Annons:
Annons:

Är mobilen barnens framtid?

Uppdaterad 4 februari 2025, Publicerad 19 september 2017

När man talar om mobiltelefonen idag så tänker de flesta på den som en nöjesenhet. Allt som oftast är den synonym med allt ifrån videostreaming till att spela online casino, men kan den användas för något mer?

Mediatekniken rusar framåt med rasande steg och nya användningsområden för vår vardagsteknologi hittas ständigt. I fronten på denna utvecklingen har vi mobiltelefoner för vad många inte inser är exakt hur mycket fascinerande teknologi våra lurar innehåller. Med kapacitet för geolokalisering, virtuell verklighet och till och med gyroskop kan man få ut extremt mycket data ur våra miniatyrdatorer. Det är alltså inte helt förvånande att dessa börjat användas för att låta vår nästa generation med människor lära sig saker som för oss tagit år av studier. Vår framtid är nu, så är det inte hög tid att våra barn tar sina första steg mot sin egen?

Utbildning

Till skillnad från vad nöjesindustrin kanske vill får dig att tro så är det faktiskt appar som fokuserar på utbildning som hamnar högst i topplistorna. Det skulle alltså inte vara så förvånande om vi om inte så många år ser att utbildningarna övergår i alla fall till viss del mobila medier. Detta kanske låter helt absurt för oss gamla ugglor som växt upp med böcker och papper, men dagens ungdom lever i en väldigt annorlunda miljö jämfört med oss. Barn så unga som två-tre år använder idag internet i någon utsträckning, även om detta är under kontrollerade former. Poängen är att dagens barn är avsevärt mycket mer tekniskt kompetenta än oss när vi var i deras ålder. Förskoleelever lär sig programmera och företag som LEGO släpper till och med byggsatser som låter barn bygga fullt funktionsdugliga robotar.

Annons:

Naturligtvis är detta en nisch som apputvecklare inte varit sena med att hoppa in i. Med bara några enkla knapptryck kan ditt barn lära sig allt från litteratur till algebra, ofta kombinerat med spelelement som kopplar lärandet till något kul. Gamification är ett uttryck som börjat användas i företagskretsar på senare tid vilket syftar på att plocka de element som gör spel roliga och beroendeframkallande och applicera det på andra områden - framför allt inom arbetet. I praktiken fungerar detta troligtvis avsevärt mycket bättre inom barns lärande, för finns det något som är svårare att stoppa än ett barn som har roligt? Föreställ er nu att barnet ifråga har roligt med matte. Det är annat än vad vi växte upp med.

Hälsa

Slutligen måste man nämna ytterligare ett område som är lite väl avancerat för att man ska kunna lära ut det till ett barn med en simpel app, nämligen medicin. De kanske inte har möjligheten att studera ett så eftergymnasialt ämne på egen hand, men i många fall behöver de interagera med doktorer. Sagda doktorer behöver ofta information från barnen ifråga, men att be dem fylla ut formulär är inte alltid det lättaste. En lösning på detta är PainSquad, vilket är ett analysinstrument kamouflerat som ett spel. I detta utför cancersjuka barn uppdrag genom att rapportera in symptom och eventuell smärta i appen. Från doktorns sida får man ut siffrorna utifrån vad barnet fyller i inne i spelet. Det är alltså samma resultat som vanligt, men processen är avsevärt mycket smidigare och barnen förknippar det dessutom med något kul. Notera även att detta bara är ett tidigt exempel - vem vet vilka framsteg vi gör under de kommande åren.

 


Hela denna artikel är en annons

Annons:

Ekonomin pressar barnfamiljer – nära var fjärde känner oro

Publicerad Idag 06:28 – av Redaktionen
Händer med en penna och en miniräknare vid en öppen anteckningsbok, med papper och en dator på skrivbordet.
Enligt en YouGov-undersökning beställd av låneföretaget Plus1 uppgav var tredje tillfrågad barnfamilj att de skjutit upp räkningar efter sommaren. Genrebild.

Räkningar som får vänta och sparande som går åt oplanerat: I en undersökning beställd av ett låneföretag beskriver barnfamiljer en ansträngd ekonomi efter sommaren.

YouGov genomförde undersökningen på uppdrag av låneföretaget Plus1, som redovisade resultaten. Totalt svarade 1 011 vuxna i ett urval som är riksrepresentativt och viktat efter kön, ålder och geografi. Hur många av dem som var barnfamiljer anges inte.

Bland barnfamiljerna uppger 33 procent att de har skjutit upp räkningar efter sommaren. Sammanlagt 26 procent har behövt använda ett sparande som inte var avsett för det, och 23 procent är oroliga för sin privatekonomi.

Bara 10 procent säger sig både ha god överblick över ekonomin och sakna behov av förändring. Bland alla svenska konsumenter är motsvarande andel 36 procent.

Annons:

Siffran visar inte hur många som saknar överblick. Däremot har 90 procent av barnfamiljerna pekat ut minst ett område de vill förbättra. Vanligast är att minska onödiga småutgifter, vilket 52 procent vill.

Elpriserna i Sydsverige skenar – ännu dyrare el väntas

Välfärdskollapsen

Publicerad 9 november 2026 – av Jan Sundstedt
Arkivbild av en av tre reaktorer vid Forsmarks kärnkraftverk, Östhammars kommun.

Elpriserna i Sydsverige väntas bli rekordhöga måndag till onsdag, efter att nytt årshögsta noterades förra veckan. Orsaken är inte minst nedstängda kärnkraftverk och rekordhöga gaspriser. Norr om Dalälven är priserna fortsatt låga. 

I elområde SE4 låg fredagens snittpris på elbörsen Nord Pool på 3,20 kronor per kilowattimme, rapporterar SVT.

Snittet hittills i november är nästan 3 kronor, vilket är nytt årshögsta. Det tidigare rekordet sattes i oktober med 1,57 kronor.

— Måndag–onsdag ser ut att bli ännu dyrare än priserna vi såg i förra veckan, då det ser ut att bli helt vindstilla i Tyskland, säger Johan Sigvardsson, analytiker på Bixia.

Annons:

Nästan hälften av den nordiska kärnkraften är avstängd, vilket stryper överföringen mellan elområdena och gör Sydsverige mer beroende av import.

Flera reaktorer ska enligt plan återstartas i november, vilket väntas dämpa priserna i SE3 och SE4.

I grannländerna pressar höga gaspriser, kopplade till Irankriget, ytterligare upp elpriset.

I elområdena SE1 och SE2 ligger novembersnittet på 17 respektive 11 öre per kilowattimme, då det i dessa områden finns ett stort överskott av el.

Siffrorna avser endast börspriset, inte hela elräkningen. Efter diverse skatter, pålagor samt moms blir räkningen minst dubbelt så hög.

AI-aktier återhämtar sig efter börsraset – motståndet mot datacenter kvarstår

Utvecklingen av AI

Publicerad 8 november 2026 – av Jan Sundstedt
Montage med Peter Tuchman på börsgolvet i New York till vänster och en flygbild över datacenterbygget i Abilene till höger.
Oro för datacentrens el- och vattenförbrukning har blivit en politisk fråga i USA. Börsfotot är från 2021; bilden av AI-centret är från Abilene 2025.

Demokraternas valseger i mellanårsvalet följdes på torsdagen av ett kraftigt börsras, och samma dag lovade OpenAI att självt betala sin elförbrukning vid framtida egna anläggningar. Oro för skenande elräkningar och AI-jättarnas påverkan på vatten och åkermark har gjort frågan om datacenter till en amerikansk stridsfråga.

Torsdagen den 5 november föll tekniktunga Nasdaq Composite 5,52 procent. Omkring 2 500 miljarder dollar i börsvärde försvann från Nasdaq under den blodiga börstorsdagen.

Chipjätten Nvidia sjönk drygt 9 procent, och flera datacenteroperatörer tappade över 14 procent. Raset spred sig till hela marknaden, där breda S&P 500 föll 4,36 procent.

På fredagen hämtade sig AI-aktierna framför allt på Wall Street delvis efter torsdagens kraftiga börsras.

Annons:

Nasdaq Composite steg 1,1 procent och Nvidia 2,8 procent, rapporterar nyhetsbyrån AP. Breda S&P 500 steg 0,3 procent men slutade ändå veckan 2,7 procent lägre.

Wall Street
Genrebild. Foto: scyther5/iStock.

Datacenterkritiker framgångsrika i mellanårsvalet

I Texas, där Google, Meta, Oracle och OpenAI har investerat stort i datacenter, vann demokraten Gina Hinojosa guvernörsvalet.

Hon gick till val på ett tillfälligt byggstopp för nya datacenter och på att slopa skattelättnader för bolagen som bygger dem, och hon kräver också hårdare regler för anläggningarnas vatten- och elförbrukning.

— Datacentren är ett fysiskt uttryck för en regering, en guvernör som går de besuttnas ärenden och lämnar folket att klara sig själva, sade Hinojosa.

Motståndet har även växt på den republikanska landsbygden. Flera län har gått till domstol för att stoppa byggen och pekar på föroreningar, vattenförbrukning och förlorad jordbruksmark.

I en mätning från ABC News, Washington Post och Ipsos sade 69 procent av de boende i Texas nej till nya datacenter i sina lokalsamhällen.

Daniel McCoslin är marinkårsveteran och republikan i Centerville i sydöstra Texas. Inför valet berättade han för ABC News att ett planerat datacenter nära familjens gård fick honom att vilja rösta emot guvernören Greg Abbott.

— Han måste bort, sade McCoslin i intervjun.

Greg Abbott, som en gång ville göra Texas till AI-branschens "epicentrum", utlyste i september ett byggstopp för nya datacenter på landsbygden.

Demokratiska datacenterkritiker som bland annat krävde byggstopp vann även i Georgia, rapporterar Reuters.

Serverkorridor i ett datacenter med rack och en arbetsvagn med skärm.
Serverkorridor i ett datacenter (genrebild). Foto: Brett Sayles/Pexels.

Stigande elpriser bidrog till att göra de strömslukande datacentren till en politisk fråga i valrörelsen, säger eToro-analytikern Jakub Rochlitz till Fox Business.

— Marknadens tolkning är att utbyggnaden av AI-infrastrukturen blir långsammare och dyrare, säger Rochlitz.

Torsdagen den 5 november publicerade OpenAI ett nationellt åtagande gentemot lokalsamhällena. Löftena gäller framtida anläggningar som bolaget självt äger och driver.

OpenAI: Vi betalar

OpenAI lovar att betala hela kostnaden för elen och den infrastruktur som krävs. Finansiella garantier ska skydda andra elkunder om ett projekt försenas, krymps eller ställs in.

Varje anläggning ska få en vattenplan, med sluten eller vattensnål kylning som förstahandsval. Vatten- och elförbrukningen ska redovisas per anläggning.

Bolaget lovar också att avstå från sekretessavtal med offentliga företrädare, med undantag för snäva skydd av säkerhetsinformation, företagshemligheter och annan känslig affärsinformation.

Vid det planerade bygget i Effingham County i Georgia får elbolaget Georgia Power strypa leveransen till OpenAI med upp till 1 000 megawatt när efterfrågan är hög.

Frivilliga åtaganden är "en viktig utgångspunkt", skriver bolaget, som vill att delstaternas tillsynsmyndigheter tvingar stora elkunder att själva bära kostnaderna de belastar elnätet med.

Riksbanken höjer styrräntan – fler höjningar kan komma

Välfärdskollapsen

Uppdaterad 5 november 2026, Publicerad 5 november 2026 – av Jan Sundstedt
Riksbankschef Erik Thedéen meddelar att Riksbanken höjer styrräntan till 2 procent från den 11 november.

Riksbanken höjer styrräntan med 0,25 procentenheter till 2 procent. Banken pekar på starkare konjunktur och dyrare energi och öppnar för fler höjningar.

Beslutet kom onsdagen den 4 november och gäller från den 11 november. Riksbanken meddelar samtidigt att inflationen väntas stiga framöver.

Starkare konjunktur och kostnadsökningar när utbudet störs ligger bakom beslutet.

En bidragande faktor är de ökade energipriserna, som de senaste veckorna har stigit kraftigt, och Riksbanken pekar på Irankriget som den drivande faktorn i kedjan av störningar.

Annons:

Riksbanken räknar med att både KPIF-inflationen och den underliggande inflationen stiger över 2 procent nästa år.

KPIF-inflationen var 1,5 procent i september. Utan tillfälliga finanspolitiska åtgärder hade den legat på 3 procent. Fler höjningar är ännu inte beslutade.

Om utsikterna för inflation och konjunktur står sig är det sannolikt att styrräntan höjs ytterligare det närmaste året, i linje med prognosen från september.

Nästa penningpolitiska rapport med nya prognoser publiceras den 16 december.

Protokollet från Riksbanksdirektionens möte kommer den 10 november.