Och när vi tar ut pengar ur våra bankkonton tvingas de sälja sina tillgångar för att betala vad de är skyldiga.

Det betyder att vi, folket, kan slå mot eliterna där det svider mest: vi kan få banksystemet att kollapsa om vi inte får igenom våra krav.

Det har hänt tidigare.

Bankuttag användes exempelvis för att driva igenom den engelska reformlagen 1832. Människor tog ut sina insättningar under parollen ”To Stop the Duke, go for gold”. På en vecka betalade Bank of England ut 25 000 000 dollar, vilket räckte för att regeringen skulle ge vika. (s. 21, Hull, 1929)

Vi måste vara försiktiga med vad vi önskar oss.

Men jag tror detta är ett verktyg som vi har förbisett alltför länge.

 

Tobias Lindström


1 Fortune skrev exempelvis i maj 2025 att bankerna har 500 miljarder dollar i orealiserade förluster (hämtad den 25 januari 2026).

Hull, John Thomas. Reform Movements and Ideas. Saskatchewan: s.n., 1929. Pamflett nr 2 i en serie föreläsningar vid Co-operative School, som hölls i juni 1929 vid University of Saskatchewan.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Handelsbanken spärrade 96-årings BankID

Hotet från bankerna

Uppdaterad augusti 10, 2026, Publicerad augusti 10, 2026 – av Jan Sundstedt
Illustrationsmontage av äldre kvinna med mobiltelefon och BankID-app.
Illustrationsmontage av äldre kvinna med mobiltelefon och BankID-app.

Handelsbanken har spärrat BankID för en 96-årig kvinna på Åland efter att sonen hjälpt henne med bankärenden. Familjen uppger att återaktivering kräver en resa till ett bankkontor i Stockholm – trots att kvinnans hälsotillstånd gör resan riskfylld.

Yvonne De Geer Hancock har bott på Åland i fem år och behöver rullator för att förflytta sig. Artros i fingrarna gör också mobiltelefonen svår att hantera, varför sonen Michael Hancock bistår med räkningar och andra vardagsärenden.

Problemen med banken började när moderns bankkort plötsligt slutade fungera. När sonen Michael ringde banken för att fråga varför kortet spärrats fick han, enligt familjen, frågor om en betalning på 65 euro.

När familjen dagen därpå återigen kontaktade banken, upptäckte man att även BankID hade spärrats. Följden blev att Yvonne inte längre kunde identifiera sig digitalt eller på egen hand nå sina banktjänster.

Michael berättade att han använt moderns BankID för att logga in och försöka reda ut orsaken.

BankID är personligt och får enligt rådande regelverk inte användas av någon annan. En regel som i grund och botten får anses sund, mot bakgrund av exempelvis åldringsbedrägerier.

Familjen fick besked om att ett nytt BankID kräver ett besök på bankkontor i Stockholm. Ett utgånget pass har samtidigt försvårat möjligheten att återaktivera BankID på distans.

Michael Hancock uppger att moderns läkare bedömt en resa från Åland till Sverige som olämplig och potentiellt farlig. Hufvudstadsbladet skriver att kvinnan kan visa läkarintyg om riskerna.

Komplicerat regelverk försvårar

Handelsbanken anger på sin webbplats att kunder utan fungerande BankID kan använda internetbanken med inloggningskort och kortläsare eller besöka ett kontor.

För digital aktivering krävs giltigt svenskt pass eller nationellt id-kort, och bankkontor godtar inte utländska id-handlingar.

Banken har enligt familjen lovat att skicka ett nytt bankkort och fullmaktsblanketter, vilket kan ge sonen möjlighet att sköta delar av moderns ärenden. Frågan om hur Yvonne åter ska få digital legitimation är ännu olöst.

För många äldre fungerar BankID som nyckel till pension, skatter, vårdkontakter, försäkringar och betalningar. En spärr påverkar därför mer än relationen till banken.

Utan alternativ lösning kan vardagliga ärenden flyttas över på anhöriga, trots att användning av anhörigas digitala identitet är förbjuden. Fullmakt kan lösa betalningar, men ersätter inte möjligheten att legitimera sig digitalt hos myndigheter och privata tjänster.

Fallet visar hur ett säkerhetsingripande kan få långtgående följder för äldre kunder som saknar praktiska möjligheter att använda digital infrastruktur på egen hand.

Samtidigt är alternativen få när banken kontrollerar både kundens betalningsvägar och den digitala legitimation som krävs i vardagen.

Handelsbanken vill inte kommentera enskilda kundärenden men har framhållit att banken måste agera när någon annan än innehavaren använder personliga säkerhetslösningar.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

BankID-spärr slog ut företagaren Michael: ”Helt avskärmad”

Hotet från bankerna

Publicerad juni 14, 2026 – av Markus Andersson
Michael Fridebäck intervjuas i programmet Modiga Människor
Michael Fridebäck i samtal med Zoia Zakariasdotter.

Michael Fridebäck berättar i en intervju med Modiga Människor hur han från en dag till en annan förlorade tillgången till sina bankkonton och sitt BankID. Enligt Fridebäck ströps tillgången till lön, myndighetspost och företagets ekonomi i en kedja av digitalt beroende.

Fridebäck intervjuas av Zoia Zakariasdotter i programmet Modiga Människor. Samtalet kretsar kring hans konflikt med Nordea, en friande tingsrättsdom efter misstankar i samband med en transaktion samt hans fortsatta försök att få ut handlingar och driva en civilrättslig process mot banken.

Fallet ligger nära en större debatt om bankernas makt över grundläggande betalningsfunktioner. Finansinspektionen inledde i april en kartläggning av hur banker hanterar skyldigheten att erbjuda betalkonton, med hänvisning till att konsumenter riskerar att hamna i kläm mellan penningtvättsregler och rätten att delta i vardagens ekonomiska liv.

"Jag kommer inte in någonstans"

Enligt Fridebäck började allt den 18 april 2025, när hans bankkonton och BankID plötsligt spärrades utan förvarning. Han säger att han först trodde att problemet hängde ihop med tidigare frågor om Revolut, men att situationen snabbt blev långt mer omfattande.

Jag kommer inte in någonstans. Alltså jag är helt avskärmad, berättar Fridebäck i intervjun.

Han beskriver hur han vid tillfället arbetade från Cypern och hur bankens besked blev att han behövde resa till Sverige och legitimera sig på ett bankkontor. När han gjorde det, enligt egen utsago på ett Nordeakontor i Haninge, fick han ändå inte någon omedelbar lösning.

De ber mig vänta på det här brevet, säger han.

Brevet ska enligt Fridebäck ha innehållit en begäran om att han skulle redogöra för fem transaktioner. Kort därefter fick han besked om att kontona avslutats och att BankID skulle vara spärrat i tolv månader. Fridebäck vänder sig i intervjun mot att beslutet, som han beskriver det, fattades innan svarstiden löpt ut.

Lön och företagskonto låstes

Konsekvenserna blev enligt Fridebäck omedelbara. Lönen skickades tillbaka till arbetsgivaren, räkningar blev liggande och företagskontot blev otillgängligt. Han berättar också att utbetalningsavier i praktiken inte hjälpte eftersom de krävde digital identifiering eller banktjänster för att kunna lösas in.

Jag får inte ut min lön för den blir ju tillbakaskickad till min arbetsgivare. Jag kan inte betala mina räkningar. Jag kommer inte in någonstans, säger han.

Fridebäck beskriver den digitala låsningen som ett moment 22: utan BankID kunde han inte logga in på Kivra eller läsa sin myndighetspost, inte hämta kontoutdrag, inte hantera momsdeklarationer och inte enkelt öppna ett nytt konto. När banker bad om tidigare kontoutdrag blev kravet, enligt honom, i praktiken omöjligt att uppfylla.

Du kan alltså inte logga in på din post. Man har panik. Man kan inte göra någonting, säger han.

Han säger att följderna också drabbade hans aktiebolag. Bokslut, deklarationer och myndighetskontakter försenades, påminnelseavgifter och andra ärenden hopade sig och bolaget tappade enligt honom sitt värde.

Friande dom men fortsatt spärr

I intervjun berättar Fridebäck att han senare kallades till förhör med anledning av pengar som kommit in på kontot. Han säger att han nekade till brott och att tingsrätten därefter friade honom.

Jag blev helt friad av tingsrätten. Det står klart och tydligt i domen att jag inte hade en aning om – och inte heller kunde förväntas veta – var de här pengarna kom ifrån, säger han.

Trots detta fortsatte enligt Fridebäck bankens spärrar under lång tid. Han ifrågasätter särskilt varför BankID spärrades när kontot redan hade stängts, och beskriver BankID som mer än en banktjänst – en identitetshandling som numera krävs i stora delar av vardagslivet.

Om nu pengar kom från bedrägeri, som Nordea hänvisar till, då tycker jag att det är rätt att man spärrar ett konto under en kortare tid för att utreda. Men varför spärrar man mitt BankID? frågar han i programmet.

Fridebäck säger också att han drivit ärendet till Allmänna reklamationsnämnden, men att processen där enligt honom inte gick vidare eftersom banken inte lämnade ut de uppgifter han behövde. Han har även begärt ut uppgifter med stöd av dataskyddsförordningen, GDPR, och uppger att Integritetsskyddsmyndigheten inlett tillsyn mot Nordea efter hans anmälan.

FI: Kontoförlust kan få stora konsekvenser

Finansinspektionen har under våren lyft just risken att människor hamnar utanför vardagens ekonomiska liv när konton nekas eller avslutas. Myndigheten pekar på att banker ska motverka penningtvätt och kriminalitet, men också är skyldiga att erbjuda betalkonto till konsumenter.

FI framhåller att banker bör pröva alternativa riskreducerande åtgärder, som begränsningar i belopp eller tjänster, innan en kund helt nekas eller förlorar ett konto. I myndighetens formulering är ett betalkonto en förutsättning för att ta emot lön eller bidrag och betala räkningar.

Fridebäck menar att hans fall visar vad som händer när tillgången till centrala samhällstjänster knyts till bankernas system. Han säger att hundratals personer har hört av sig till honom med liknande erfarenheter, och hävdar att medier och politiker underskattar problemet.

Folk får inte lön. Folk kan inte betala sina räkningar. Man hamnar verkligen utanför samhället, säger han.

Vill få saken prövad offentligt

Fridebäck har nu stämt Nordea och beskriver i intervjun processen som "David mot Goliat". Han säger att banken erbjudit förlikning, men att han vill att frågan ska bli offentlig och prövas ordentligt.

Jag vill ha ett avgörande. Jag vill att det här går vidare. Jag vill att det ska bli offentliga handlingar, säger han.

Samtidigt beskriver han den personliga kostnaden som mycket hög. Processerna mot bank, myndigheter och domstol har enligt honom blivit ett heltidsarbete, samtidigt som företag och privatekonomi slagits sönder.

Mot slutet av samtalet säger Fridebäck att han inte kommer att ge upp. För honom handlar processen inte bara om den egna ersättningen, utan om att någon måste sätta stopp för ett system där bankernas beslut kan få samhällsomfattande följder.

Jag kommer inte vara tyst. Någon i beslutande ställning måste ta sitt ansvar. Någon måste till slut säga: nu räcker det, säger Michael Fridebäck.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.