MORGONDAGENS DAGSTIDNING – tisdag 6 maj 2025

tisdag 6 maj 2025

Nordea: ”Företag får inte öppna bankkonto – om inte dess ägare varit privatkunder”

Hotet från bankerna

publicerad 1 februari 2023
– av Isac Boman

Den nordiska storbanken Nordea uppger att man inte tillåter företagskunder att ens ansöka om att öppna konto i banken om inte företagets ägare sedan tidigare är privata kunder i banken, som man uttrycker det, i ”minst fyra månader, ett halvår kanske”.

Då kommer du ändå få ett avslag så därför vill vi inte att du ansöker, utan att du först blir privatkund så att vi får kundkännedom om dig privat, förklarar man när Nya Dagbladet ringer.

Tillvägagångssättet, som man menar är ett standardförfarande från bankens sida, strider direkt mot gällande lagstiftning.

Nyligen kunde Nya Dagbladet uppmärksamma Leksands Sparbanks hållning att man inte tillåter företag att öppna ett konto i banken om de ”inte redan går med vinst” och om inte företagsägarna ”tar ut en hög lön” till sina privata konton på banken.

Även storbanken Nordea villkorar företagskonton med krav på ägarnas privata konton. Med hänvisning till att man vill ”uppnå kundkännedom”, förklarar man, gör man det i praktiken omöjligt för ett företag att bli kund i banken om inte ägarna sedan tidigare haft hela sitt privata engagemang i just deras bank. De specifika kraven beskriver man samtidigt svävande med att ägarna ska ha varit kunder ”i minst fyra månader, ett halvår kanske”.

Man kan inte vara bara företagskund i Nordea?

– Nej. Vi vill ha helhetskunder.

Det är alltså ett krav ni ställer att man är privatkund?

– Kravet vi har är ju att uppnå full kundkännedom och det tycker vi att vi gör genom att vi har privatpersonen hos oss först.

Man bekräftar samtidigt att kravet från bankens sida är godtyckligt och förtydligar att man i teorin egentligen inte måste vara privatkund i en bank för att kunna öppna ett konto. Nordea kommer dock att förkasta ansökningar från företagare om man inte är det, förklarar kontakten.

Så här låter det när Nya Dagbladets Isac Boman pratar med Nordea:

 

Man måste alltså bli privatkund för att bli företagskund?

– Nej det måste man inte, men vill du ansöka som företagskund utan att vara privatkund här så är det risk att du lägger tid på nånting som du ändå får ett nej.

I praktiken tillåter man heller inte ens företag att överhuvudtaget lämna in en ansökan om ägarna inte är privatkunder i banken, bekräftar kontakten.

”Vänd dig till din privata bank”

När mediebolaget bakom Nya Dagbladet ansöker om att bli företagskund är det med denna hänvisning man avvisar bolaget att öppna konto i banken. Istället är det första man rekommenderar att ”vända sig till er privata bank”.

Hur går det till när man ansöker då även om det är stor risk att man får ett nej?

Man ringer in som du har gjort nu och vi anser att det är en kund som vi vill ha så skickar vi ut en länk men i och med att du inte är privatkund hos Nordea så skickar vi inte ut en länk till dig.

Kundtjänsten säger också i explicita ordalag rakt ut att ansökningar från företag där ägarna inte är privatkunder är direkt oönskade.

Så här låter det när vi frågar om att ansöka som kunder i banken:

 

Man kan inte ens ansöka då som företagskund om man inte är privatkund?

– Nej, inte så som det ser ut för dig idag.

Inte så som det ser ut för mig idag?

Mm. Utgående från de uppgifter du har gett mig så vill vi inte att du ansöker för ditt företag.

Vilka uppgifter då?

Du har uppgett att du inte är privatkund i Nordea och att du inte har några andra företag som är kund här sedan tidigare. Och då kommer du ändå få ett avslag så därför vill vi inte att du ansöker, utan att du först blir privatkund så att vi får kundkännedom om dig privat.

Nordeas policy omöjliggör i praktiken bland annat för företag vars ägare är delägare i mer än ett företag att få tillgång till ett bankkonto med grundläggande betaltjänster. Även företag som är i behov av tjänster från mer än en bank kan med samma logik inte heller ha ett bankkonto hos Nordea.

Fakta: Det här säger lagen om rätten till bankkonto

Banker har kontraheringsplikt inte endast gentemot konsumenter, utan även i förhållande till juridiska personer. Enligt 11 d § lagen om insättningsgaranti (1995:1571) är banker och andra kreditinstitut skyldiga att ta emot insättningar av var och en, om det inte finns särskilda skäl emot det. Rätten till bankkonto enligt lagen om insättningsgaranti är, till skillnad från motsvarande rätt enligt lagen (2010:751) om betaltjänster, inte avgränsad till konsumenter utan gäller alla.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Bankchefens förklaring till misstron mot bankerna: ”Antisemitism”

Hotet från bankerna

publicerad 24 april 2025
– av Redaktionen
Przemek Gdański
Przemek Gdański - vd för BNP Paribas Bank Polska.

Det är inte bara i Sverige som bankerna väcker allt större folkligt förakt. I Polen uppger nu en majoritet av befolkningen låg tilltro till det nationella banksystemet, något som förklaras av en storbankschef med ”antisemitiska” stereotyper.

Przemek Gdański, vd för BNP Paribas Bank Polska, har väckt debatt i Polen efter att ha pekat ut antisemitism som grundorsak till landets utbredda misstro mot banker.

– Enligt min mening har antipatin mot banker sina rötter i antisemitismen. Historiskt sett sköttes penningutlåningen, som under vissa perioder kallades ocker, av judar, uttryckte Gdański i samband med en intervju med tidningen Puls Biznesu.

Han hänvisar vidare till en ”brist på grundläggande förståelse” för hur bankväsendet fungerar, och kopplar detta till negativa associationer kring amorteringar, räntor och kreditgivning.

Uttalandet väcker kritik

Uttalandet har utlöst starka reaktioner i flera medier, där bland andra den liberala tidningen Gazeta Wyborcza beskriver det som ett ”åskväder av kritik” mot att företrädare för bankväsendet svepande använder begreppet antisemitism som förklaring till institutionell kritik.

Bakgrunden till Gdańskis resonemang är den historiska kopplingen mellan judisk diaspora och finansverksamhet. Branschföreträdare varnar för att förklaringar som bygger på ”historiska fördomar”, riskerar att överskugga mer konkreta orsaker, såsom avgifter, räntor och upplevd brist på transparens.

Tidigare motsvarande opinionsmätningar i Polen har indikerat ett relativt högt förtroende för banksektorn.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Krögaren Linda stängdes av från SEB efter tio år – gavs ingen förklaring

Hotet från bankerna

publicerad 22 april 2025
– av Redaktionen
"Det är så sjukt att man kan få bli så här illa behandlad som företagare i Sverige", säger Linda till Nya Dagbladet.

Efter att ha varit kund hos SEB i närmare tio år stängde banken plötsligt ner Lindas tre företagskonton. Trots åtskilliga mejl och försök till telefonkontakt har Linda inte fått någon förklaring från banken om varför man valt att stänga av henne.

Det var 2014 som Linda köpte Titans Sportbar i Norrköping tillsammans med sin före detta man. Köpet gjordes genom deras gemensamma holdingbolag, som startades strax innan köpet.


Artikeln publicerades ursprungligen på Nya Dagbladet den 29 november 2024.


Företagskontot för sportbaren fanns i banken, SEB, och Linda behövde därför gå dit och ordna med avtal samt diverse annat som krävs vid ett företagsköp.

SEB meddelade att det krävdes att Linda skapade ett privatkonto hos dem för att allt skulle gå igenom. Hon hade både huslån och Holdingbolaget i en annan storbank, men hon skapade ändå ett privatkonto hos SEB.

Kundkännedom

Under 2015 köpte de nattklubben Stopet. Denna gång behövde Linda och hennes före detta man skapa ett nytt företagskonto för nattklubben, och hon frågade därför SEB om det gick bra att öppna ytterligare ett företagskonto hos dem. Det gick bra och sedan dess har företagen flutit på utan problematik. Linda har skickat in alla kundkännedomsfrågor i tid och aldrig haft något lån eller krediter i SEB-banken. Hon har heller inte tagit emot eller skickat pengar utomlands, något som svenska banker blivit alltmer motvilliga att tillåta.

Förra året hittade Linda och hennes nuvarande man en ny lokal i Norrköping som de fattade tycke för och valde att starta ett tredje företag, Lindas kula. Även då ansökte Linda om ett företagskonto i SEB och fick i maj 2024 godkänt. I samma veva beslöt hon att flytta över Holdingbolaget till SEB, så att det mesta skulle vara samlat på samma bank, och i somras slog de upp dörrarna till Lindas Kula.

Allt rullade på för Linda och de tre krogarna i Norrköping. Under hösten fick hon nya frågor om kundkännedom, där hon som företagare också ska skicka in bland annat kontotransaktioner, årsredovisningar och frågor om kontantuttag. Allt skickades in i vanlig ordning, det enda som inte gick att skicka in var en årsredovisning för Lindas Kula, som endast varit öppen några månader.

I september i år fick Linda ett meddelande från SEB om att man inte ”förstod” de inkomna svaren och att man därför skulle avsluta alla engagemang, det vill säga alla företagskonton och även holdingbolaget. Hon ombads att omedelbart föra över innestående medel till konto utanför SEB. Ingen närmare förklaring gavs överhuvudtaget. Linda var förvirrad över beskedet och svarade direkt.

Jag har ju mailat in underlag på det ni efterfrågat? Eller är det något ni saknar?” skrev hon som svar på meddelandet.

Ingen närmare förklaring gavs överhuvudtaget

Inget svar kom in från banken. Linda försökte ringa och mejlade igen, men ingen svarade.

Rätt att veta varför

Linda fick kontakt med den lokala kontorschefen för SEB i Norrköping, som faktiskt svarade henne. Kontorschefen skrev att Linda givetvis hade rätt att veta varför hennes företagskonton plötsligt skulle bli uppsagda efter nästan tio år som kund, och chefen skulle ta kontakt med den ansvariga avdelningen. Kontorschefen ska dock inte ha fått tag på någon ansvarig trots åtskilliga samtal. Eftersom lokala bankkontor inte äger dessa frågor fick hon veta att det var svårt för kontorschefen att göra mer.

Linda lyckades också få mejlkontakt med en anstäld på det lokala SEB-kontoret, som arbetade specifikt med företagsfrågor, men hon var inte lika hjälpsam som kontorschefen utan hänvisade endast till den centrala supporten. När Linda ringde telefonnumret hon fått kom hon till fel avdelning.

Banken ska skicka ut brev

Chefen meddelade också Linda att vid avstängning av konton ska SEB skicka ut tre brev med post innan kontona stängs, men Linda har inte fått ett enda brev hem. Banken ska också ta kontakt med kunden om de inte får in rätt svar, vilket inte heller har skett.

Trots upprepade försök har Linda ännu inte fått något svar och hennes konton stängdes ner utan återkoppling från banken. Eftersom företagskontona stängdes ner kunde Linda inte längre ta emot kortbetalningar på sina krogar, utan kunde endast ta emot kontanter.

Jag har förlorat mycket pengar på de här veckorna, utan någon som helst anledning, berättar Linda för Nya Dagbladet. Foto: Privat

Trots att det i regel är extremt svårt för företagare att hitta en ny bank efter att ha gått igenom det Linda varit med om, har hon mot alla odds lyckats hitta en ny bank och räddat sina företag, men hon väntar fortfarande på en förklaring från SEB. En anmälan är gjord till Finansinspektionen och konsumentverket.

Det är så sjukt att man kan få bli så här illa behandlad som företagare i Sverige, avslutar Linda.

Hotet från bankerna

Lindas upplevelse är långt ifrån unik och har snarare kommit att bli symptomatisk för hur svenska banker behandlar sina kunder, med svävande hänvisningar till ”bristande kundkännedom” och genom att gömma sig bakom sin ”kundkännedomsavdelning” utan att någon i praktiken kan ställas till svars. I artikelserien Hotet från bankerna har Nya Dagbladet bland annat tittat närmare på några av de upprörande vittnesmål från tusentals svenskar om hur bankerna på liknande sätt förstört deras företagsverksamheter och även satt dem i hopplösa privatekonomiska situationer.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

160 000 svenskar fick sina bankkonton nedstängda – på bara tre år

Hotet från bankerna

publicerad 24 februari 2025
– av Isac Boman
Den som blir utkastad av banken har idag mycket små möjligheter att få upprättelse.

Finansinspektionen konstaterar i en kartläggning att nästan 160 000 svenskar har fått sina bankkonton nedstängda under åren 2020 till 2022.

2020 avslutade bankerna i Sverige, på eget initiativ, 45 000 konton, följt av 54 000 året senare och hela 60 000 bankkonton 2022 – en 33-procentig ökning på bara två år.

Någon tillgänglig statistik för åren 2023 och 2024 har inte presenterats – och det är alltså ännu oklart om nedstängningarna av svenskarnas bankkonton har fortsatt att öka sedan dess.

Syftet med Finansinspektionens kartläggning beskrivs som att se hur bankerna hanterar sin lagstadgade skyldighet att erbjuda betalkonton till konsumenterna, och det är en dyster bild som presenteras:

Antalet konsumenter som får sina betalkonton avslutade har ökat med 30 procent på senare år. Samtidigt fortsätter bankerna att neka konsumenter att öppna konto i samma utsträckning som tidigare. Bankernas vanligaste skäl till att neka och avsluta konton är bristande kundkännedom”, noterar man.

Alternativa lösningar

FI konstaterar att det innebär mycket stora negativa konsekvenser för en privatperson som nekas konto eller kastas ut från banken, och att man därför behöver göra mer för att förbättra sin hantering.

Även om bankerna förvisso är skyldiga att motverka misstänkt penningtvätt och finansiering av terrorism, menar FI att det ofta finns bättre alternativ än att helt stänga ute människor från banken.

Vid tveksamma fall föreslår man bland annat att övervakningen av kundens transaktioner istället intensifieras eller att anpassade beloppsgränser införs.

FI anser att bankerna behöver arbeta målmedvetet med att sänka trösklarna för att kunna få ett konto som åtminstone kan användas för vissa vardagliga behov”, skriver man vidare.

”Allvarliga konsekvenser”

Man har också kartlagt hur bankerna hanterar erbjudanden av betalkonton till företag. Även om det inte finns någon juridisk skyldighet att erbjuda företag bankkonton på samma sätt som privatpersoner så betonar FI att inte heller dessa lättvindigt bör nekas konton hos bankerna.

Samtidigt är även företags tillgång till finansiella tjänster av stor praktisk betydelse. Att nekas betalkonto får ofta konsekvenser för det enskilda företaget som kan vara mycket allvarliga”, slår man fast.

När bankerna stänger ner sina kunders konton hävdar de oftast att de inte har kunnat uppnå ”fullgod kundkännedom” och att kundernas svar på olika frågor och formulering bedöms vara ”bristfälliga”.

De utkastade konsumenterna har dock en annan bild och menar att det överhuvudtaget är mycket svårt att föra en konstruktiv dialog med banken, eller att föra någon dialog överhuvudtaget.

Svårt för de drabbade

FI noterar också att ”konsumenter som av olika skäl har ovanliga transaktionsmönster eller gör transaktioner som bedöms innebära en högre risk verkar få sina betalkonton uppsagda i större utsträckning än tidigare”. Det kan exempelvis handla om att man återkommande tagit ut eller satt in kontanter, eller handlar med kryptovalutor.

Det framgår också att bara en femtedel av de svenskar som begär en omprövning av bankens beslut får rätt i slutändan – och att det överhuvudtaget är mycket svårt att ens få ett beslut från banken som går att ompröva.

Konsumenter ombeds ofta komplettera sina ansökningar, vilket innebär att en ansökan inte anses vara upprättad. Därmed får konsumenten inget avslag, och inte heller någon information om var de kan lämna klagomål. I praktiken får konsumenten därmed svårt att lämna in en ansökan och kan inte, inom ramen för en upprättad ansökan, ifrågasätta om efterfrågade kompletteringar är relevanta eller inte”, skriver FI.

Avslutningsvis slår förvaltningsmyndigheten fast att det ”behövs fortfarande ett förstärkt skydd för konsumenter” och uppger att man ”kommer att fortsätta arbeta för att förbättra tillgången till betalkonto”.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

SEB-anställd åtalas – stal 30 miljoner från kunderna

Hotet från bankerna

publicerad 20 december 2024
– av Jan Sundstedt
S-E-Banken
SEB:s ledning "ser oerhört allvarligt på det inträffade".

En tidigare kapitalförvaltare på SEB åtalas för att ha genomfört över 250 olovliga transaktioner till ett värde av närmare 30 miljoner kronor. Mannens sambo åtalas samtidigt för grovt penningtvättsbrott.

Mannen, som är i 55-årsåldern ansvarade för att förvalta bankkundernas pengar, uppger Schibstedägda Aftonbladet.

Enligt åtalet stal han pengarna från sina kunder under perioden 2015–2023 och förde över summorna till sin sambo eller andra konton. Åklagaren uppger att det mer ingående kommer att belysas under rättegången hur brotten kunnat pågå under så lång tid.

Kammaråklagare Susanne Öhbom är dock förtegen: – Jag kan inte gå in på hur det har gått till. Det kommer att tas upp under förhandlingen.

Erkänner brott

Mannen har i förhör erkänt brott, men bestrider antalet transaktioner och den totala summan. SEB har ersatt de drabbade kunderna och är därför målsägande i fallet. Man hävdar att man inte tar lätt på kapitalförvaltarens agerande.

Vi ser oerhört allvarligt på det inträffade. Det som skett är djupt beklagligt, framför allt för de kunder som drabbats men också för de medarbetare som jobbat tillsammans med den anställde och för oss som bank, skriver Jonas Söderberg, chef för division Företag & Privatkunder på SEB, i ett mejl till tabloiden Aftonbladet.

Enligt Söderberg har banken genomfört en internutredning, vidtagit åtgärder och bistått polisen under utredningen.

Mannens sambo, som nu åtalas för grovt penningtvättsbrott, förnekar brott och hävdar att hon givit mannen fullmakt att hantera hennes konton. Rättegången kommer att äga rum den 30 och 31 januari 2025.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.