Regeringen har höjt den allmänna löneavgiften från 11,62 till 12,62 procent. Skattebetalarna beskriver förändringen som en dold skattehöjning på arbete. Höjningen beräknas ge staten 25 miljarder kronor extra nästa år.
Den allmänna löneavgiften är en del av arbetsgivaravgiften, men saknar enligt kritikerna koppling till socialförsäkringarna. Den infördes 1995 för att finansiera Sveriges EU-avgift och låg då på 1,5 procent av lönen.
I dag har avgiften vuxit till den största posten i arbetsgivaravgiften. Skattebetalarnas chefekonom Erik Bengtzboe säger i en kommentar på organisationens webbplats att regeringen talar om sänkta skatter samtidigt som den höjer en mindre synlig skatt på arbete.
— Finansminister Elisabeth Svantesson talar gärna om att regeringen sänker skatten för att stötta utsatta hushåll. Regeringen sänker skatterna, men samtidigt höjs den dolda skatten på arbete. Det är en stor skattehöjning som drabbar alla Sveriges anställande företag och i förlängningen alla som arbetar, säger Bengtzboe.
Gav 270 miljarder i fjol
Enligt Skattebetalarna drog den allmänna löneavgiften in 270 miljarder kronor till staten i fjol. Organisationen hänvisar även till OECD-jämförelser och uppger att Sverige tar ut mer dold skatt genom arbetsgivaravgifter än de andra länderna i jämförelsen.
Österrike, som enligt organisationen ligger näst högst, tar ut omkring hälften så mycket dold skatt som andel av BNP. Frankrike uppges ligga på drygt en tredjedel av den svenska nivån. Om Sverige sänkte uttaget till Österrikes nivå skulle det enligt Skattebetalarna motsvara en skattesänkning på 130 miljarder kronor.
Fria Tider har också rapporterat om kritiken mot höjningen och beskriver avgiften som en löneskatt som politiker successivt ökat i skymundan.
”Ett demokratiskt problem”
Bengtzboe menar att dolda skatter gör det svårare för väljarna att bedöma hur högt skattetrycket egentligen är och vad den offentliga sektorn kostar.
— När politiker döljer skatteuttaget blir det svårt för medborgarna att bedöma om skattetrycket i relation till de offentliga tjänsternas kvalitet är rimlig. Om människor tror att de betalar 30 procent i skatt, men egentligen betalar 50 procent i skatt, riskerar det att människor tror, mot bättre vetande, att offentlig sektor är underfinansierad, säger han.
Skattebetalarna anser att den allmänna löneavgiften bör avskaffas eller redovisas öppet som en allmän löneskatt. Bengtzboe kopplar kritiken till regeringens tidigare besked om att arbetsgivaravgifter ska redovisas på lönebeskedet för anställda i statlig sektor.
— Är man seriös med den ambitionen vore det logiskt att avskaffa den allmänna löneavgiften. Istället borde den läggas på lönen och kallas för vad den egentligen är: en allmän löneskatt. På så vis skulle man ta ett steg mot att arbetsgivaravgifterna renodlas till att finansiera socialförsäkringarna, säger han.


