Centralbanker världen över har länge sett på kryptovalutor som något som hotar deras dominans och har för att försöka behålla kontrollen över penningsystemet i flera fall valt att börja skissa på egna digitala valutor.
Forskare varnar dock för att sådana valutor inte bara riskerar att utnyttjas som ett vapen av politiska ledare utan också riskerar att ”skapa en auktoritär global penningordning”.
– Kryptovalutor ses som ett hot då de agerar vid sidan av det etablerade penningsystemet med centralbanker och affärsbanker. Centralbankerna vill genom egna digitala valutor ha kontroll över detta system och fortsätter de längs denna väg riskerar de att tränga undan privata aktörer och minska marknadens makt, ja risken är till och med att affärsbankerna trängs undan, förklarar Thomas Marmefelt, docent vid Åbo Akademi och lektor i nationalekonomi vid Södertörns högskola.
Marmefelt ligger bakom rapporten ”Central Bank Digital Currencies and International Crises: Toward an Authoritarian International Monetary Order?” och påpekar att kryptovalutorna är mycket instabila och snabbt kan öka eller sjunka i värde.
– Det ledde fram till utvecklingen av det som kallas stablecoins, kryptovalutor knutna till en officiell valuta, uppbackade av tillgångar.
– Från centralbankernas sida vill man förhindra att den typen av digital valuta får för stor roll, då stabila kryptovalutor kan leda till att fler människor börja använda dem i stället och därmed går vid sidan av det etablerade penningsystemet, förklarar han.
"Handlar om kontroll"
Det stora skälet till att centralbanker världen över, och även i Sverige, har sett över möjligheterna att själva skapa digitala centralbanksvalutor handlar enligt Marmefelt dels om att man vill få bort kontanterna helt – men framförallt vill man kontrollera penningsystemet.
Kina, Nigeria, Jamaica och Bahamas utmålas som ”pionjärer” på området och har redan börjat introducera en nationell digital valuta inom vissa områden.
– Ett argument för att införa digitala centralbanksvalutor är kunna skapa ett så kontantfritt samhälle som möjligt. Men Sverige är redan där. Jag ser mer att det handlar om kontroll, säger han.
Coronakrisen och kriget i Ukraina har enligt forskaren förstärkt trenden mot en statligt styrd digitaliserad ekonomi och i sin studie belyser han ”hur digitala centralbanksvalutor fungerar som instrument i ekonomisk krigföring men också har potential att skapa en auktoritär global penningordning”.
– I öppna samhällen råder balans mellan politiska företag och marknadsföretag, de kompletterar varandra. Men med digitala centralbanksvalutor får man ett politiskt företag som tränger undan marknadsföretag, förtydligar han.
"Statlig toppstyrning"
Marmefelt betonar att etablerandet av en svensk digital centralbanksvaluta i praktiken kommer att innebära att centralbankerna också har full insyn i alla kundernas transaktioner i realtid – och att datan kan samköras med andra digitala övervakningssystem.
– Digitala centralbanksvalutor kan bli ett praktiskt redskap för auktoritära politiska ledare, men även för statlig toppstyrning av penningsystemet med demokratiska politiska ledare.
– Får vi det här systemet, då blir det bra för dem som styr – men inte för dem som blir styrda, filosoferar han.
Nya Dagbladet har tidigare uppmärksammat hur de digitala centralbanksvalutorna med all säkerhet kommer att användas som ett verktyg för social kontroll.
