Annons:

EU:s nya budgetförslag kan slå hårt mot svenska företag

Globalismens framfart

Publicerad maj 17, 2026 – av Redaktionen
EU-skatter för svenska företag illustreras med svenska flaggor och EU-flaggor vid ett bord med ekonomiska dokument.
Svenska flaggor och EU-flaggor vid ett bord med ekonomiska dokument.
Insamlingskampanj

Hjälp Nya Dagbladet att finnas kvar

Insamlat: 49 100,00 SEK 65% Mål: 75 000,00 SEK

EU-skatter på företag kan bli en ny stridsfråga när EU-kommissionen vill ge unionen direkta intäkter som går rakt till Bryssel. Ett av förslagen innebär att stora företag ska betala en årlig avgift till EU-budgeten, något som den svenska regeringen motsätter sig inför de kommande budgetförhandlingarna.

Frågan gäller EU:s nästa långtidsbudget för perioden 2028–2034. EU-kommissionen uppger att budgetförslaget ligger på nästan 2 000 miljarder euro, vilket motsvarar 1,26 procent av unionens bruttonationalinkomst.

Kommissionen vill finansiera den utökade budgeten genom flera nya så kallade egna medel. Intäkterna skulle tillföras EU-budgeten genom särskilda intäktskällor, i stället för att enbart komma via medlemsländernas vanliga EU-avgifter.

Den svenska regeringen motsätter sig utvecklingen. Finansminister Elisabeth Svantesson (M) säger till Tidningen Näringslivet att regeringen hör till de tydligaste motståndarna till nya skatter på EU-nivå.

Annons:

– Vi är inte helt ensamma. Men vi är ett av länderna som absolut är längst ut på den sidan att motsätta oss alla nya skatter.

Finansministern medger samtidigt att trycket i förhandlingarna kan bli hårt. Även om skattefrågor kräver medlemsländernas godkännande kan långtidsbudgeten leda till omfattande kompromisser mellan medlemsstaterna.

– Det kommer att vara förhandlingar där man får ge och ta, säger Svantesson.

Ny EU-skatt för storföretag

Kommissionens mest omstridda förslag gäller en ny EU-avgift för stora företag.

Enligt modellen ska bolag med en årlig nettoomsättning över 100 miljoner euro betala mellan 100 000 och 750 000 euro per år, beroende på bolagets storlek. Förslaget omfattar företag som är skattemässigt hemmahörande i EU samt vissa fasta driftställen i unionen.

Kritiker invänder bland annat mot att kommissionen baserar avgiften på omsättning snarare än vinst. Företag med stora intäktsflöden men låga marginaler kan därmed drabbas hårdare än mer lönsamma bolag med lägre omsättning.

Förslaget möter inte bara motstånd i Sverige. Tyskland och Nederländerna har sagt nej till den delen av paketet.

Tysklands förbundskansler Friedrich Merz har också riktat skarp kritik mot att nationella regeringar ska lätta på företagens bördor samtidigt som EU-kommissionen föreslår nya EU-skatter.

– Förslaget bör inte genomföras. Varför ska vi befria företag i Tyskland och andra länder från vissa bördor och samtidigt gå med på skattehöjningar i Bryssel? frågar sig Merz enligt Tidningen Näringslivet.

Fler intäktskällor för EU

Bolagsavgiften utgör bara en del av paketet. Kommissionen vill även styra delar av intäkterna från utsläppshandel, klimattullar, tobaksbeskattning och avgifter på elektroniskt avfall direkt till EU:s budget.

För svenska företag skulle EU-skatter av den här typen innebära att kostnaden inte kopplas direkt till vinst. Företag med stora intäkter men låga marginaler kan därför påverkas mer än bolag med hög lönsamhet.

Kritiken mot förslaget handlar därmed både om skattenivån och om att EU får en mer självständig finansiering.

Förespråkare för nya EU-skatter menar att unionen behöver fler gemensamma intäkter när kostnaderna för försvar, grön omställning och återbetalningen av coronafonden ökar. Motståndarna varnar i stället för att besluten flyttar mer ekonomisk makt från medlemsländerna till EU-nivå.

Sammanlagt hoppas kommissionen få in omkring 65 miljarder euro per år genom de nya systemen. Förändringen skulle stärka Bryssels egen finansiering och minska beroendet av traditionella nationella medlemsavgifter.

För svensk del innebär frågan en konflikt mellan regeringens nej till nya EU-skatter och trycket att nå en överenskommelse om unionens framtida budget. Om kommissionens linje vinner gehör skulle det innebära en ny EU-avgift för svenska företag.

Förhandlingarna om långtidsbudgeten fortsätter under de kommande åren innan medlemsländerna slutligen enas om ramarna för perioden 2028–2034.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Palantir-grundaren Karp köper 15 000 hektar skog i Härjedalen

Globalismens framfart

Publicerad september 28, 2026 – av Markus Andersson
Alexander Karp bredvid skog i Härjedalen
Karp har via Cladonia Skog köpt 15 000 hektar vid Storsjö kapell.

Palantir-grundaren och ultraglobalisten Alexander Karp har köpt 15 000 hektar skog vid Storsjö kapell i Härjedalen för 235 miljoner kronor. Hans bolag talar om skönhet och bevarande. Köpekontraktet anger dock skogsbruk som syfte, och lokala jaktlag har redan förlorat sin jakträtt.

Affären gjordes i början av september, när skogsbolaget SCA sålde ett sammanhängande skogsområde söder om Storsjö kapell. Köpare är Cladonia Skog AB, ett nystartat svenskt bolag där Alexander Caedmon Karp står som verklig huvudman.

Det var Tidningen Härjedalen som avslöjade vem som står bakom köpet. Karp grundade dataanalysbolaget Palantir 2003 tillsammans med Peter Thiel och Stephen Cohen och är i dag bolagets vd. Palantir har ett börsvärde på omkring 460 miljarder dollar.

Karps svenska bolag sattes upp av Scandinavian Trust, uppger Breakit. Nya Dagbladet har tidigare granskat både Karp och Palantirs krigs- och övervakningsteknik.

Skönhet i mejlet, skogsbruk i kontraktet

Jenny Lopes Da Silva är styrelseledamot i Cladonia Skog och försäljningschef på Scandinavian Trust. I ett mejl som Bonniertidningen Expressen citerar beskriver hon köparens avsikter.

"Den nya ägaren är mån om markens skönhet och dess bevarande", skriver hon.

Hon framhåller också vidsträckta naturliga skogslandskap som värdefulla livsmiljöer och som platser för rekreation och återhämtning.

Köpekontraktet säger något annat. Där anges att syftet är att äga och förvalta skogsfastigheten samt att bedriva skogsbruk.

SCA har uppgett att marken inte är optimal för skogsbruk. Varför Karps bolag betalar 235 miljoner kronor för skog som säljaren inte ser som optimal för skogsbruk, och ändå skriver in just skogsbruk som syfte, framgår inte.

Jaktlagen blir av med marken

För dem som använt marken har ägarbytet redan fått konkreta följder. Två jaktlag har förlorat sin jakträtt, och ett tredje förlorar jakten helt nästa år. Jakträtten tillfaller köparen från den 1 juli nästa år.

Beskeden kom tidigt. Redan den 16 juni fick jaktlag veta att de inte längre fick jaga på den arrenderade marken söder om Storsjö kapell. Det var flera månader innan SCA sålde marken i början av september.

Therese Kärngård, kommunstyrelsens ordförande i Bergs kommun, säger att många kommuninvånare känner till marken och att där bedrivits mycket älgjakt.

— Det är klart man drar öronen åt sig. Jag vill säga att jag inte är orolig heller. Men det är klart det väcker frågor, sade hon till SvD.

Dödlig AI – och Palantir redan inne i Sverige

Palantir är inte ett vanligt skogsbolag. Karp har själv beskrivit affärsmodellen i brutala termer: döden och smärtan som tillfogas "våra fiender" kommer mestadels från Palantir. Bolaget bygger militära AI-system som kopplar samman underrättelser, sensorer och vapen – vad Karp själv kallat en "digital dödskedja".

Nya Dagbladet har redogjort för hur tekniken används i krig, bland annat i samarbete med Israels försvarsministerium, och för Palantirs krav på en ny era av AI-driven militär makt. I Sverige har bolaget varit verksamt i omkring 14 år. Försvarsmakten är en bekräftad kund. Polisen har enligt tidigare uppgifter också använt tekniken, men har inte velat berätta hur.

När frågan om att stoppa inköpen nådde partierna i somras valde Sverigedemokraterna att försvara fortsatt användning. Partiet sade sig ha förtroende för att den sker inom lag och säkerhetskrav – trots att det i stor utsträckning är hemligt vilka myndigheter som har avtal och vad de omfattar. Statsminister Ulf Kristersson träffade dessutom både Thiel och Karp under Bilderbergmötet i Stockholm, ett möte som inte kommunicerades öppet, vilket NyD tidigare beskrivit.

Techmiljardärer och skog

Vad Karp själv vill med Härjedalsmarken är inte känt. Det hindrar inte att mönstret är bekant. Bill Gates och andra investerare har backat projekt där skog huggs ner och virket grävs ner, med argumentet att koldioxid ska bindas i klimatpolitikens namn.

Något sådant syfte finns inte belagt i Karps köpekontrakt. Där står skogsbruk. I mejlet står bevarande. I Härjedalen står jaktlagen utan mark.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Georgescu gripen i bedrägeriutredning – tredje rättsliga spåret mot den portade valvinnaren

Totalitära samhällsutvecklingen

Publicerad september 22, 2026 – av Emil Fjellstedt
Călin Georgescu talar omgiven av mikrofoner utanför en stenbyggnad.
Călin Georgescu utanför den centrala valmyndigheten i Bukarest den 7 mars 2025, sedan han portats från omvalet. Arkivbild.

Rumänsk polis grep under måndagen den tidigare presidentkandidaten Călin Georgescu, misstänkt för bedrägeri mot en affärsman. Georgescu har inte kommenterat ärendet. Om tidigare utredningar har han sagt att de är politiskt motiverade.

Åklagarmyndigheten DIICOT genomförde fem husrannsakningar, bland annat i hans hem. Tre personer ska, enligt åklagarna, ha agerat för att få otillbörlig ekonomisk vinning.

Politico skriver, med hänvisning till DIICOT, att gruppen ska ha vilselett en rumänsk affärsman för att komma åt garantier han satte in för att få krediter. Offret ska ha förlorat mer än 1,1 miljoner euro. Balkan Insight rapporterar att gruppen, som Georgescu ska ha lett, från september 2021 fick mannen att tro att han kunde få ett lån på 6 miljoner euro mot en garanti. Han ska ha fört över omkring 1 miljon euro och därefter ytterligare 100 000 euro för ett utlovat lån på 15 miljoner. Lånet kom aldrig.

Tredje spåret mot samma man

Bedrägerimisstanken är inte det enda rättsliga spåret. Politico beskriver två pågående mål: ett om en påstådd våldsam kupp mot författningsordningen, och ett om att ha främjat "fascistisk ideologi". Balkan Insight nämner också medhjälp till att undergräva författningsordningen, spridning av falsk information och grundande av en antisemitisk organisation. Georgescu nekar. Inget är avgjort i dom.

Bakgrunden är det avbrutna valet. Georgescu vann första omgången i november 2024, enligt Politico med 23 procent av rösterna. I december samma år ogiltigförklarade författningsdomstolen valet och han portades från omvalet, med hänvisning till en påverkansoperation från en främmande stat – enligt rapporteringen Ryssland. Omvalet i maj 2025 vanns av Nicușor Dan.

"Rumänien är en diktatur"

George Simion, Georgescus politiska allierade och ledare för alliansen för rumänernas enhet, AUR, fördömde gripandet på Facebook: "Vem som helst av oss kan bli nästa. Stoppa övergreppen! Rumänien är en diktatur!"

Utanför DIICOT, dit Georgescu skulle föras för förhör, samlades hans anhängare. Myndigheterna satte upp avspärrningar och kallade in gendarmeriet. Balkan Insight uppger hundratals anhängare. Politico hänvisar till rumänska medier och talar om flera dussin.

Inifrån FN och Romklubben

Georgescu har sagt det här långt före måndagens gripande. I en intervju med Reiner Fuellmich, publicerad av ICIC den 30 december 2022, berättade han om nära 18 år i FN-systemet. Han började i UNDP i Rumänien och var senare specialrapportör för farligt avfall i närmare två och ett halvt år. Först, sade han, trodde han att FN kunde hjälpa människor. Sedan ändrade han sig.

— Den verkliga orsaken är oligarkin, det globala oligarkiska systemet, sade han. Konflikten står enligt honom inte bara mellan suveränitet och globalism.

— Plattformen, bron för det här oligarkiska systemet att kontrollera, sade han om FN.

— FN:s Agenda 2030 är samma som Davosagendan, sade han. Båda är, enligt honom, icke-statliga organisationer.

Samma sak sade han om Romklubben, där han var ordförande för det europeiska centret i Wien i närmare två och ett halvt år. Klubben var, sade han, en annan icke-statlig organisation med samma problem som FN. Den hade börjat 1968 med Aurelio Peccei och rapporten Tillväxtens gränser, som varnade för att planetens resurser exploaterades för fort, av girighet. I praktiken fann han samma slutsats som i hållbarhetsmötena: hur konsumtionen kan ökas.

Georgescu har inte uttalat sig om bedrägerimisstanken. Om de tidigare utredningarna har han sagt att de drivs av politiska skäl, och det han beskrivit inifrån FN och Romklubben gör måndagens gripande svårt att hålla isär från den politiken.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

EU hotar frysa Sachsen-Anhalts miljarder efter AfD:s valseger

Globalismens framfart

Publicerad september 11, 2026 – av Emil Fjellstedt
Deltagare på AfD:s valvaka framför ZDF:s prognosgrafik för Sachsen-Anhalt

Sedan AfD vunnit delstatsvalet i Sachsen-Anhalt med 43,8 procent öppnar EU-parlamentarikern Daniel Freund (Miljöpartiet/De gröna) för att delstatens EU-stöd kan hållas inne om partiet bildar regering. Det handlar om 2,95 miljarder euro – mer regionalstöd per invånare än i någon annan tysk delstat. Samtidigt förbereder Tysklands försvarsminister Boris Pistorius mekanismer för att stänga av en AfD-ledd delstatsregering från federala resurser.

Det är den tyska public service-kanalen ARD som rapporterar om det möjliga stoppet för EU-medlen. Pengarna finansierar högst konkreta saker i en av Tysklands fattigaste delstater: renoveringar av skolor och förskolor, och modern medicinsk utrustning på sjukhusen.

Enligt ARD får Sachsen-Anhalt mer EU-regionalstöd per capita än någon annan tysk delstat. Det är också just den hävstången som nu diskuteras öppet i Bryssel, dagar efter att väljarna gjort AfD till klart största parti.

Freund öppnar för att hålla inne medel

Daniel Freund, som beskriver AfD som en politisk kraft som agerar mot "det europeiska projektet", säger till ARD att stödet snabbt skulle kunna pausas om partiet bildar delstatsregering och på något sätt utmanar unionen.

— Vid behov skulle Europeiska kommissionen behöva hålla inne medel, säger han.

Freund är ingen novis på området. Han drev aktivt på för motsvarande åtgärder mot Ungern under dåvarande premiärministern Viktor Orban, och han beskriver metoden som ett bra sätt att tygla avvikande nationella regeringar – särskilt i Ungern och Polen.

— Vi såg i båda länderna att det efter frysningen av EU-medel skedde regeringsskiften, och att de nya regeringarna fick en betydligt bättre relation till EU-institutionerna, säger han till ARD, och tillägger att samma metod nu skulle kunna tillämpas i Sachsen-Anhalt.

Beslutet om att hålla inne pengar fattas av EU-kommissionen, som leds av Ursula von der Leyen. Ingen väljare i Sachsen-Anhalt har röstat fram den.

Upp till 500 miljoner euro om året

Vad ett sådant beslut skulle kosta har Luise Quaritsch vid tankesmedjan Jaques Delors Centres Berlinkontor försökt uppskatta. Delstaten kan förlora upp till 500 miljoner euro om året i ett scenario liknande det ungerska, enligt henne.

— Ett sådant beslut skulle i betydande grad påverka den regionala och ekonomiska utvecklingen och därmed också få negativa konsekvenser för delstatsregeringen, varnar hon.

Att skolrenoveringar och sjukhusutrustning uteblir drabbar invånarna. Effekten på delstatsregeringens väljarstöd är det uttalade syftet med instrumentet.

Budapest och Warszawa som mall

Bryssel har vid flera tillfällen de senaste åren fryst stödmedel för både Warszawa och Budapest, med hänvisning till brott mot rättsstatens principer. Båda regeringarna har beskrivit åtgärderna som politisk förföljelse kopplad till deras motstånd mot EU:s politik.

I Ungerns fall frystes medlen 2022, sedan kommissionen anklagat Orban – en långvarig kritiker av EU:s migrationspolitik och EU:s Ukraina-stöd – och hans regering för korruption och rättsstatsbrott. Pengarna frigavs bara delvis tidigare i år, efter att Orban förlorat valet mot Peter Magyar och dennes parti Tisza.

Nu ska samma modell alltså kunna riktas mot en tysk delstat.

AfD:s gruppledare i förbundsdagen, Bernd Baumann, avfärdar trycket.

— Vi skrattar åt våra partimotståndare som nu försöker missgynna oss odemokratiskt även på EU-nivå. För de är sedan länge försvarslösa mot oss i den politiska konkurrensen, säger han.

Berlin bygger en egen spärr

Parallellt med diskussionen i Bryssel arbetar den tyska förbundsregeringen med en egen plan för att begränsa en eventuell AfD-ledd delstatsregering. Boris Pistorius har nyligen uppgett att Berlin förbereder mekanismer för att stänga av den från vissa federala resurser, bland annat nätverket för underrättelsedelning.

Telegraph och Die Welt rapporterade i juli att en "hemlig plan" tagits fram för att förhindra "obstruktion" från delstatsmyndigheternas sida – särskilt i ett läge där regeringen skulle behöva underlätta en stor truppförflyttning inom Nato genom tyskt territorium, potentiellt i riktning mot de ryska gränserna.

Både EU och förbundsregeringen förbereder alltså åtgärder mot ett valresultat som ännu inte omsatts i en regering.

Mandaten avgör

För AfD är den formella makten fortfarande inte säkrad. Partiet är den klart största gruppen i delstatsparlamentet men ligger några mandat från egen majoritet. Antingen krävs en koalition – svårt, eftersom i stort sett alla andra partier vägrar samarbeta med partiet – eller tillräckligt stöd för en minoritetsregering.

Mandatfördelningen avgörs i delstatsparlamentet i Magdeburg. Frågan om pengarna avgörs i Bryssel och Berlin.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Brittisk gatuintervju sprids: ”Väst är moraliskt bankrutt”

Globalismens framfart

Publicerad maj 26, 2026 – av Emil Fjellstedt
Frank Wrighter intervjuas av VoxPopuli på en gata i Storbritannien
Frank Wrighter i den uppmärksammade intervjun med VoxPopuli.

En spontan gatuintervju med den brittiske skribenten Frank Wrighter har fått stor spridning i sociala medier. I intervjun beskriver han västvärlden som moraliskt och ekonomiskt bankrutt – och säger att han hellre vill leva i en nation än i en gränslös marknad.

Wrighter riktar udden mot politisk likriktning, massmigration, global marknadsdyrkan och västvärldens krig i Mellanöstern. Enligt honom har löften om demokrati, välstånd och frihet ersatts av permanent kris, ekonomisk nedgång och förlorad nationell gemenskap.

Intervjun publicerades av VoxPopuli och spelades in vid en samling för Restore Britain, lett av Rupert Lowe. Klippet spreds därefter vidare i sociala medier, bland annat av den amerikanske journalisten Glenn Greenwald, som beskrev Wrighter som en i stort sett okänd brittisk medborgare som formulerar sin kritik med ovanlig klarhet.

På frågan varför han kommit till samlingen svarar Wrighter att han och hans son rest från Newbury eftersom de ser ett land i djup kris.

— Vi ser i vilket skick landet befinner sig. Det råder ett nationellt nödläge och vi måste tänka på framtiden. Vilket slags land ska vi ha för våra barn – eller ska vi över huvud taget ha en nation? säger han.

Wrighter fortsätter med vad som blivit ett av intervjuns mest citerade resonemang: att ett land inte kan reduceras till en marknadsplats.

— Jag vill hellre leva i en nation än på en marknad, inte i en gränslös internationell stormarknad befolkad av främlingar som hyser fientlighet mot varandra. Vi måste rädda nationen, säger han.

”Permanent undantagstillstånd”

I intervjun beskriver Wrighter den västerländska efterkrigsordningen som överspelad. Han menar att samma politiska kurs fortsätter oavsett valresultat, samtidigt som väljare inte erbjuds några verkliga lösningar.

— Vi verkar vara moraliskt såväl som ekonomiskt bankrutta i hela västvärlden, i Europa och i Storbritannien. Hela systemet befinner sig i någon form av kris, säger han.

Enligt Wrighter har det som tidigare betraktades som normalt samhällsliv ersatts av ett ständigt krisläge.

— Det vi brukade kalla normalt liv har ersatts av ett permanent undantagstillstånd – vad gäller den sociala sammanhållningen, de demografiska förändringarna och bristen på realistiska lösningar, säger han.

Konsekvensen, menar han, är att västerländska samhällen rör sig mot ekonomiskt och socialt sönderfall. Han pekar på krigskostnader, rekrytering styrd av ideologi och svårigheten för kompetenta människor att få inflytande.

— Om det fortsätter är vi färdiga. Det ser ut som ekonomisk kollaps. Det handlar om att lägga alla pengar på krig utomlands när ingenting fungerar här hemma, säger Wrighter.

Han sammanfattar utvecklingen som ett system som stänger ute begåvade människor med fel åsikter och i stället belönar ideologisk anpassning.

— Sammantaget är detta en politik och ekonomi som leder till nationellt självmord, säger han.

Marknadsdyrkan och förlorad värdighet

Wrighter kopplar krisen till vad han ser som en liberal och marknadsfixerad samhällsmodell. Han avvisar tanken att problemet främst kan lösas med ny retorik eller ännu en valkampanj.

— Vi behöver inte mer tom retorik. Vi behöver trovärdiga människor med verklig integritet, erfarenhet och förmåga, som är hängivna något högre än sin egen berikning eller sin egen vansinniga ideologiska fraktion, säger han.

Han beskriver den moderna politiken som ett slags reklamstyrt system där väljarnas förhoppningar knyts till löften som aldrig infrias.

— Man säljer drömmar till oss. Vår längtan stimuleras av den rådande enigheten. Men inget av detta händer någonsin. I stället händer det som eliterna vill ska hända, säger Wrighter.

Särskilt hård är han mot konservativa partier som enligt honom övergett verklig konservatism till förmån för marknadsdyrkan och billig arbetskraft.

— Om man frågar konservativa marknadsdyrkare: Ni har förstört vår nation och ersatt den med en rad själlösa industrihallar, som i allt högre grad bemannas av migrantarbetskraft från tredje världen – vad har det bevarat? säger han.

Enligt Wrighter har denna utveckling rivit sönder just de värden som konservativa säger sig försvara: lokalsamhällen, traditioner, värdighet och social sammanhållning.

— Vi behöver något mer än pengar. Vi behöver något mer än anti-ideologiska slagord. Vi behöver verklig förändring i människors verkliga liv, för en gångs skull, säger han.

Krigspolitiken driver krisen

I intervjuns senare del riktar Wrighter stark kritik mot västvärldens krigspolitik i Mellanöstern. Han menar att krigen inte tjänar vanliga medborgares intressen, utan har skapat skuld, kaos och nya migrationsströmmar.

— Man bryr sig inte om nationella intressen hos den politiska eliten i väst, vare sig i USA, Storbritannien eller Europa, säger han.

Wrighter kopplar massmigrationen till decennier av västliga regimskifteskrig i Mellanöstern och Nordafrika. När stater slås sönder, säger han, skapas flyktvägar, smugglingsnätverk och parallella ekonomier.

— Skälet till att vi har en massmigrationskris i Europa är krigen i Mellanöstern. När man slår sönder dessa länder, vad händer då? Människor flyr, färdvägar uppstår och det blir en hel industri, säger han.

Han går längre och beskriver massmigrationen som en organiserad och kriminell verksamhet.

— Massmigration är en kriminell verksamhet. Människor betalar tusentals dollar för att fraktas in i landet. Det blir en parallell ekonomi, säger Wrighter.

För Wrighter hänger därmed inrikespolitisk kollaps, global marknadslogik och utrikespolitiska krig samman. Allt pekar, menar han, mot ett system som inte längre förmår försvara sina egna folk.

— De som styr påminner om ett fanatiskt brottssyndikat: de förstör människors liv och ger folket fagra löften, vare sig de kommer från vänster eller höger. Men slutresultatet blir kaos, krig, öppna gränser, vansinniga slagord och ett fullständigt förnekande av verkligheten, säger han.

Wrighter avslutar med att konstatera att människor inte längre kan undkomma konsekvenserna av den politik som förts.

— Det håller inte, för vi måste leva i det kaos de har ställt till med, säger han.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.