Den här artikeln publicerades för 5 år sedan

https://nyadagbladet.se/ekonomi/euromillions-superdragning-ett-lotterievent-med-en-extra-stor-jackpott-pa-130-miljoner-euro/

Ekonomi

EuroMillions Superdragning: Ett lotterievent med en extra stor jackpott på 130 miljoner euro

Efter avdrag 104 miljoner euro.

publicerad 21 september 2020

EuroMillions Superdragning är ett lotterievenemang som arrangeras två, tre gånger om året. Utöver jackpotten, som är massiv, finns ytterligare 12 priskategorier, vilket gör lotteriet till en favorit över hela Europa. Nästa EuroMillions Superdragning kommer att äga rum fredagen den 25 september 2020 och den garanterade startjackpotten är 130 miljoner € (efter avdrag 104 miljoner €), som kan växa till 200 miljoner € om den rullar vidare.

Den senaste EuroMillions Superdragningen ägde rum den 7 juli 2020 med en garanterad jackpott på 130 miljoner €. Jackpotten kunde ha fortsatt att växa, men den hann bara rulla över en gång innan en spelare från Spanien tog hem hela jackpottpriset på 144 miljoner €.

Det verkar som om spanska spelare har haft extra tur i EuroMillions Superdragningarna i år. Den 7 februari 2020 vanns jackpotten direkt i inledningsdragningen av en spelare med en lottokupong köpt i Madrid, Spanien.Turnumren gjorde spelaren 130 miljoner € rikare.

Utöver dessa två fantastiska jackpottar har tusentals övriga priser delats ut till spelare med partiella nummermatchningar.

EuroMillions-kuponger kan köpas i nio europeiska länder. Sverige är inte ett av de nio deltagarländerna, men svenska spelare behöver inte känna sig utanför eftersom de kan betta på EuroMillions Superdragning online på theLotter.se. Lotteribetting är det nya sättet att spela på lotterier online och som går ut på att lotteritjänsten skuggar ett officiellt lotteri, i detta fall EuroMillions Superdragning, och spelarna bettar på lotteriets dragningsresultat.

“Vem skulle inte vilja ha chansen att ta hem en Superdragning? När jackpotten når den här nivån så blir det oerhört spännande och bara tanken på att alla har lika stor chans att vinna är svindlande,” säger theLotters Sverigerepresentant John Ryott.

Hur man spelar på EuroMillions Superdragning

För att börja spela behöver nya spelare skapa ett spelkonto hos theLotter Sverige och sedan välja EuroMillions Superdragning från listan över internationella lotterier.

Det första steget är att välja 5 huvudnummer mellan 1-50 och 2 tilläggsnummer, som kallas för ”Lucky Stars”, i intervallet 1-12. En del spelare har sina favoritnummer som de använder, till exempel födelsedagar, årsdagar eller andra nummer av betydelse medan andra vill använda sig av slumpmässigt valda nummer.

När nummervalet är klart är det dags att klicka på Betta-knappen, betala för spelen och vänta på att dragningen ska ske. Om spelaren vinner betalar theLotter ut priset som motsvarar det vinnaren i den officiella EuroMillions dragningen får ut netto i motsvarande priskategori.

Om theLotter

theLotter grundades 2002 och är idag ett av världens ledande lotteritjänster online. Företaget fick svensk spellicens sommaren 2020 och erbjuder nu lotteribetting till spelare i Sverige.

thelotter.se drivs av Lotto Direct Limited, som är licensierad av Spelinspektionen;

Licens 18Li2438. 18+. Spel kan vara skadligt om det inte sker under kontrollerade former. Spela ansvarsfullt. För mer information besök https://www.stodlinjen.se/#!/

https://nyadagbladet.se/ekonomi/svenska-ekonomistudenter-kan-inte-rakna/

Ekonomi

Svenska ekonomistudenter kan inte räkna

publicerad Idag 11:10

– av Redaktionen

Foto: Ridofranz/iStock

Många ekonomistudenter på högskolor och universitet förstår inte sådant som de borde lärt sig redan i högstadiet.

Redaktionen
redaktionen@nyadagbladet.se

Många ekonomistudenter vid högre lärosäten i Sverige saknar idag grundläggande baskunskaper i matematik – och kan inte sådant som de egentligen borde ha lärt sig redan i högstadiet.

Experter varnar för att studenternas undermåliga färdigheter innebär en säkerhetsrisk – eftersom känsliga uppgifter istället måste genomföras i andra länder.

I helgen larmade professorer och lärare vid fem olika svenska universitet om att landets ekonomistudenter inte förstår matematik – de kan varken avrunda rätt, omvandla decimaltal till procent eller beräkna bråktal. Många uppges också sakna en helt grundläggande förståelse för ämnet, och klarar inte av att inse när eller varför de räknat fel.

Detta har lett till utbildningsansvariga tvingats sänka kraven inom exempelvis företagsekonomi och lägga stora resurser på att försöka förklara räknesätt och andra fundamentala grunder – något som stjäl tid från betydligt viktigare saker.

I förlängningen leder degenereringen till att svensk ekonomisk redovisning behöver göras i andra länder – eftersom kunskaperna kanske inte längre finns i Sverige.

Blir beroende av andra stater

Christina Östberg, professor i företagsekonomi vid Karlstads universitet, är mycket kritisk och menar att den låga kunskapsnivån i praktiken innebär en allvarlig säkerhetsrisk för Sverige.

– Det är ju inte bra för någon part egentligen att vi för ut känsliga uppgifter. Det är inte bra att det går över landets gränser, säger hon i en intervju med statsradion SR.

– Det är en säkerhetsrisk och vi ser ju det på många håll och ifrågasätter det. Är vi beroende av andra stater, finns det risk att det klipps av band, vad händer då i så fall?

Riktade insatser behövs

Hon konstaterar att även vanliga privatpersoner bör kunna räkna ut basala saker som moms eller rabatter när de handlar – och att ekonomer förstås måste kunna detta ännu bättre.

Östberg ser att vissa arbetsuppgifter kopplade till ekonomi redan nu utförs av företag baserade utomlands – och menar att detta ökar risken för att känsliga uppgifter hamnar i fel händer.

Detta väntas också bli allt vanligare om ingen förändring sker, och för att öka kunskapsnivåerna vill hon se rejäla satsningar på högskolornas och universitetens ekonomiutbildningar – men också tidigare insatser riktade till elever i grund- och gymnasieskolor.

Redaktionen
redaktionen@nyadagbladet.se

https://nyadagbladet.se/ekonomi/c-topp-vill-att-sverige-inforskaffar-bitcoinreserv/

Ekonomi

C-topp vill att Sverige införskaffar Bitcoinreserv

Nya kryptoekonomin

publicerad 18 april 2025

– av Redaktionen

Montage. Foto: Centerpartiet/CC BY 2.0, RDNE Stock project/Pexels

Enligt Rickard Nordin finns det många fördelar med en svensk Bitcoinreserv - Riksbanken är dock inte intresserade.

Redaktionen
redaktionen@nyadagbladet.se

Den svenska regeringen bör överväga att ge Riksbanken uppdraget att införskaffa en svensk valutareserv i kryptovalutan Bitcoin – det anser Centerpartiets riksdagsledamot Rickard Nordin.

Han pekar på att kryptovalutan har flera fördelar i osäkra tider och av allt fler aktörer betraktas som en viktig värdebevarare och ett skydd mot auktoritära regimers förtryck.

Nordin lyfter fram USA som ett föredöme och pekar på att det på såväl federal som delstatsnivå diskuterats huruvida Bitcoin bör inkluderas i valutareserverna och som strategisk reservtillgång då ”dess monetära egenskaper är jämförbara med gulds, särskilt i en tid av ökande geopolitiska och ekonomiska osäkerheter”.

Centerpartisten är medveten om att den svenska valutareserven historiskt förvaltats på ett konservativt sätt – och framför allt fokuserat på utländska valutor och guld – men han pekar också på att det sker en snabb utveckling inom digitala tillgångar, och att att synen på kryptovalutor har förändrats de senaste åren.

”Allt fler internationella aktörer betraktar Bitcoin som en värdebevarare och en hedge mot inflation. På många håll i världen används bitcoin som betalningsmedel och som säkerhet mot skenande inflation. Det är också ett viktigt sätt för frihetskämpar att hantera betalningar när man befinner sig under auktoritära regimers förtryck”, slår han fast.

Vill använda beslagna tillgångar

Riksdagsledamoten föreslår att en strategisk reserv av Bitcoin enkelt och utan kostnad kan byggas upp genom att den kryptovaluta som beslagtas av Tullverket och polisen inte säljs vidare, utan istället behålls som en del av valutareserven.

”På så sätt har USA byggt en avsevärd summa utan att behöva lägga budgetmedel eller själva köpa in kryptovalutan”, förklarar han.

Finansmarknadsminister Niklas Wykman (M) ger inget rakt svar på frågan utan menar att det är Riksbanken och inte regeringen som har i uppgift att ta ställning till den svenska valutareservens sammansättning.

”Riksbanken inte intresserade”

Vice riksbankschefen Per Jansson deklarerade nyligen i sin tur att Riksbanken inte har några planer på införskaffa kryptovalutor eller förändra den svenska strategin på något sätt.

– Svaret är väl kort och gott nej. Det finns inga sådana planer hos oss. Vi tror inte att det vore särskilt klokt att göra detta och man kan väl notera att det finns viss tendens att man även backar lite i USA, är min känsla i alla fall, vi får se var det landar, sa han och fortsatte:

– I Sverige finns inga sådana tankar… Vi känner oss trygga med det upplägg som vi har där vi satsar på säkra tillgångar som ska hjälpa oss när det är kris.

Det kan också noteras att Rickard Nordin inte är den ende svenske riksdagsledamot som på kort tid lyft Bitcoin-frågan. Även sverigedemokraten Dennis Dioikarev kom nyligen med en liknande förfrågan och pekade även han på att man med fördel kan använda beslagtagen kryptovaluta för ändamålet.

Redaktionen
redaktionen@nyadagbladet.se

https://nyadagbladet.se/ekonomi/snabbladda-elbil-dyrare-an-tanka-bensin/

Ekonomi

Snabbladda elbil dyrare än tanka bensin

publicerad 18 april 2025

– av Jan Sundstedt

Foto: Pxhere

Jan Sundstedt
jan.sundstedt@nyadagbladet.se

Snabbladdning av elbilar på allmänna och publika stationer har blivit dyrare än att tanka bensin, visar en färsk kalkyl. Däremot är hemmaladdning fortfarande billigare än bensin.

Det är Privata Affärer som har jämfört kostnaderna för att köra en mil med elbil respektive bensinbil. Kalkylen utgår från att en bensinbil drar 0,7 liter bensin per mil och att en elbil förbrukar 2 kilowattimmar per mil.

Med aktuella priser kostar snabbladdning på publika stationer 11,38 kronor per mil, medan bensintanken fylls för 11,02 kronor per mil.

Det innebär att snabbladdning i dagsläget kan vara dyrare än bensin. Denna form av laddning används främst vid längre resor eller när snabb påfyllning krävs, medan hemmaladdning är det vanligaste och mest kostnadseffektiva alternativet för de flesta elbilsägare.

Hemmaladdning billigare

Kalkylen visar att elbilens hemmaladdning är betydligt billigare, med en kostnad som ligger cirka 75 procent under bensinbilens milkostnad.

Kostnaderna påverkas samtidigt av flera faktorer, bland annat körstil, utetemperatur och bilmodellers bränsleförbrukning. Elpriset varierar dessutom beroende på tidpunkt och elleverantör, vilket gör att hemmaladdningens kostnad kan skilja sig åt avsevärt beroende på var i landet man bor och när man laddar bilen.

Jan Sundstedt
jan.sundstedt@nyadagbladet.se

https://nyadagbladet.se/ekonomi/regeringen-varnar-for-samre-tider-detta-ar-nagot-vi-aldrig-tidigare-upplevt/

Ekonomi

Regeringen varnar för sämre tider: ”Detta är något vi aldrig tidigare upplevt”

publicerad 15 april 2025

– av Redaktionen

Foto: faksimil/Regeringen

Elisabeth Svantesson under tisdagens presskonferens.

Redaktionen
redaktionen@nyadagbladet.se

Moderaternas finansminister Elisabeth Svantesson bedömer att Trumps handelstullar och den oro dessa orsakat kommer att slå också mot den svenska ekonomin.

– Vi hade goda förutsättningar för att få fart på ekonomin. Men sedan hände då detta som vi pratat om väldigt mycket – handelskriget har materialiserats, betonar hon.

Enligt Svantesson höll den svenska ekonomin på att återhämta sig under slutet av 2024 – men denna återhämtning har nu brutits, och det är amerikanerna som pekas ut som skyldiga.

Finansministern menar att förtroendet för USA har fått sig en rejäl törn och kommer att ta lång tid att bygga upp igen – och att Trump-administrationens agerande skadat såväl den amerikanska som den europeiska ekonomin.

– Det är sorgligt att en av Sveriges partner, USA, agerar på det här sättet, beklagar hon, och fortsätter:

– Det vi är med om nu har vi aldrig tidigare upplevt. Vi har ett handelskrig i en tid när marknader är mycket integrerade.

”Högre kostnader för företag och hushåll”

Även om finansministern medger att handelskrigets konsekvenser är svåra att avgöra på förhand hävdar hon ändå att Sverige står fortsatt starkt ”med statsfinanser i världsklass” och fokus i vårbudgeten ligger enligt Svantesson på att få ”hjulen att snurra” genom olika konjunkturåtgärder som höjt rotavdrag och ökade anslag till Arbetsförmedlingen.

– Vi vet inte alla konsekvenser ännu av handelskriget, men vi vet att det är skadligt… Men med den här budgeten skyddar vi Sverige, och vi är beredda att göra mer, hävdar hon vidare.

Trots åtgärder för 11,5 miljarder kronor förutspår man att arbetslösheten kommer att öka från 8,2 procent idag till 8,6 procent i slutet av året, och att inflationen landar på 2,5 procent , från tidigare 1,9 procent.

Finansdepartementet tror att Sveriges BNP växer med 2,1 procent 2025 – vilket är lägre än tidigare beräkningar. Tillväxten förväntas dock öka under 2026 och 2027, enligt prognosen, som dock kan komma att revideras framöver.

”Aviseringen om ökade importtullar i USA har skapat turbulens på de finansiella marknaderna och kraftiga börsfall. Högre tullar väntas leda till högre kostnader för företag och hushåll, vilket bedöms dämpa efterfrågan. Samtidigt riskerar ökad osäkerhet i sig att dämpa den ekonomiska aktiviteten då företag och hushåll senarelägger investeringar, anställningar och inköp”, bedömer man.

Redaktionen
redaktionen@nyadagbladet.se

söndag 20 april 2025

Tipsa oss!

Följ NyD!

Morgondagens dagstidning!

Kontakta oss

Utgivare

N

Morgondagens Dagstidning

Nyheter

Övrigt

Mer

Nyhetsbrev

Ladda ner NyD:s mobilapp

Följ NyD på sociala medier!

© 2012-2025 Nya Dagbladet

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!