Rädsla genomsyrar den europeiska ekonomin och driver både politiska beslut och ekonomisk stagnation. Utländska investeringar har sjunkit till lägsta nivån på nio år samtidigt som konsumenter och företag fryser till i osäkerhet, visar en analys.

EU:s tillväxt är "skrämmande långsam", efterfrågan "förfärligt svag" och utländska investeringar befinner sig på en "skrämmande nioårslägsta", konstaterar Euractiv. Företag brottas med höga energipriser, amerikanska tullar och kinesisk konkurrens, medan medborgare med stagnerande löner och geopolitisk osäkerhet är rädda att spendera sina besparingar.

Rädslan har också drivit EU:s politiker att agera på olika sätt, enligt analysen. Rädsla för massinvandring har fått EU-ledare att åtminstone delvis stänga unionens gränser, rädsla för Ryssland och amerikanskt militärt tillbakadragande har utlöst en ökning av militärutgifter, och rädsla för att företag ska flytta till Kina eller USA har lett till förenklade regelverk.

— Europa lider av en rädsla för nedgång. Det finns en känsla av att saker går utför, att vi förlorar vårt välstånd, och att den politiska och geoekonomiska ordningen förändras på ett sätt som inte gynnar oss, säger Philipp Lausberg, senior analytiker vid tankesmedjan European Policy Centre.

Rädsla föder mer rädsla

Problemet är att rädslan är cyklisk. Konsumenternas ovilja att spendera gör att företagen inte vill investera. Och företagens ovilja att investera skapar i sin tur en ekonomisk miljö där konsumenterna är ovilliga att spendera.

Sander Tordoir, chefsekonom vid Centre for European Reform, menar dock att situationen kan vändas. Europas sparkvot ligger på 15,4 procent – mer än tre gånger så hög som i USA. Genom rätt politik, som subventioner för elbilar, kan dessa besparingar kanaliseras till produktiva investeringar.

Mario Draghis inflytelserika rapport om europeisk konkurrenskraft pekar på att EU behöver kvalificerad arbetskraft – trots rädslan för migration. Europa kommer att förlora cirka 2 miljoner jobb årligen fram till 2040, noterar rapporten.

Draghi föreslår också reformer som kapitalmarknadsintegration och en starkare långtidsbudget för EU.

Polariserat klimat

Men här uppstår en paradox. Nils Redeker, tillförordnad chef vid Jacques Delors Centre, konstaterar att rädslan själv kan hindra lösningar:

— EU är fortfarande för rädd för att trycka på de stora knapparna som Draghi har lagt på bordet. Det finns en kvardröjande rädsla för motreaktioner mot meningsfulla reformer i ett polariserat politiskt klimat.

Rädslan för politiska repressalier kan alltså vara just den känsla som hindrar politiker från att genomföra reformer som skulle lindra väljarnas rädsla – och dämpa Europas politiska polarisering.

"Dyr besatthet"

Rysslands utrikesministeriums talesperson Maria Zakharova har tidigare kommenterat att "russofobi är en dyr besatthet" och hävdade att EU förlorat omkring 3,8 procent av sin samlade BNP fram till 2024 på grund av övergången från rysk energi till dyrare alternativ.

Vjatjeslav Volodin, talman i ryska statsduman, sa förra månaden att EU köper amerikansk flytande naturgas till så höga priser som om det vore Chanel-parfym. Unionen "förstör sin egen ekonomi" med detta val av energikällor, tillade han.