Nestlé höjer matpriserna

Den svenska kronan har försvagats kraftigt mot bland annat dollar och euro sedan sommaren. En dollar kostar idag cirka 9,90 kronor, 7,4 procent mer än vid nyår. Nästan hela årets tapp har kommit efter 1 juni, då dollarn stod i 9,26 kronor. En orsak är att räntorna har stigit utomlands samtidigt som den svenska räntan stått still.

Avanzas senaste notering ger drygt 9,90 kronor för en dollar, mot 9,26 kronor den 1 juni. En euro kostar 11,27 kronor, upp 4,3 procent. Pundet har stigit 5,8 procent till 13,11 kronor.

I praktiken betyder det att det som köps in från utlandet blir dyrare: bensin, matvaror, elektronik men också en eventuell utlandssemester.

Dagens Industri skriver att dollarn och euron inte varit så dyra på över ett år.

Pengarna söker högre ränta

Europeiska centralbanken höjde styrräntan med 0,25 procentenheter i början av september. Veckan därpå höjde USA:s centralbank räntan för första gången sedan juli 2023.

När räntan är högre utomlands lönar det sig mer att placera pengar där än i Sverige. Då säljs kronor och köps dollar eller euro, och kronan faller.

— Det är inte något fel på den svenska kronan, sade SEB:s Robert Bergqvist till EFN i augusti.

Bergqvist pekade på ränteskillnaden mot USA, som han kallade en magnet för kapital. Han nämnde också de stora amerikanska teknikbolagen och att ekonomin där får mer gjort per arbetad timme.

Svenska pensionspengar drar åt samma håll: de växlas ofta till utländsk valuta i stället för att stanna i Sverige.

Räntan ligger tills vidare kvar

Riksbankens styrränta ligger kvar på 1,75 procent. Den nivån beslutades den 23 september 2025 och började gälla den 1 oktober samma år.

Under torsdagen lämnade Riksbanken räntan oförändrad igen. Beslutet gäller från den 30 september. För den som har bolån ändras alltså ingenting i direkt närtid.

Riksbanken räknar ändå med flera höjningar, med start redan i år, om utsikterna står sig. Det är mer än den räknade med i juni. En orsak är just den svagare kronan.

Tillsammans med högre priser på olja, el och drivmedel kan den göra importen dyrare och därmed pressa upp priserna i butik.

Bakgrunden är också en starkare svensk ekonomi. Produktionen växte snabbare än väntat under andra kvartalet, och Riksbanken beskriver uppgången som bred.

Om priserna stiger kraftigare och mer varaktigt än väntat kan höjningarna också komma snabbare.

Internationella valutafonden bedömer samtidigt att kronan är undervärderad med drygt 12 procent. Det betyder att fonden tycker att den borde vara starkare än den är, inte att ränteskillnaden är den enda förklaringen till fallet sedan nyår.

Nordeas Annika Winsth skriver att högre räntor i omvärlden försvagar kronan, och att Sverige därmed importerar inflation. Enkelt uttryckt: det vi köper utifrån blir dyrare, och det syns i priserna här hemma.

Riksbanken höjde alltså inte under torsdagen. Om höjningarna ändå börjar i år kan ränteskillnaden mot omvärlden minska, och det skulle tala för en starkare krona.

Priset är att bolånen då blir dyrare.