MORGONDAGENS DAGSTIDNING –
Donera Annonsera Om Nya Dagbladet Kontakt
Globe
Nya Dagbladet
Senaste nytt
Annons:
Den här artikeln publicerades för 6 år sedan

https://nyadagbladet.se/ekonomi/euromillions-superdragning-ett-lotterievent-med-en-extra-stor-jackpott-pa-130-miljoner-euro/

Ekonomi

EuroMillions Superdragning: Ett lotterievent med en extra stor jackpott på 130 miljoner euro

Efter avdrag 104 miljoner euro.

Uppdaterad september 21, 2020, Publicerad september 21, 2020
2 min läsning

EuroMillions Superdragning är ett lotterievenemang som arrangeras två, tre gånger om året. Utöver jackpotten, som är massiv, finns ytterligare 12 priskategorier, vilket gör lotteriet till en favorit över hela Europa. Nästa EuroMillions Superdragning kommer att äga rum fredagen den 25 september 2020 och den garanterade startjackpotten är 130 miljoner € (efter avdrag 104 miljoner €), som kan växa till 200 miljoner € om den rullar vidare.

Den senaste EuroMillions Superdragningen ägde rum den 7 juli 2020 med en garanterad jackpott på 130 miljoner €. Jackpotten kunde ha fortsatt att växa, men den hann bara rulla över en gång innan en spelare från Spanien tog hem hela jackpottpriset på 144 miljoner €.

Det verkar som om spanska spelare har haft extra tur i EuroMillions Superdragningarna i år. Den 7 februari 2020 vanns jackpotten direkt i inledningsdragningen av en spelare med en lottokupong köpt i Madrid, Spanien.Turnumren gjorde spelaren 130 miljoner € rikare.

Utöver dessa två fantastiska jackpottar har tusentals övriga priser delats ut till spelare med partiella nummermatchningar.

Annons:

EuroMillions-kuponger kan köpas i nio europeiska länder. Sverige är inte ett av de nio deltagarländerna, men svenska spelare behöver inte känna sig utanför eftersom de kan betta på EuroMillions Superdragning online på theLotter.se. Lotteribetting är det nya sättet att spela på lotterier online och som går ut på att lotteritjänsten skuggar ett officiellt lotteri, i detta fall EuroMillions Superdragning, och spelarna bettar på lotteriets dragningsresultat.

“Vem skulle inte vilja ha chansen att ta hem en Superdragning? När jackpotten når den här nivån så blir det oerhört spännande och bara tanken på att alla har lika stor chans att vinna är svindlande,” säger theLotters Sverigerepresentant John Ryott.

Hur man spelar på EuroMillions Superdragning

För att börja spela behöver nya spelare skapa ett spelkonto hos theLotter Sverige och sedan välja EuroMillions Superdragning från listan över internationella lotterier.

Det första steget är att välja 5 huvudnummer mellan 1-50 och 2 tilläggsnummer, som kallas för "Lucky Stars", i intervallet 1-12. En del spelare har sina favoritnummer som de använder, till exempel födelsedagar, årsdagar eller andra nummer av betydelse medan andra vill använda sig av slumpmässigt valda nummer.

När nummervalet är klart är det dags att klicka på Betta-knappen, betala för spelen och vänta på att dragningen ska ske. Om spelaren vinner betalar theLotter ut priset som motsvarar det vinnaren i den officiella EuroMillions dragningen får ut netto i motsvarande priskategori.

Om theLotter

theLotter grundades 2002 och är idag ett av världens ledande lotteritjänster online. Företaget fick svensk spellicens sommaren 2020 och erbjuder nu lotteribetting till spelare i Sverige.

 

thelotter.se drivs av Lotto Direct Limited, som är licensierad av Spelinspektionen;

Licens 18Li2438. 18+. Spel kan vara skadligt om det inte sker under kontrollerade former. Spela ansvarsfullt. För mer information besök https://www.stodlinjen.se/#!/

Annons:

https://nyadagbladet.se/ekonomi/svenskarnas-skulder-hos-kronofogden-nar-rekordhoga-154-miljarder/

Ekonomi

Skuldberget hos Kronofogden slår rekord

Publicerad Igår 10:32 – av Emil Fjellstedt
Kronofogdens upplysta blåvita skylt vid servicekontoret i Göteborg.
Svenskarnas skulder hos Kronofogden har nått rekordhöga 154 miljarder kronor.
2 min läsning
Emil Fjellstedt
emil.fjellstedt@nyadagbladet.se

Svenskarnas skulder hos Kronofogden har aldrig varit större. Bland dem som beviljas skuldsanering anger flest numera att de själva har köpt mer än de haft råd med, inte att de drabbats av sjukdom.

Privatpersonernas samlade skuld hos Kronofogden uppgick till 154 miljarder kronor vid slutet av 2025. Uppgiften kommer från myndighetens årliga rapport "Betalningsproblem och skulder hos Kronofogden 2026", som publicerades den 10 juni.

År 2019 låg skuldberget på knappt 83 miljarder. Ökningen är 86 procent. "Det är det högsta skuldbeloppet som har uppmätts", skriver Kronofogden.

Antalet skuldsatta har samtidigt stigit till 449 703 personer, 52 542 fler än 2019 och det högsta antalet på över 20 år. Knappt fyra procent av Sveriges vuxna befolkning finns i registret, och nästan en fjärdedel av dem har funnits där i tjugo år eller längre.

Annons:

Skulderna är ojämnt fördelade. De fem procent som är mest skuldsatta står för drygt hälften av beloppet. Även den typiska skulden har vuxit: medianskulden steg från 58 379 kronor 2019 till 93 530 kronor, en ökning med 60 procent.

— Att skuldsätta sig för att hantera vardagliga åtaganden har blivit norm, konstaterar myndigheten i rapporten. Som drivkrafter bakom ökningen pekar Kronofogden på hög inflation, ökad arbetslöshet och global oro.

Rekordmånga vill bli skuldfria

Hela 33 469 personer ansökte om skuldsanering 2025, ett nytt rekord och 63 procent fler än 2019. Bland personer upp till 50 år har ansökningarna ökat med 88 procent. Andelen som beviljades steg till 43 procent, från 32 procent året innan.

De flesta som beviljas skuldsanering bor i hyresrätt, är ensamstående och har inga hemmavarande barn. Den vanligaste självrapporterade orsaken till betalningsproblemen är överkonsumtion. För fem år sedan var sjukdom vanligare. Bland alla som ansöker anger 35 procent överkonsumtion som skäl, uppger Kronofogden.

Drygt var fjärde som beviljas skuldsanering saknar betalningsplan och betalar alltså ingenting av skulderna. Enligt Kronofogden gäller det främst personer med låga inkomster.

Färre nya betalningskrav

En ljusglimt finns. Ansökningarna om betalningsföreläggande, det första steget när en borgenär vill få ett krav fastställt, minskade 2025 med 10 procent till 1 146 000. Antalet berörda personer sjönk med 7 procent till drygt 410 000.

Kronofogden bedömer att nedgången sannolikt beror på att ekonomin gradvis har återhämtat sig efter flera år av hög inflation och stigande räntor. De senaste två åren har både ränta och inflation sjunkit, samtidigt som reallönerna har ökat. Myndigheten ser minskningen som en möjlig "tidig indikation" på att även inflödet till indrivning kommer att avta.

— Överskuldsättning och betalningsproblem i samhället är ganska komplexa frågor, vi hoppas att den här rapporten ska ge en överskådlig bild av den tillgängliga statistik som finns hos oss på Kronofogden, säger Pernilla Tollin, analytiker på Kronofogden.

Emil Fjellstedt
emil.fjellstedt@nyadagbladet.se

https://nyadagbladet.se/ekonomi/eu-pressas-av-irankriget-rekordlaga-gaslager-infor-vintern/

Ekonomi

EU:s gaslager på bottennivå inför vintern

Energikrisen

Publicerad oktober 9, 2026 – av Emil Fjellstedt
Stora vita LNG-tankar och rörledningar vid LNG-terminalen i Świnoujście i Polen.
EU:s gaslager var 72 procent fulla den 1 oktober, jämfört med 83 procent året före, enligt gasnätsoperatörernas organisation ENTSOG.
3 min läsning
Emil Fjellstedt
emil.fjellstedt@nyadagbladet.se

EU går in i vintern med de lägsta gaslagren för årstiden sedan mätningarna började 2011. Om vintern blir kall medan Irankriget stryper LNG-flödet kan hushåll och industri tvingas betala mer eller dra ned förbrukningen.

Lagren var 72 procent fulla den 1 oktober, enligt de europeiska gasnätsoperatörernas samarbetsorgan ENTSOG. Ett år tidigare var nivån 83 procent.

Orsaken är marknadens egen logik. Sommarpriserna låg över vinterns terminspriser, och då lönade det sig bättre att sälja gasen än att lagra den, enligt den amerikanska energitankesmedjan IEEFA.

Samtidigt begränsar kriget sjöfarten genom Hormuzsundet, en led för omkring 20 procent av världens handel med flytande naturgas, LNG. Qatar stod bara för cirka 8 procent av EU:s LNG-import 2025, men Europa och Asien slåss nu om samma laster. Gaspriserna ligger nära fyraårshögsta, rapporterar Politico.

Annons:

Kall vinter kan ge underskott på 14 miljarder kubikmeter

Enligt IEEFA:s beräkning kan EU få ett underskott på upp till 14 miljarder kubikmeter gas om vintern blir lika kall som förra. Det motsvarar omkring 7 procent av behovet, eller förbrukningen i 10–12 miljoner hushåll.

IEEFA:s Europaanalytiker Ana Jaller-Makarewicz skriver i ett uttalande att de rekordlåga lagren ger EU "mindre buffert" mot globala störningar och gör unionen "sårbar för pristoppar". Tömmer länderna lagren i vinter måste de fylla på mer nästa år, vilket håller fast EU i låga lager och höga priser.

Trycket ökar när EU:s förbud mot rysk LNG under långa kontrakt börjar gälla den 1 januari 2027. Ryssland stod för omkring 19 procent av EU:s LNG-import under första halvåret 2026, enligt IEEFA.

Att ersätta de förlorade volymerna med ny import skulle enligt IEEFA kosta européerna ytterligare 3 miljarder euro, 12 procent mer än samma volym kostade förra året.

Lagren kan sjunka till reservnivå

ENTSOG:s vinteranalys, som publicerades i torsdags, är enligt organisationen själv ingen prognos utan en genomgång av scenarier. Under en normal vinter klarar nätet efterfrågan, men lagren sjunker till 29 procent i slutet av mars med god LNG-tillgång och till 13 procent om tillgången är knapp.

Blir vintern kall och LNG-tillgången normal måste omkring 7 procent av efterfrågan, motsvarande 22 miljarder kubikmeter, mötas genom minskad förbrukning eller riskerar att inte täckas. Med knapp LNG stiger andelen till 12 procent, eller 40 miljarder kubikmeter.

I båda fallen sjunker lagren till 11 procent, den strategiska reserv som inte är fritt tillgänglig på marknaden. Används reserverna kan behovet av neddragningar minska i vissa länder, enligt ENTSOG.

Analytiker: Priset kan locka laster från Asien

Laurent Ruseckas, gasanalytiker vid S&P Global Energy, tror inte att lagren kan sjunka hur långt som helst. En snabb uttagstakt tidigt i vinter driver upp priserna, vilket enligt honom drar LNG-laster från Asien till Europa. Fysisk brist är alltså inte given, men gasen blir dyrare.

— Det finns inte mycket efterfrågan att slå ut i Europa, säger Ruseckas.

Han påpekar att kriget i Ukraina redan raderade 20 procent av unionens industriella gasefterfrågan.

— Och den kom inte tillbaka, säger han.

Emil Fjellstedt
emil.fjellstedt@nyadagbladet.se

https://nyadagbladet.se/ekonomi/eu-s-revisorer-varnar-skulden-har-tredubblats-och-kan-na-tusen-miljarder/

Ekonomi

EU:s revisorer varnar: Skulden har tredubblats på några år

Förstörelsen av den europeiska ekonomin

Publicerad oktober 8, 2026 – av Emil Fjellstedt
Petri Sarvamaa i mörk kostym och glasögon, med EU-flaggan till höger och en oskarp inomhusmiljö i bakgrunden.
Petri Sarvamaa, ledamot i Europeiska revisionsrätten, varnar för stigande räntekostnader och bristande insyn i EU:s återhämtningsfond. Arkivbild.
3 min läsning
Emil Fjellstedt
emil.fjellstedt@nyadagbladet.se

EU:s gemensamma skulder har tredubblats på några år och kan passera tusen miljarder euro redan nästa år. Unionens egna revisorer varnar för att notan kan hamna hos medlemsländernas skattebetalare.

Varningen finns i Europeiska revisionsrättens färska årsrapport, rapporterar Svenska Yle. Revisionsrätten är EU:s organ för granskning av unionens ekonomi.

I början av förra decenniet låg EU:s skuld år efter år kring 50 miljarder euro. Sedan coronakrisen har kurvan pekat brant uppåt.

— Vi ser en mycket allvarlig utveckling, eftersom vi inte vet vad som kommer att hända med räntorna och det är en stor risk. De årliga kostnaderna för unionen, för oss skattebetalare, kan öka mycket snabbt, säger Petri Sarvamaa, ledamot i revisionsrätten.

Annons:

Medlemsavgifterna kan höjas

Enligt rapporten kan den växande skuldbördan belasta kommande EU-budgetar hårt. Hittar unionen inga nya egna inkomstkällor hotar ett stort finansieringsgap.

Då återstår två vägar: högre medlemsavgifter från länderna eller lägre ambitioner i budgeten.

En stor del av skulden hänger samman med återhämtningsfonden. Efter pandemin fattade EU det historiska beslutet att låna upp 800 miljarder euro till krisdrabbade länder.

Sarvamaa anser att det fanns tungt vägande skäl att stimulera ekonomierna under pandemin. Nu måste lånen enligt honom också betalas tillbaka, så att skulden inte skjuts på framtiden.

Ingen har full koll på pengarna

Problemet är att ingen på ett heltäckande sätt kan följa vart pengarna tar vägen, säger Sarvamaa.

— När det gäller återhämtningsfonden har vi framför allt sett brister i hur medlemsländerna övervakat användningen av pengarna. Det leder i praktiken också till att det är mycket svårt eller omöjligt för oss att veta vad pengarna till slut åstadkommer och vilka de slutliga mottagarna är, säger han.

Som exempel nämner han ett fall som uppmärksammades i somras, där det antyddes att Spanien använt pengar ur fonden för att stödja sitt pensionssystem. Pengarna var inte avsedda för det ändamålet.

Samtidigt håller Sarvamaa isär syftet och utförandet.

— Har fonden hjälpt Europas ekonomi att återhämta sig? Där är svaret faktiskt ja. Men det betyder inte att den har fungerat bra, säger han.

Underkänd sjunde året i rad

Även den ordinarie EU-budgeten får kritik. Revisionsrätten lämnade ett negativt utlåtande för sjunde året i rad, med en felnivå på 3,8 procent mot 3,6 procent året innan.

Enligt Sarvamaa betyder felnivån inte att pengarna har försvunnit eller använts fel, utan att det finns problem med systemet.

Trots kritiken bygger EU-kommissionens förslag till ny långtidsbudget i stor utsträckning på samma modell som återhämtningsfonden. Sarvamaa vill att revisorernas anmärkningar beaktas, och han ifrågasätter hur budgeten debatteras i hemlandet Finland.

— Diskussionen om långtidsbudgeten har nästan enbart handlat om hur stor budgeten ska vara och hur mycket pengar vi får, men vi borde tala mycket mer om hur pengarna används, säger Petri Sarvamaa.

Emil Fjellstedt
emil.fjellstedt@nyadagbladet.se

https://nyadagbladet.se/ekonomi/energipriserna-lyfte-inflationen-till-1-5-procent-i-september/

Ekonomi

Inflationen mer än fördubblades i september

Publicerad oktober 7, 2026 – av Emil Fjellstedt
Människor på Drottninggatan i Stockholm, med butiksskyltar och skyltfönster längs gågatan.
2 min läsning
Emil Fjellstedt
emil.fjellstedt@nyadagbladet.se

Inflationstakten mer än fördubblades i september, främst på grund av högre energipriser. Utan energipriserna låg inflationstakten kvar på 0,5 procent.

Priserna enligt KPIF var 1,5 procent högre i september än samma månad förra året. I augusti var motsvarande ökning 0,7 procent. Statistiska centralbyrån, SCB, publicerade de preliminära siffrorna på onsdagsmorgonen.

KPIF står för konsumentprisindex med fast ränta. Det är måttet som Riksbanken använder för sitt inflationsmål. Effekten av ändrade bolåneräntor räknas bort.

— Preliminära siffror visar att inflationstakten enligt KPI och KPIF steg i september, vilket främst beror på stigande energipriser, säger Carl Holmberg, prisstatistiker på SCB.

Annons:

Utan energipriserna var prisökningen jämfört med samma månad förra året 0,5 procent, precis som i augusti. Det måttet kallas KPIF exklusive energi, eller KPIF-XE. Mellan augusti och september steg priserna enligt måttet med 0,1 procent. Med energin inräknad steg priserna enligt KPIF med 0,9 procent under samma månad.

Inflationen utan energi blev därmed lägre än analytikerna hade väntat sig. Enligt Infronts enkät, som Omni redovisar, var förväntningen 0,7 procent. KPIF-siffran på 1,5 procent var däremot som väntat.

Även inflationstakten enligt KPI steg, från 0,3 procent i augusti till 1,1 procent i september. KPI är Sveriges vanligaste inflationsmått. Till skillnad från KPIF påverkas det av ändrade bolåneräntor.

Siffrorna är en första, preliminär beräkning som SCB publicerar fem arbetsdagar före den ordinarie statistiken. De definitiva siffrorna och mer detaljer om prisutvecklingen kommer den 14 oktober.

Emil Fjellstedt
emil.fjellstedt@nyadagbladet.se

Senaste nytt

Annons: