Annons:
Annons:

Chefsekonom sjukdomsförklarar Europas banker

Publicerad 11 juli 2016
Deutsche Banks huvudkontor i Frankfurt

De europeiska bankerna är i väldigt dåligt skick och är i akut behov av 1,4 biljoner kronor. Den analysen kommer från Deutsche Banks chefsekonom David Folkerts-Landau.

Enligt Folkerts-Landau är de europeiska bankerna i akut behov av en räddningsfond, som skulle uppgå till över 1,4 biljoner kronor. Han pekar främst på de italienska bankerna som de mest utsatta.

– EU behöver omgående en räddningfond på 150 miljarder euro för att rekapitalisera sina banker, särskilt de i Italien. Europa är för tillfället extremt sjukt och måste börja ta itu med sina problem extremt snabbt, säger David Folkerts-Landau i en intervju med tyska Die Ziet, enligt Bloomberg, och tillade.

– Jag är ingen domedagsprofet, jag är realist.

Annons:

Det handlar om att de europeiska bankerna är kraftigt belånade och bara de italienska bankerna har lån på uppemot 360 miljarder euro, motsvarande 3,4 biljoner kronor.

Flera ekonomer har tidigare pekat på att EU måste "baila" ut bankerna, det vill säga förse dem med statligt kapital för att de inte ska gå omkull, liknande det som USA gjorde under finanskrisen 2008, då flera storbanker och andra företag fick pengar av den amerikanska staten för att undvika att gå i konkurs.

Även svenska banker har pekats ut som några av de högst belånade i världen.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Ny elprischock väntar i vinter – södra Sverige drabbas hårdast

Energikrisen

Publicerad Idag 12:14 – av Redaktionen
Kraftledningsstolpe och elledningar ovanför frostklädda träd mot en ljusblå vinterhimmel.
Bixias vinterprognos pekar på stora prisskillnader mellan norra och södra Sverige.

Elhandlaren Bixia varnar för ovanligt höga elpriser i vinter. Systempriset i Norden väntas under december–februari bli cirka 1,70 kronor per kilowattimme, något högre än under elpriskrisen 2022–2023, och södra Sverige ser ut att drabbas värst.

Enligt TT är det hushåll och företag i södra Sverige som ser ut att få det tyngst, eftersom tyska och danska elpriser smittar av sig där, uppger nyhetsbyrån.

Dyrast blir det i elområde SE4, som omfattar Skåne, Blekinge och delar av Halland och Småland. Där väntas priset under vintermånaderna landa på 1,80 kronor per kilowattimme.

Längre norrut, i SE3 med storstadsområdena Stockholm och Göteborg samt Mälardalen, pekar prognosen på 1,50 kronor. I SE1 och SE2, i princip norr om Dalälven, väntas betydligt lägre nivåer på cirka 70 öre.

Annons:

"Men osäkerheten är ovanligt stor och priserna kan svänga kraftigt åt båda håll", säger Johan Sigvardsson, analytiker på Bixia, i pressmeddelandet enligt TT.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Nordiska storbolagens elplan kan höja svenska priser

Energikrisen

Publicerad Igår 09:16 – av Emil Fjellstedt
Vindkraftverk i Vattenfalls vindpark Stor-Rotliden över ett skogslandskap med snö.
Vattenfall är ett av energibolagen bakom Nordic Compass energispår, där nya förbindelser och energihubbar föreslås. Vindparken Stor-Rotliden på arkivbilden är inte en av de föreslagna hubbarna.

Några av Nordens största bolag vill binda ihop ländernas elsystem med fler kablar och nya knutpunkter för el. Tanken är att elen ska flöda dit den betalar sig bäst, och för hushållen i södra Sverige kan det betyda att kontinentens dyra el får ännu större genomslag.

Planerna lades fram när nätverket Nordic Compass höll sitt första toppmöte i Göteborg den 5 november. Fler än 200 företagsledare och politiker deltog, och Finlands president Alexander Stubb invigde mötet.

Bakom Nordic Compass står fler än 40 nordiska företag, stiftelser och organisationer. I gruppen för energifrågor sitter bland andra Vattenfall, Statkraft, SKF och Alfa Laval. Industribolaget berättar att gruppen presenterade planer på nya energihubbar som ska knyta ihop de nordiska länderna.

I Göteborgs-Posten presenteras förslaget som ett sätt att sänka elpriset.

Annons:

El från Sverige till Danmark

Huvudförslaget är att länderna kopplas samman med nya kablar och en stor vindkraftpark i mitten, som ska leverera 1 500 megawatt till varje land, rapporterar Omni.

Christian Rynning-Tønnesen, som ansvarar för energifrågorna i Nordic Compass, beskriver tanken utan omsvep: elen ska gå från den marknad där priset är lägst, till exempel från Sverige till Danmark. Nästa steg är samtal med industrin och regeringarna.

Kontinenten sätter priset i söder

För svenska elkunder är det just där problemet ligger. När billig svensk el lättare kan säljas till grannländer med dyrare el ökar efterfrågan på den, och priserna tenderar att närma sig varandra.

Svenska kraftnät beskriver hur handelskapaciteten med grannländerna och kontinenten har ökat de senaste åren. Följden är att priserna i södra Sverige i allt högre grad bestäms av kontinentens priser, medan norra Sverige styrs av tillgången på vatten- och vindkraft.

Myndighetens chefsstrateg Niclas Damsgaard konstaterar att fler ledningar inte räcker för att jämna ut skillnaderna. Södra Sverige behöver också ny elproduktion som kan köras när elen behövs.

Fler kablar kan alltså ge danska elkunder billigare el. Men när mer billig svensk el säljs söderut riskerar hushållen i södra Sverige att få se sina elräkningar stiga.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Mercedes fryser investeringarna i Tyskland – fabriker kan stängas

Förstörelsen av den europeiska ekonomin

Publicerad 13 november 2026 – av Redaktionen
Mercedes-Benz-fabriken i Sindelfingen med Mercedesstjärnan på taket.
Mercedes-Benz-fabriken i Sindelfingen i Böblingen.

Den krisande tyska biltillverkaren Mercedes-Benz stoppar alla ytterligare investeringar i Tyskland. Ledningen undersöker nu vilka fabriker som kan behöva stängas.

Beskedet kommer i en intervju på bolagets intranät och i ett internt meddelande som Reuters tagit del av på torsdagen. Ledningen kan inte enas med fack och personalrepresentanter om lägre arbetskostnader.

Mercedes har i månader pressat de anställda att hitta besparingar. I september varnade produktionschefen Michael Schiebe för att två tyska fabriker kan stängas om inget förändras. Förra månaden blev bolaget den tredje stora tyska biltillverkaren, efter Volkswagen och BMW, att sänka årsprognosen, med hård konkurrens från Kina och höga kostnader som bakgrund.

— Ledningen har gemensamt beslutat att stoppa alla ytterligare investeringar i de tyska anläggningarna, säger styrelseledamoten Michael Schiebe.

Annons:

Trots många intensiva samtal ser ledningen ingen väg framåt med facken.

— Vi tvingas nu noggrant undersöka vilka tyska anläggningar som kan behöva stängas om vi inte lyckas åstadkomma en förändring av kostnadsstrukturen, säger Schiebe.

Styrelseledamoten Britta Seeger skriver i meddelandet att alla vill undvika stängningar till varje pris, men att ledningen nu måste undersöka stängningsalternativet närmare.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Nya pensionsvillkor ska ge fler år med tjänstepension

Publicerad 12 november 2026 – av Emil Fjellstedt
Uppgörelsen om pension, försäkring och omställning berör både arbetare och tjänstemän inom det privata näringslivet.

PTK, LO och Svenskt Näringsliv kom på måndagen överens om pension, försäkring och omställning. Tjänstemän med ITP 1 ska få tjänstepension under fler år än tidigare.

Uppgörelsen berör över två miljoner privatanställda arbetare och tjänstemän. Ändringen i ITP 1 gäller bara de tjänstemän som har just den tjänstepensionen.

PTK meddelar att inbetalningarna från 1 januari 2028 börjar vid 24 års ålder i stället för 25.

Inbetalningarna fortsätter sedan till 67 i stället för 66, så den som börjar jobba tidigt eller jobbar längre får fler år med tjänstepension.

Annons:

ITP 2 lämnades utanför förhandlingarna, eftersom pensionsnivån där redan är bestämd på förhand.

Byggbranschen byggbolag bostadsmarknaden
Uppgörelsen om pension, försäkring och omställning berör både arbetare och tjänstemän inom det privata näringslivet. Foto: Perawit Boonchu/iStock.

Förbättrat skydd mot arbetsskador

Arbetsskadeförsäkringen TFA blir bättre när självrisken och gränsen för minsta utbetalning tas bort, samtidigt som ersättningen vid kortare skador och förlorad inkomst förbättras.

Föräldrapenningtillägget flyttas till en försäkring, vilket gör det tryggare att byta jobb eftersom tid hos flera arbetsgivare inom Svenskt Näringslivs avtalsområden kan räknas ihop.

Tjänstemän får också lättare att tillgodoräkna sig tidigare anställningar när de söker stöd från omställningsorganisationen TRR eller avgångsersättning, ett ekonomiskt stöd vid arbetslöshet.

Avgångsersättningen ska dessutom inte längre ha någon nedre åldersgräns, som i dag ligger på 40 år.

Parterna ska också tillsammans se över hur avtalen om pension, försäkring och omställning kan utvecklas vidare.

Uppgörelsen är gjord mellan de centrala organisationerna, och i måndagens pressbesked framgår att varje fackförbund nu ska ta ställning tillsammans med sin motpart på arbetsgivarsidan.

Först när de berörda förbunden och arbetsgivarna har skrivit under är avtalen helt klara.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.