Enligt LO:s rapport "Makteliten" är inkomstklyftorna nu större i Sverige än vad som uppmätts de senaste 70 åren. Under 2020 motsvarade den genomsnittliga inkomsten för en vd på ett svenskt storföretag nästan 65 industriarbetarlöner.
Knappt 200 personer på höga positioner inom näringsliv, politik, ekonomi och andra viktiga samhällsområden ingår i vad LO kallar för "makteliten", vars inkomster jämförs i rapport med industriarbetarlönens utveckling under samma period.
Varje år sedan 1950 har man tittat på utvecklingen av maktelitens inkomster och jämfört den med den genomsnittliga lönen för en industriarbetare.
– Under pandemin har arbetare slitit och gått till jobbet varje dag och via skatten finansierat stödprogram för de stora företagen. Samtidigt springer den ekonomiska eliten iväg. Det är oansvarigt och hotar sammanhållningen i Sverige, säger Susanna Gideonsson, ordförande för LO i ett pressmeddelande.
Samtidigt som många löntagare drabbats hårt ekonomiskt av coronapolitiken har maktelitens löner tvärtom ökat. Motsvarande 21,1 industriarbetarlöner var den genomsnittliga inkomsten, vilket är en ökning från 19,9 industriarbetarlöner under 2019.
LO:s ordförande Susanna Gideonsson menar att det är anmärkningsvärt hur utvecklingen har sett ut med tanke på att man under våren 2020 bland annat pausade avtalsrörelsen, vilket resulterade i att vanligt folk avstod löneförhöjningar och staten lade ut miljarder kronor i stöd.
– Vi tog ansvar och prolongerade våra avtal under våren 2020 för att företagen skulle klara sig. Samtidigt har staten pumpat ut miljarder kronor i stöd för att dessa skulle gå runt. Att man just det året tar ett jättekliv och belönar sig själv med oerhört stora inkomstökningar, det är rent av stötande, menar Gideonsson enligt Dagens Arena.
I rapporten analyseras även inkomstutvecklingen för undergrupper inom makteliten och även där ser man en markant ökning särskilt för de 50 direktörerna i den "ekonomiska eliten" som hade en genomsnittlig inkomst som motsvarade 64,8 industriarbetarlöner. Anna Almquist, som skrivit årets rapport, menar att trenden inte är ny utan att siffrorna gått åt detta håll under en längre tid.
– Inkomstskillnaderna har mer än fyrdubblats under det senaste decenniet och det har skett en extrem inkomstutveckling sedan 80-talet för den ekonomiska eliten. Det rör sig också om ett stort kliv mellan 2019 och 2020, säger Almquist.
Makteliten - rapporter från Landsorganisationen i Sverige
Den årliga rapporten redovisar maktelitens inkomstutveckling under åren 1950–2020 i relation till den genomsnittliga lönen för en industriarbetare. I gruppen makteliten ingår 197 individer vars befattningar LO anser har störst makt och inflytande över det svenska samhället. Dessa räknas sedan in i tre undergrupper: Den ekonomiska, den byråkratiska och den demokratiska. Den genomsnittliga lönen som sedan räknas ut inkluderar dessa individers hela inkomster, det vill säga inklusive kapitalavkastning och andra arvoden utöver inkomst av tjänst. Sedan ställs det efter detta i relation till den, för året, genomsnittliga industriarbetarlönen tagen från SCB:s årliga redovisning.
När den första rapporten kom ut låg den genomsnittliga lönen på 11,1 industriarbetarlöner. När klyftan var som lägst låg siffran på 4,9 industriarbetarlöner 1980.
