Världens största företag

Demokraternas valseger i mellanårsvalet följdes på torsdagen av ett kraftigt börsras, och samma dag lovade OpenAI att självt betala sin elförbrukning vid framtida egna anläggningar. Oro för skenande elräkningar och AI-jättarnas påverkan på vatten och åkermark har gjort frågan om datacenter till en amerikansk stridsfråga.

Torsdagen den 5 november föll tekniktunga Nasdaq Composite 5,52 procent. Omkring 2 500 miljarder dollar i börsvärde försvann från Nasdaq under den blodiga börstorsdagen.

Chipjätten Nvidia sjönk drygt 9 procent, och flera datacenteroperatörer tappade över 14 procent. Raset spred sig till hela marknaden, där breda S&P 500 föll 4,36 procent.

På fredagen hämtade sig AI-aktierna framför allt på Wall Street delvis efter torsdagens kraftiga börsras.

Nasdaq Composite steg 1,1 procent och Nvidia 2,8 procent, rapporterar nyhetsbyrån AP. Breda S&P 500 steg 0,3 procent men slutade ändå veckan 2,7 procent lägre.

Datacenterkritiker framgångsrika i mellanårsvalet

I Texas, där Google, Meta, Oracle och OpenAI har investerat stort i datacenter, vann demokraten Gina Hinojosa guvernörsvalet.

Hon gick till val på ett tillfälligt byggstopp för nya datacenter och på att slopa skattelättnader för bolagen som bygger dem, och hon kräver också hårdare regler för anläggningarnas vatten- och elförbrukning.

— Datacentren är ett fysiskt uttryck för en regering, en guvernör som går de besuttnas ärenden och lämnar folket att klara sig själva, sade Hinojosa.

Motståndet har även växt på den republikanska landsbygden. Flera län har gått till domstol för att stoppa byggen och pekar på föroreningar, vattenförbrukning och förlorad jordbruksmark.

I en mätning från ABC News, Washington Post och Ipsos sade 69 procent av de boende i Texas nej till nya datacenter i sina lokalsamhällen.

Daniel McCoslin är marinkårsveteran och republikan i Centerville i sydöstra Texas. Inför valet berättade han för ABC News att ett planerat datacenter nära familjens gård fick honom att vilja rösta emot guvernören Greg Abbott.

— Han måste bort, sade McCoslin i intervjun.

Greg Abbott, som en gång ville göra Texas till AI-branschens "epicentrum", utlyste i september ett byggstopp för nya datacenter på landsbygden.

Demokratiska datacenterkritiker som bland annat krävde byggstopp vann även i Georgia, rapporterar Reuters.

Stigande elpriser bidrog till att göra de strömslukande datacentren till en politisk fråga i valrörelsen, säger eToro-analytikern Jakub Rochlitz till Fox Business.

— Marknadens tolkning är att utbyggnaden av AI-infrastrukturen blir långsammare och dyrare, säger Rochlitz.

Torsdagen den 5 november publicerade OpenAI ett nationellt åtagande gentemot lokalsamhällena. Löftena gäller framtida anläggningar som bolaget självt äger och driver.

OpenAI: Vi betalar

OpenAI lovar att betala hela kostnaden för elen och den infrastruktur som krävs. Finansiella garantier ska skydda andra elkunder om ett projekt försenas, krymps eller ställs in.

Varje anläggning ska få en vattenplan, med sluten eller vattensnål kylning som förstahandsval. Vatten- och elförbrukningen ska redovisas per anläggning.

Bolaget lovar också att avstå från sekretessavtal med offentliga företrädare, med undantag för snäva skydd av säkerhetsinformation, företagshemligheter och annan känslig affärsinformation.

Vid det planerade bygget i Effingham County i Georgia får elbolaget Georgia Power strypa leveransen till OpenAI med upp till 1 000 megawatt när efterfrågan är hög.

Frivilliga åtaganden är "en viktig utgångspunkt", skriver bolaget, som vill att delstaternas tillsynsmyndigheter tvingar stora elkunder att själva bära kostnaderna de belastar elnätet med.