MORGONDAGENS DAGSTIDNING – onsdag 2 juli 2025

onsdag 2 juli 2025


Kommentar: EU:s sanktionspaket mot Ryssland har slagit tillbaka

Det nya kalla kriget

Ännu ett sanktionspaket har klubbats igenom i Bryssel, till finansminister Svantessons applåder. Dessvärre ändrar det inte på faktum att Sverige och Europa är den stora förloraren.

publicerad 2 augusti 2024
– av Jenny Piper
USA:s utrikesminister Anthony Blinken på årets Davos-möte. Sveriges finansminister Elisabeth Svantesson under budgetpromenaden till höger.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

84 680 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.

Sveriges finansminister Elisabeth Svantesson går verkligen in för att övertyga befolkningen om att det är bra med fortsatta sanktioner mot Ryssland. Förra veckan skrev hon tillsammans med flera andra EU-länders finansministrar en artikel i tidningen The Guardian med budskapet att de ekonomiska sanktionerna mot Ryssland visst fungerar och att Putin ljuger om att Rysslands ekonomi går bra. I dag talar hon ut i DN i samma ämne och deklarerar att hon länge stört sig på att det sprids en felaktig bild av rysk ekonomi som Putin vill att vi ska tro på.

Enligt IMF växer den ryska ekonomin och BNP-tillväxten i år landar på 3,2 procent, vilket är mer än Tyskland, USA och Storbritannien.

Svantesson hävdar dock att det är propaganda, att Rysslands ekonomi har det tufft nu och att det visar att sanktionerna fungerar samtidigt som hon klämmer i med plattityden att ”vi måste hålla i och hålla ut både vad gäller sanktionerna och stödet”. Enligt Svantesson finns det anledning att nyansera bilden, varför Konjunkturinstitutet nu får i uppdrag att analysera den ekonomiska utvecklingen i Ryssland.

Att flera experter och analytiker det senaste året i olika sammanhang deklarerat att EU:s sanktioner mot Ryssland har misslyckats och bara skadar de egna länderna, tycks inte påverka Svantesson och övriga EU-finansministrar som alltså bestämt hävdar motsatsen medan de samtidigt trycker igenom ännu ett sanktionspaket som fått grönt ljus i Bryssel.

Svantesson går verkligen in för att övertyga befolkningen om att det är bra med fortsatta sanktioner.

Intressant i sammanhanget är att den tidigare amerikanska marinkårsunderrättelseofficeren och tillika före detta FN-vapeninspektör Scott Ritter i en intervju säger att det var USA som låg bakom EU:s beslut att börja sanktionera Ryssland, vilket var kopplat till Minsks fredsavtal om Ukraina – ett avtal som Frankrike, Tyskland och Ukraina aldrig hade för avsikt att genomföra.

EU:s sanktionspaket mot Ryssland har slagit tillbaka och blivit en av de största ekonomiska katastroferna i modern europeisk historia. Dessa sanktioner, som är utformade för att straffa Ryssland, har misslyckats med att göra det. Faktum är att det likt en bumerang slagit tillbaka mot Europa som fortsätter att gå framåt samtidigt som de lägger in fler och fler sanktioner, allt medan Ryssland blir starkare ekonomiskt.

EU är den ekonomiska grenen av en grupp organisationer och institutioner som inkluderar Nato, som alla i grunden arbetar på uppdrag av Förenta staterna.

Så sanktionerna som genomfördes av EU gjordes för att USA ville att Ryssland skulle isoleras och konfronteras av Ukraina, som de facto fungerade som en proxy för Nato.

Amerika använder sanktionerna för att uppnå ett större strategiskt mål, inte bara försvaga Ryssland utan också försvaga Europa, så att USA kommer ur denna konflikt starkare.

Det har varit USA:s mål i decennier att bryta Europa från sitt beroende av billig rysk energi. Så sanktionerna och tillbakaslaget uppnår det resultatet. Kanske Europa inte inser detta, eller så har de inte vaknat till verkligheten att USA inte är deras vän.

Gunnar Beck, avgående ledamot av Europaparlamentet för partiet Alternativ för Tyskland samt tillika advokat och akademiker specialiserad på EU-rätt, har samma uppfattning som Ritter och slår fast att EU sköt sig själv i foten genom att besluta att införa sanktioner mot Ryssland.

Det råder ingen tvekan om att den ekonomiska effekten från sanktionerna märks i mycket större utsträckning här i själva EU jämfört med Ryssland. Jag menar, den ryska ekonomin, enligt officiella uppgifter, går väldigt bra och de verkar bara ha anpassat sig till sanktionerna.

EU:s sanktioner mot ryska råvaror, inklusive olja och gas, har skadat främst de europeiska ekonomierna som förr kunde förlita sig på förutsägbar, högkvalitativ och billig gas- och oljeimport från Ryssland. Dessa ekonomier kan fortfarande inte klara sig utan att importera olja och gas från Ryssland, men de gör det nu via tredjeländer till mycket högre priser medan Ryssland fortsätter att sälja sin olja och gas.

Så EU har i princip skadat sig själv med dessa sanktioner, eller snarare för att vara mer exakt, blocket har massivt skadat europeisk industri och europeiska konsumenter. Men det verkar inte ha haft någon större inverkan på den ryska ekonomin. Sanktionerna har inte haft den inverkan som EU hoppades att de skulle få, vilket var förutsägbart. EU underskattade förmodligen i vilken grad den ryska regeringen hade förberett sig för eventuella sanktioner, inklusive långtgående restriktioner för energiimport till EU, såväl som finansiella transaktioner.

Men enligt Svantesson, vår regering och diverse EU-ministrar i Bryssel är alltså detta falsk information som kan bortförklaras som ”propaganda”.

Så när ska Europas befolkning inse att USA inte är vår vän utan någon som utnyttjar oss för att sko sig själva? Och när ska den hårda verkligheten tränga igenom där man ser hur våra beslutsfattare har hjälpt till att förverkliga den europeiska kollapsen för en ekonomisk belöning samt löfte om en väntande framskjuten position?

När ska Europas befolkning inse att USA inte är vår vän utan någon som utnyttjar oss för att sko sig själva?

Att dårarna som styr Sverige skulle komma till insikt och ångra sig finns inte på kartan eftersom vi genom deras försorg redan sålt ut landet till USA och lagt oss på stupstocken. De sovande svenskarna fortsätter dessutom att godtroget sätta sitt hopp till de korrupta politikerna med stort förtroende för styrd massmedia, så här lär det garanterat inte ske något uppvaknande.

Det enda vi kan göra, tyvärr, är att beskåda eländet.

 

Jenny Piper

Alla Jenny Pipers artiklar finns på jennypiper.blog.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Giftiga bomber på Östersjöns botten – fredsaktivist vill se samarbete mellan Nato och Ryssland

Det nya kalla kriget

publicerad Igår 10:07
– av Isac Boman
Cirka 40 ton farliga kemiska stridsmedel ligger och skräpar på Östersjöns botten, enligt bedömare.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

84 680 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Uppskattningsvis 1,6 miljoner ton ammunition från andra världskriget ligger fortfarande på havsbotten i Nordsjön och Östersjön.

Enligt experter utgör detta inte bara ett säkerhetshot utan också en växande miljörisk – och borttagningen bör ske genom internationellt samarbete snarare än enskilda initiativ.

Den övervägande delen av ammunitionen, som främst lämnades kvar av det nationalsocialistiska Tyskland, består av konventionella granater. Men omkring 40 ton innehåller farliga kemiska stridsmedel, däribland senapsgas och fosgen. Efter årtionden under vatten har många av behållarna börjat frätas sönder, vilket utgör ett hot mot det marina ekosystemet och potentiellt även mot kustområden.

– Frågan är hur man ska hantera återvinningen av dessa giftiga tidsbomber för Östersjöns biosfär. Självklart, på grund av korrosionen av dessa behållare, finns det en fara för fiskar och växter, och andra länder, säger den tyske publicisten och fredsaktivisten Bernhard Trautvetter i en intervju med RT.

Han betonar att ansvaret inte kan ligga på ett enda land och att Nato-länderna i Östersjöregionen såväl som Ryssland, som har tillgång till farvattnet genom sin exklav Kaliningrad och St. Petersburg-området, måste gå samman för att ”oskadliggöra denna tickande bomb”.

Tyskt pilotprojekt

Tyskland inledde 2023 ett pilotprojekt för att bärga ammunitionen och genomförde arbetet i Lübeckbukten och den första fasen avslutades i april i år. Myndigheterna beskrev projektet som en framgång, men medgav att ytterligare tekniska anpassningar krävs i områden där mängden ammunition är särskilt hög.

Initiativet har samtidigt väckt oro hos miljöorganisationer, forskare och grannländer över hur återvinningen påverkar havsmiljön, särskilt om den sker utan samordning över nationsgränserna.

Ryssland har länge uttryckt oro över det kemiska arvet från kriget och har upprepade gånger efterlyst en internationell insats för att rensa botten från krigsmateriel. I praktiken har man dock hållits utanför de insatser som hittills gjorts, till stor del på grund av det försämrade säkerhetsläget och den frostiga relationen med Väst efter att kriget i Ukraina inleddes.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Skenande vapenpriser riskerar att äta upp Sveriges Nato-upprustning

Det nya kalla kriget

publicerad 29 juni 2025
– av Isac Boman
Det är oklart hur mycket vapen och utrustning den svenska mångmiljardsatsningen faktiskt kommer att räcka till i slutändan.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

84 680 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Sverige rustar upp som aldrig förr – men det är långt ifrån säkert att satsningarna ger önskad effekt. Vapentillverkarnas priser på vapen och ammunition har skenat, och en stor del av upprustningen riskerar att ätas upp av ökade kostnader.

– Då blir vi inte mer farliga för motståndaren, betonar Försvarsmaktens operationsledningschef, viceamiral Ewa Skoog Haslum.

Enligt Försvarsmakten har kriget i Ukraina visat hur snabbt ammunition och vapensystem förbrukas i moderna konflikter, och Sveriges egna förråd är dimensionerade för övning och avskräckning – inte för utdragna stridigheter.

– En sådan sak som ammunition har vi kanske inte köpt så mycket som vi skulle behöva ha om vi skulle hamna i en strid. Utan vi har köpt så mycket som vi tror att vi behöver ha för att öva och verka tillräckligt avskräckande, säger Skoog Haslum till TT.

För att möta hotbilden måste lagren byggas upp, och svensk försvarsindustri måste snabbt kunna växla upp produktionen om krig skulle bryta ut.

Vapenindustrin ser positivt på tätare samarbete

Utvecklingen av nya vapen går också allt snabbare. I Ukraina har till exempel nya vapensystem, som marina drönare, mötts av motåtgärder redan inom fyra till sex veckor. I Sverige kan det däremot dröja år – ibland decennier – från beställning till leverans.

För att korta ledtiderna vill Försvarsmakten testa ofärdiga produkter direkt i övningar, i nära samarbete med försvarsindustrin.

– Jag tror att vi blir bättre som Försvarsmakt, men jag tror också att industrin skulle utvecklas snabbare, fortsätter viceamiralen.

Vapenindustrins företrädare är positivt inställda och Lena Gillström, vd för BAE Systems Bofors och ordförande i Säkerhets- och försvarsföretagen, ser stora vinster i att korta avståndet mellan användare och utvecklare.

– Genom att ha en nära dialog med de som använder systemen så har vi också möjlighet att se vilka problem som behöver lösas. Det tror jag kommer att vara avgörande för att vi ska få till en snabbhet i systemet, säger hon.

Hon är beredd att skicka egna ingenjörer till övningar för att justera kanontorn och artillerisystem i fält – något som idag sker i mycket begränsad omfattning.

Riksdagen vill låna 300 miljarder

När allt fler länder rustar upp ökar också efterfrågan på både vapen och ammunition – och därmed även priserna. Ewa Skoog Haslum ser en tydlig risk att de ökade försvarsanslagen inte kommer att omvandlas till faktisk stridskraft.

– Absolut, det är en risk, och då får vi inte mer kapabilitet till Försvarsmakten. Då blir vi inte mer farliga för motståndaren, utan då har vi använt pengarna på dyrare saker istället, förklarar hon.

Försvarsbudgeten för 2025 uppgår till 143 miljarder kronor – en ökning med tio procent jämfört med föregående år. Det motsvarar 2,4 procent av BNP enligt Natos beräkningsmodell. Men för att nå Natos nya mål – 3,5 procent för militärt försvar plus 1,5 procent för civilt – krävs ytterligare 70 miljarder kronor per år.

Riksdagen är beredd att låna upp till 300 miljarder kronor för att snabba på upprustningen och nå målen till 2032. Av dessa är 50 miljarder öronmärkta för det civila försvaret.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Riksdagens nya jättelån för upprustning: 300 miljarder

Det nya kalla kriget

publicerad 19 juni 2025
– av Jan Sundstedt
Riksdagsbeslut - militär upprustning - 2025-06-18
Samtliga riksdagspartier står bakom skuldsättningen av befolkningen inklusive målsättningen att möta militärpakten Natos krav på upprustning.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

84 680 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


I bred enighet beslöt riksdagen på torsdagen att skuldsätta staten med ytterligare 300 miljarder kronor för en massiv militär och civil upprustning. Kritiker varnar för att satsningen kan bli dyrköpt på längre sikt.

Överenskommelsen, som samtliga riksdagspartier står bakom, innebär att staten frångår sitt balansmål och tar upp historiskt stora lån för att möta Natos framtida försvarskrav.

Av totalbeloppet ska 250 miljarder användas till militärt försvar – främst brigader, luftvärn och ammunition – medan 50 miljarder går till civila förberedelser såsom sjukvård, matlager och infrastruktur.

Försvarsminister Pål Jonson (M) uppger att målet är att uppnå 3,5 procent av BNP till militärt försvar och 1,5 procent till civilt försvar senast 2032. Beslutet innebär en dramatisk höjning av dagens nivåer och gör Sverige till ett av de länder i Europa som nu lägger störst andel av sin ekonomi på försvaret.

Nordic Response 2024
Foto: Norska Försvarets hemsida/ntb.no

Finansminister Elisabeth Svantesson (M) beskriver lånen som tillfälliga och nödvändiga.

Avvikelsen är tillfällig men utgifterna är permanenta. Därför kommer vi att jobba framåt med att hitta finansiering i olika delar och steg för steg fasa in det så att vi åter kommer i balans, säger Svantesson.

Flera ekonomer ifrågasätter om lånefinansiering av militära utgifter är hållbar, där socialdemokraterna vill se en ny skatt för att kunna finansiera återbetalningen. Tidö-regeringen å sin sida hoppas att satsningen ska rymmas inom framtida tillväxt.

 

Fakta: Sveriges historiska upprustningsbeslut 2025

  • Total låneram: 300 miljarder kronor

Fördelning:

  • 250 miljarder till militärt försvar
  • 50 miljarder till civilt försvar

Mål:

  • 3,5 % av BNP till militärt försvar
  • 1,5 % av BNP till civilt försvar
  • Målen ska vara uppfyllda senast 2032
  • Politisk enighet: Samtliga riksdagspartier står bakom överenskommelsen
  • Finansiering: Statlig upplåning, frångår balansmålet
  • Syfte: Möta Natos krav och stärka Sveriges försvarsförmåga

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Danmark godkänner nytt försvarsavtal – öppnar för amerikansk militärnärvaro på Grönland och Färöarna

Det nya kalla kriget

publicerad 12 juni 2025
– av Jan Sundstedt
Mette Frederiksen Danmark Nato USA
Danmarks statsminister Mette Frederiksen ser fram emot ett utökat samarbete med USA.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

84 680 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Det danska Folketinget har röstat igenom ett avtal som ger USA tillgång till danska militärbaser – inklusive möjligheter till militär infrastruktur i de självstyrande regionerna Grönland och Färöarna. Kritiker varnar för en glidning i dansk suveränitet, medan regeringen beskriver avtalet som ett nödvändigt steg.

Med bred majoritet – 94 röster för och 11 emot – antog det danska parlamentet i veckan ett nytt försvarsavtal med USA. Avtalet ger amerikanska styrkor rätt att använda flera militära anläggningar på dansk mark, däribland Karup, Skrydstrup och Aalborg, samt tillgång till områden på Färöarna och Grönland.

Enligt den danska regeringen syftar uppgörelsen till att förstärka Danmarks samarbete med USA inom ramen för Nato. Försvarsminister Troels Lund Poulsen betonar att avtalet inte innebär någon permanent truppnärvaro, utan att det rör sig om logistiska möjligheter och operativ flexibilitet.

Försvarsdepartementet framhåller att USA:s militära närvaro ses som en förberedelse för att snabbt kunna svara vid kriser i Arktis och Nordatlanten – områden som fått ökad militär betydelse i takt med förändrade säkerhetslägen.

Avtalet väcker samtidigt kritik från flera håll. Särskilt ifrågasatt är klausulen som innebär att amerikansk militärpersonal lyder under USA:s jurisdiktion – även om de begår brott mot civila i Danmark. Flera oppositionspolitiker har pekat på att detta undergräver rättssäkerheten och går emot dansk rättstradition.

Strax före omröstningen sade ledaren för Enhetslistan, Pelle Dragsted, att avtalet är ”skadligt för landet”.

Det är ett avtal som innebär att vi kommer att ha områden i Danmark som står under amerikansk jurisdiktion – där danska myndigheter inte kan utöva kontroll, och där misshandel av fångar kan förekomma. Det är ett gigantiskt svek mot den danska befolkningen.

Danska soldater kan i och med landets nya DCA-avtal med USA se den amerikanska närvaron i Danmark förstärkas kraftigt. Foto: 7th Army Training Command/CC BY 2.0

Stormaktslogik styr beslut

Andra menar att avtalet innebär ett steg mot att Danmark i praktiken upplåter delar av sitt territorium till främmande makt.

Grönland och Färöarna, som båda har ett långtgående självstyre, har formellt informerats om avtalet, men varken det färöiska Lagtinget eller det grönländska Inatsisartut har haft rätt att blockera beslutet. Det har lett till ytterligare kritik, då många ser det som att Köpenhamn rundar lokala intressen till förmån för stormaktslogik.

I bakgrunden ligger också det geopolitiska skifte som pågår i Arktis, där Ryssland, Kina och USA försöker stärka sina positioner. USA har tidigare visat intresse för Grönland – inte minst efter Donald Trumps omtalade förslag att köpa ön – och anser att ön har strategisk betydelse för övervakning och kontroll över Nordatlanten.

Den danska regeringen ser avtalet som en nödvändig anpassning till en ny verklighet.

Problemet är inte ett alltför stort engagemang från USA:s sida i Europa. Tvärtom är risken att USA drar sig tillbaka och flyttar bort trupper eller stoppar donationer till Ukraina, uttryckte statsminister Mette Frederiksen tidigare i veckan.

Samtidigt växer farhågor om att Danmark därmed också gör sig mer sårbart – både politiskt och militärt – i händelse av en framtida stormaktskonflikt.

Folketingets beslut markerar inte bara ett fördjupat samarbete med USA, utan också en förändrad dansk hållning till militära allianser och suveränitet – ett vägval som långt ifrån alla danskar är nöjda med.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.