Åländske Isac Boman har den senaste tiden rönt uppmärksamhet i internetmedia för sin magistersavhandling ”Penningmakten – Ett medel för frihet eller slaveri?”. I utlåtandet från Åbo Akademi beskrivs Bomans arbete bland annat som djärvt, originellt och omfattande mot bakgrunden av traditionella penningteoretiska perspektiv.
Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!
183 590 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.
Nedräknare
0Dagar
0Timmar
0Minuter
"Djärvt, originellt och omfattande." Det skriver det finländska universitetet Åbo Akademis nationalekonomiska examinerare om åländske Isac Boman magisteravhandling "Penningmakten - ett medel för frihet eller slaveri?" som analyserar bank- och penningsystemet. Nya Dagbladet tog ett litet snack med Isac om penningmakten och hans avhandling.
Om du kan ge en kort bakgrund, vad var orsaken till att du valde att skriva just om banker och pengar?
– För det första är det, märkligt nog, ett tema som av olika orsaker annars undviks i nationalekonomin. Delvis tas pengar för givet på det sättet att nationalekonomer överlag inte är medvetna om att penningsystemet kan utformas på olika sätt precis som ett datorprogram kan programmeras på olika sätt med olika konsekvenser för en dator eller för en ekonomi om man talar om bank- och penningsystem. En annan förklaring är att temat är tabubelagt eftersom en närmare granskning av dagens penningsystem gör det tydligt att det inte är byggt för att tjäna folket, utan för att folket ska tjäna systemet.
Hur fungerar dagens penningsystem i korthet?
Annons:
– I dagens system skapas pengar som skulder. Om privatpersoner, företag och stater skulle betala av alla sina skulder skulle vi inte ha några pengar överhuvudtaget. Det är dock egentligen inte ens möjligt i teorin eftersom det inte finns tillräckligt med pengar för att betala av räntan på skulderna. För att det ska finnas pengar till räntan måste skuldsättningen hela tiden öka i en oändlig spiral som systematiskt gör rika rikare och fattiga fattigare. Ekonomer som Thomas Piketty skyller detta skeende på skattepolitik och förbiser helt den finansiella dynamiken i detta skeende.
Du kritiserar Piketty som ju hyllas överallt och nu synts på Skavlan och även i politiska sammanhang. Varför tror du att han lyfts fram så mycket?
– Om ekonomer som fokuserade på penningsystemet skulle lyftas fram lika mycket som Piketty skulle det bli uppenbart att hans förslag på en global progressiv skatt är en ytlig lösning som även fortsättningsvis skulle låta ekonomisk och politisk makt centraliseras till Wall Street utan att förändra något i grunden. Mitt intryck är att en gemensam nämnare för mycket av det som sker i dagens samhälle är att man slår på grenarna av olika problem utan att hugga mot rötterna. Piketty är ett talande exempel på en ekonom som betraktar symptomen på ett bra sätt men förbiser de verkliga underliggande orsakerna till de ökande ekonomiska klyftorna.
Vad borde man göra istället?
– Det enkla svaret är att vi behöver ett helt nytt penningsystem. Det finns flera aspekter man måste ta i beaktande när man utformar ett penningsystem, och jag har tagit upp sju sådana aspekter i min avhandling. Hur ett nytt system sedan ska införas är en annan fråga. Även om jag inte tror att Bitcoin är en ändamålsenlig valuta på sikt har den ändå visat att internet kan vara en möjlig väg att gå för att uppnå en genomgripande valutareform. Det är osannolikt att det sker på initiativ från politiskt håll eftersom dagens makthavare antingen är omedvetna om problemet eller, om de är medvetna, ointresserade av att lösa det. Möjligen kan förändring delvis komma även lokalt från gräsrotsnivå med mindre samhällen som visar vägen genom att föregå med exempel.
Tänker du gå vidare med detta på något sätt?
– Mitt fokus i dagsläget är att göra vad jag kan för att förmedla det här ämnet till en svenskspråkig publik på Åland och i Sverige. Om någon är intresserad av en intervju eller en föreläsning i något sammanhang är det bara att ta kontakt.
Isac Bomans magisteravhandling i nationalekonomi som avlades vid Åbo Akademi finns att läsa i sin helhet här.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Det har gått tre år sedan Länsförsäkringar Bank inledde sina angrepp på både den oberoende mediestifelsen som startats för att stötta oberoende journalistik, på mediebolaget bakom Nya Dagbladet och på redaktionsledningen och dess privata bankkonton.
Den 10-11 december möter vi slutligen banken i Södertörns tingsrätt där huvudförhandlingen kommer att äga rum.
Läsare som följt processen välkomnas att deltaga på plats och utnyttja allmänhetens rätt att närvara under förhandlingen och se banken ställas till svars för sitt övergrepp på den fria journalistiken.
Efter en långdragen process där Länsförsäkringar Bank med sina tre olika advokatbyråer gjort sitt yttersta för att kringgå rättvisan och göra processen maximalt utdragen, tvingas de till slut stå till svars för sitt agerande.
I den första rättsprocessen handlar det om hur banken hösten 2022 i samband med bildandet av en stiftelse som ska stötta oberoende journalistik i Sverige i slutskedet av processen efter att initialt ha välkomnat stiftelsen som kund plötsligt avbryter processen. Banken hade vid tidpunkten redan accepterat alla handlingar, gjort en kundkännedomsprövning och upplåtit ett bankkonto där stiftelsekapitalet på 100 000 kronor sattes in för att kunna slutföra registreringen av stiftelsen hos Länsstyrelsen och erhålla ett organisationsnummer från Skatteverket.
När stiftelsen slutligen erhållit organisationsnumret kom stiftelsen tillbaka till banken och meddelande sitt organisationsnummer för att att få tillgång till att disponera sitt bankkonto där pengarna fanns. Banken meddelar då att man plötsligt vägrar detta utan vidare förklaring.
Tillgångarna på 100 000 kronor som är stiftelsens egendom blir därmed infrysta på kontot och lamslår stiftelsens arbete. Banken vägrar att förklara sig vidare och enligt stiftelsens advokat Carl Riddarstråle saknar rättsfallet och omständigheterna motstycke i Sverige.
Annons:
Då banken redan välkomnat stiftelsen som kund, godtagit alla handlingar och gjort en kundkännedomsprövning finns ingen annan förklaring än att banken kontaktats av utomstående som utövat påtryckningar mot banken.
Banker är skyddade genom banksekretess vars syfte inte minst är integriteten för sina kunder, vilket bland annat innebär att banken överhuvudtaget varken kan bekräfta eller förneka vilka som är kunder i banken. Därmed ska banken kunna skyddas mot påtryckningar.
I fallet med den oberoende mediestiftelsen tyder allt istället på att banken å ena sidan kontaktats av utomstående som utövat påtryckningar mot banken för att stänga ned stiftelsens planerade verksamhet och sedan även tidningens ekonomi, samtidigt som banken själva sedan valt att agera på detta med full kraft. Detta trots att allt tyder på att det inneburit brott mot både banksekretessen och en rad andra i lag skyddade rättigheter till bankkonton och andra regler som även medieföretaget och redaktionsledning tydligt omfattas av i samband med att man hastigt även stängde ned dessa konton.
Banken har i efterhand systematiskt också försökt belasta stiftelsen med tidningen Nya Dagbladets verksamhet, tidningens profil, publicerade artiklar och annat som är helt fristående från stiftelsen. Även mediebolaget bakom tidningen, Aeon Media, och dess ekonomi har banken försökt övertyga tingsrätten om är högst besvärande trots att även mediebolaget tvingades genomgå en omfattande kundkännedomsprocess där banken inte kunde peka på en enda konkret transaktion som mediebolaget inte kunde förklara på ett godtagbart sätt.
Enligt stiftelsens advokat handlar det från bankens sida om efterhandskonstruktioner som man fabricerat för att försöka rättfärdiga sitt agerande och menar att man ursprungligen troligen inte räknat med det motstånd man mött och att man till slut skulle tvingas försvara handlingarna i rättssalen liksom Nya Dagbladets exponering av banken och dess övergrepp.
Domstolsbyggnaden vid Södertörns Tingsrätt. Foto: Nya Dagbladet
Så deltar du på rättegången
Allmänheten har i Sverige möjlighet och rätt att närvara på rättsprocesser och sitta med i rättssalen när processen utspelar sig. Undantagen är i regel brott med hänsyn till offrens integritet såsom i sexualbrottsfall där man utlyser stängda dörrar.
Nya Dagbladet välkomnar därför läsare som följt rättsfallet till Södertörns tingsrätt och möjligheten att under 10-11 december kunna närvara på det unika rättsfallet och förhandlingen.
Fotografering är inte tillåtet i rättssalen. Däremot får man göra ljudupptagningar, något tidningen dock kommer att göra och publicera för de som inte har möjlighet att närvara på plats. Allmänheten har inte möjlighet att ställa frågor och får inte på annat sätt påverka förhandlingen.
Klockan 09.30 öppnar dörrarna till rättssalen. Antalet platser är begränsat. Adressen till Södertörns tingsrätt är Björnkullavägen 5A i Huddinge. Parkeringsmöjligheter finns i anslutning till tingsrätten.
— Vi vill återigen tacka alla läsare som stöttat oss hela vägen fram hit! Även om processen bara på allvar har börjat med flera instanser att vänta är det en seger att vi orkat ta oss hit efter bankens utnötningskrig och hårda slag mot tidningens ekonomi. Alla donationer är oerhört värdefulla för vår hårt ansträngda redaktion som fått avsätta mycket tid och resurser till att överhuvudtaget kunna existera som tidning och medieföretag på grund av att bankens angrepp mot våra helt grundläggande behov att kunna förvalta ett bankkonto och ha en fungerande ekonomi.
Välkommen att följa oss i Södertörns tingsrätt där rättvisan ska prövas och den oberoende journalistikens framtid i Sverige!, säger tidningens chefredaktör Markus Andersson.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Rättsprocessen mot Länsförsäkringar Bank och storbankens uppmärksammade agerande gentemot Nya Dagbladet är nu igång på allvar.
Under måndagen inleddes rättsfallet mot banken i Södertörns tingsrätt och huvudförhandlingen är nu fastslagen till den 10 och 11 december.
Bankens advokater visade fortsatt ingen vilja till förlikning, och undvek att svara på frågor från tidningens reporter efter förhandlingen - trots muntligt löfte om motsatsen.
Uppdaterad september 6, 2025,
Publicerad september 6, 2025
– av Jan Sundstedt
Montage. Foto: Nya Dagbladet
Länsförsäkringar Banks advokater Filip Rydin och Alexander Raaum (t. v.) ville inte svara på frågor från tidningens utsände. Ansvarige utgivare Markus Andersson och nyhetschef Isac Boman på plats under den så kallade muntliga förberedelsen vid Södertörns tingsrätt, förvissade om en seger mot banken.
Den 1 septembertogrättsfallet mellan Nya Dagbladet och Länsförsäkringar Bank slutligen sin början på plats i rättssalen efter en anmärkningsvärt lång tid av fördröjningar och förhalningar från bankens sida. Fallet har kommit att bli mycket uppmärksammat och har engagerat inte bara läsare utan även många medborgare och företag som tidigare drabbats av bankövergrepp i liknande situationer.
Nya Dagbladet har tidigare kunnat rapportera om hur banken under affärens gång inte bara fryste stiftelsens medel och låste mediehusets konton, utan även angrep chefredaktören Markus Anderssons och nyhetschefen Isac Bomans privata bankkonton i samband med sin omfattande attack mot mediehusets verksamhet.
Det som kan betecknas som dag ett av rättsprocessen vid Södertörns tingsrätt i Huddinge, strax söder om Stockholm, beskrivs bäst som en muntlig redogörelse från respektive parts juridiska ombud. Det är första gången som båda parter nu på allvar möts inför rätten.
Närvarande i förberedelserum 21 var, utöver rådmannen Beatrice Blylod, LFB:s advokater Filip Rydin och Alexander Raaum, samt Nya Dagbladets reporter. Via videolänk deltog även advokat Carl Ridderstråle som företräder Stiftelsen och Nya Dagbladet.
Annons:
Södertörns tingsrätt i Huddinge, Stockholm. Foto: Nya Dagbladet
— Det känns otroligt bra att vi äntligen är här. Det var ett omfattande och grovt övergrepp från bankens sida, men istället för att lyckas förstöra vår verksamhet får de nu på allvar börja svara för vad de gjort inför allmänheten, säger Nya Dagbladets chefredaktör Markus Andersson på plats vid Södertörns tingsrätt.
Parterna långt ifrån varandra
Efter förhandlingen stod det klart att parterna fortfarande befinner sig mycket långt ifrån varandra. Länsförsäkringar Bank ihärdar i sin linje där man frusit inne mediehusets stiftade medel och inte har för avsikt varken att öppna upp kontot eller mötas i någon som helst förlikning.
Nya Dagbladet, och specifikt i detta rättsfall den av mediehuset grundade Stiftelsen Nya Dagbladet, har under lång tid hävdat att bankens agerande saknar laglig grund och i praktiken handlat om ett försök att strypa en oberoende medieaktör ekonomiskt. Nya Dagbladets advokat Carl Ridderstråle menar också att rättsfallet bör ha en solklar utgång.
— Det kan rimligen inte finnas något som helst juridiskt utrymme för bankens agerande, här har man verkligen trampat i klaveret, betonar advokaten.
Länsförsäkringar Bank har å sin sida samtidigt konsekvent vägrat att redogöra för på vilka faktiska grunder man valt att stänga bankkontona, och har i flera skeden istället försökt flytta fokus till irrelevanta omständigheter.
Nya Dagbladets reporter kunde konstatera att bankens juridiska ombud håller sig till en motsvarande linje, utan att gå in i detalj om de frågor som ligger till grund för stämningen. Detaljer som dock torde utkristallisera sig vid den kommande huvudförhandlingen, den slutliga delen av rättsprocessen i Södertörns tingsrätt i december.
Rättsprocessen mot Länsförsäkringar Bank är nu igång. Foto: Nya Dagbladet
Förhandlingen, som varade i cirka en halvtimme, gav snarare en känsla av att bankens strategi även fortsättningsvis är att via advokatjargong förhala samt prata i svävande termer om eventuella "risker för penningtvätt och finansiering av terrorism". Exakt vilken "terrorism" eller "penningtvättsoperationer" som man menar att stiftelsen och tidningen avsett att driva kan man dock inte redogöra för.
"Ingen kommentar"
Efter att förhandlingen avslutades ställde Nya Dagbladets reporter frågor direkt till bankens advokater Filip Rydin och Alexander Raaum som båda dock valde att snabbt avlägsna sig från platsen, trots att de tidigare under dagen muntligen lovat att ge kommentarer efter förhandlingen.
På frågan varför Länsförsäkringar Bank vägrar att låta stiftelsen ha ett bankkonto blev svaret att "Vi hänvisar till det vi har sagt i den skriftliga växlingen. Den har ju ni läst." På övriga frågor lämnades inga kommentarer.
Advokaterna Alexander Raaum och Filip Rydin tillsammans med Nya Dagbladets reporter efter den inledande muntliga förhandlingen vid Södertörns tingsrätt. Foto: Nya Dagbladet
Lyssna på frågorna som ställdes till bankens advokater:
Bankens advokater Filip Rydin och Alexander Raum avlägsnar sig med raska steg från tingsrätten. Foto: Nya Dagbladet
Principiellt avgörande fråga för det oberoende medielandskapet
Rättegången som helhet är nu slutligen planerad till två dagar den 10–11 december i Södertörns tingsrätt. Då väntas en mer utförlig genomgång av sakfrågorna, bevismaterial samt förhör av vittnen.
Fortsättningen i rättsprocessen uppfattas av många kunna bli avgörande inte bara för stiftelsen Nya Dagbladet, utan för den demokratiskt laddade frågan om bankers godtyckliga möjlighet att stänga ned oberoende medieaktörers tillgång till grundläggande finansiella tjänster.
— Jag tror inte att Länsförsäkringar Bank hade räknat med att bli utmanade på det här sättet och att det här rättsfallet blivit allt mer genant för dem, säger nyhetschefen Isac Boman.
— Bankernas anspråk på att agera som domare enligt eget godtycke ovanför rättsstaten har fått hålla på alldeles för länge, det kan inte upprepas för många gånger, avslutar han.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Den 1 september är nu fastslaget för det första sammanträdet i Södertörns tingsrätt mellan Nya Dagbladet och Länsförsäkringar Bank, som berör den inledande fasen av storbankens uppmärksammade attack mot tidningen och dess journalister i slutet av 2022.
Nya Dagbladets chefredaktör Markus Andersson uttrycker ett särskilt tack till alla som hittills bidragit till insamlingskampanjen under sommaren. Stödet i insamlingskampanjen, betonar han, har varit helt avgörande för att upprätthålla den redaktionella verksamheten parallellt med att driva rättsprocessen i mål.
Våra donatorer kan verkligen känna sig delaktiga i att vi tagit oss hela vägen hit. För en oberoende medieaktör som rör sig med väldigt begränsade resurser, innebär varje krona ett styrkeprov på läsarnas stöd i striden för rättigheter som är helt grundläggande för all privat- och näringsverksamhet i samhället, säger Andersson.
Advokat Carl Riddarstråle bedömer förutsättningarna som goda för att vinna rättskampen som specifikt rör nedlåsningen av den stiftelse för oberoende medier vars medel Länsförsäkringar Bank fryst inne.
Banken har även vägrat stiftelsen att nyttja sina tillgångar för att bekosta Nya Dagbladets juridiska omkostnader i processen mot banken, vilket har gjort läsarnas stöd särskilt kritiskt för att kunna fortsätta processa. Tidningen har i skrivande stund redan emottaget över 130 000 kronor i insamlingskampanjen och varje krona som kommer in i slutspurten fram till september bidrar till rättsprocessen, betonar Andersson.
Annons:
– På pappret känner vi oss trygga i att rättvisan står tydligt på vår sida, samtidigt som vi inte kan ta någonting för givet i denna process, tillägger han.
Sammanträdet i Södertörns tingsrätt i september kommer följas upp av en slutlig förhandling i slutet av året varefter tingsrättens dom väntas falla.
Hjälp NyD att hålla ut det viktiga rättsfallet mot Länsförsäkringar. Donera via Swish, 123 611 30 21, eller bankgiro, 5601-6462, eller med betalkort, exempelvis Visa och Mastercard via formuläret nedan eller denna länk, alternativt via vår Paypal-sida. Gåvomottagare: Aeon Media.
Det går också att donera kontant helt anonymt. Skicka sedlar väl dolda i ett slutet kuvert till: Nya Dagbladet, Box 1, 774 21 Avesta.
131 750 kr av 250 000 kr insamlade.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Med hänvisningar till ”bristande kundkännedom” och förmenta misstankar om "penningtvätt" eller "finansiering av terrorism" stänger bankerna godtyckligt ner konton för ensamstående mödrar, pensionärer och småföretagare som varit kunder i banken i många år.
Här är de gripande berättelserna om det utbredda maktmissbruk som satts i system.
– Kundkännedomsavdelningens befogenheter är det stora problemet. Samtidigt är personalen på dessa hemliga avdelningar hårt styrda från sina chefer. Det är klart att det finns ett stort ansvar även hos bankens ledning för hur man beter sig mot kunderna inom ramen för lagstiftningen som man är skyldig att följa.
Det säger en person till Nya Dagbladet med god insyn i bankernas "säkerhetsavdelningar" eller "kundkännedomsavdelningar" som de också benämns som. Dessa anonyma beslutsfattare har gjort tusentals svenska medborgares liv till ett praktiskt helvete när man med mycket kort varsel ryckt bort banktjänster varje människa behöver för att betala mat, räkningar och hyra.
Annons:
Artikeln publicerades ursprungligen på Nya Dagbladet den 15 december 2022.
Symptomatiskt är att bankens ledning och kundtjänstpersonal helt frånsäger sig ansvar från de allvarliga konsekvenser den anonyma avdelningarnas beslutsfattare systematiskt orsakar kunderna. Återkommande är ironiskt nog också att samma kundkännedomsavdelningar heller inte visar något uppriktigt intresse av att faktiskt lära känna sina kunder.
Nyligen kunde Nya Dagbladet rapportera om hur Länsförsäkringar Bank på godtycklig grund låst mediebolagets konto för utlandsbetalningar – samt även hotat att stänga ner tidningsledningens privata bankkonton redan från och med årsskiftet. Tillvägagångssättet är typiskt och problematiken är betydligt mer vittgående än dess påverkan på den fria journalistikens möjligheter att bedriva verksamhet i Sverige.
Kontanter, Makt & Vilseledande media är en grupp på Facebook med nästan 157 000 medlemmar. I tusentals inlägg och kommentarer vittnar användare om hur de med hänvisning till ”bristande kundkännedom” fått sina tillgångar frysta, sina konton nedstängda och hur de blivit av med bank-id och andra betalfunktioner. I många fall handlar det om kunder som varit kunder i banken i decennier.
Typexempel från Länsförsäkringar hur banken avslutar "kundens engagemang", med tillägget att beslutet inte går att överklaga. Foto: Facebook
"Sinnessjukt kontrollbehov"
En person delger ett typiskt vittnesmål om hur han fått ett hotfullt meddelande från banken där man deklarerar att de har rätt att frysa hans konto om "kundkännedom" inte uppnås.
”Jag lever ett 100 procent ärligt och laglydigt liv. Det enda 'konstiga' är en hobbyverksamhet som inbringar lite extra kulor då och då (swish), men det skattar jag ju för. Måste jag veta ALLT om mina köpare eller vad menar dom? Sinnessjukt kontrollbehov. Är sjukt less på översitteri, kontrollbehov och detaljstyrning av enkla, laglydiga och hederliga människor. Vart fan är vi på väg egentligen?”, frågar han sig.
En annan berättar att banken hotar att frysa hans företags konto och ekonomiska resurser av samma skäl och beskriver agerandet som ”maffiametoder”.
”Bankerna är för sorgliga. Nu skickar de ut och ber om kundkännedom för min mamma som dött nyligen. Innan bouppteckningen är klar så är kontot spärrat för utbetalningar”, vittnar en tredje.
Notoriskt återkommande är också att banken undviker att besvara frågor om processerna de ställer sina kunder inför. I bästa fall hänvisas till anonyma beslutsfattare inom organisationen, som såväl bankens ledning som kundtjänsten skjuter ifrån sig ansvaret till.
Desperata svenskar berättarom hur deras barns sparkonton blivit spärrade och hur avstängningarna riskerar att de vräks från sina hem på grund av rent praktiska svårigheter att betala räkningar. Även föräldrar med många barn att försörja och åldringar utan kunskaper om digital teknik eller förståelse för vad banken egentligen efterfrågar blir utkastade utan pardon.
”Skulle logga in o betala räkningar...möts av att dom stängt av kontot.. fick ringa för att lyckas logga in...’kundkännedom’ när jag varit kund i 40 år”, skriver en kund.
Typiskt vittnesmål om en sexbarnsmamma som fått sitt konto nedstängt. Foto: faksimil/Facebook
”En sexbarnsmamma får sitt konto och framtida konton avstängt, efter att ha svarat på deras patetiska brev om kundkännedom. Efter att ha varit superärlig om allt, och skrivit att det fanns transaktioner från mig till min exfru gällande barnbidrag som de hade funderingar över och inte en krona mer eller mindre, så valde de att stänga ner alla hennes basala tjänster och framtida nyöppnande av konton hos dem? Kan man anmäla banken?”, kommenterar en annan.
Svarar på bankens frågor - får ändå sina konton stängda
Talande är de återkommande vittnesmålen om hur människor lagt ner många dagars arbete på att svara på bankens förfrågningar i form av att leta upp kvitton och att i detalj försöka beskriva flera år gamla transaktioner. Ansträngningarna möts dock ofta av ett kompakt ointresse från bankens sida.
”Då sa Länsförsäkringar upp mitt konto. Har svarat på tre utskick som dom undrar över men det är tydligen inte bra nog”, skriver en uppgiven kund hos Länsförsäkringar Bank.
I många fall handlar det om att banken anser att man inte i tillräcklig detalj kunnat redogöra även för små kontantuttag eller swish-överföringar. Har man frågor finns det heller ingen att prata med – man är helt utlämnad till den anonyma kundkännedomsavdelningens godtycke. Bevisbördan läggs konsekvent hos kunderna, som betraktas som skyldiga även i fall där motsatsen bevisas.
”Såhär slutade min relation med Läns. Där har jag haft bl.a ett lån på en brf på en miljon och har fortfarande en pensionspar på 80k. Jag kunde inte redovisa alla swish och även ett kontantuttag 22/12 på 1.600kr! Två dagar före jul. Hur ...vad jag gjort av pengarna!? Eh..ja, jag sa att jag vill prata med en ansvarig som beslutat i ärendet, det gick inte för sig.”
Andra berättar om hur banken spärrat deras konton när de inte lyckats svara tillräckligt detaljerat på vad de ska köpa för sina pengar.
”Jag kan alltså inte handla, tanka bilen, betala räkningar, köpa mat till mina djur, åka till veterinären med sjukt djur eftersom man får betala med en gång. Har Swedbank verkligen rätt att göra så här?" undrar en kund hos Länsförsäkringar Bank.
En annan kund hos samma bank berättar hur han plötsligt fick hem ett 50 sidor långt brev där han skulle redovisa varenda transaktion, insättning och överföring under det senaste året. Efter två dagars arbete skickades de efterfrågade uppgifterna in – varpå banken ändå beslöt att avsluta kontot utan vidare kommentarer.
”Ingen på LF ville diskutera det ens”, konstaterar han.
Andra berättar om hur Länsförsäkringar plötsligt stängt av konton efter att de swishat sina partner småsummor och kvitton sedan inte kunnat presenteras.
”De tolkar lagen om Kundkännedom mest nitiskt av alla banker jag vet i alla fall. De avslutade mitt konto trots att de fått precis alla underlag de begärde och det var småsummor vi snackar om. Och det fanns ingen att prata med när man ringde för den avdelningen som har hand om sånt går inte att prata med sa dom och beslutet gick inte att överklaga”, skriver en upprörd man som varit kund i banken.
Utbredd känsla av rättslöshet
Genomgripande är den desperata känslan av rättslöshet som uttrycks från många svenskar gentemot det systematiska maktmissbruket. Som privatperson riskerar det att bli både dyrt och framförallt komplicerat att ens försöka sätta igång en juridisk process mot banken, och ytterst få vågar ta den risken.
På recensionsportaler där kunder kan lämna omdömen om bankerna kan man läsa ytterligare otaliga liknande vittnesmål om hur man hastigt kastats ut från banken med hänvisning till att kundkännedomen anses vara otillräcklig. Något genuint intresse av att lära känna kunden tycks dock inte finnas i dylika fall.
”Jag fick frågan om kundkännedom (inga konstigheter) men även om mina transaktioner. Skickade allt jag har 2 ÅR bakåt i tiden från Skatteverket, annan bank, Försäkringskassan med mera, men det räckte tydligen inte”, skriver en kund i Länsförsäkringar bank.
”Fick krav på bevis vars min lön kommer ifrån, mitt utökade bolån i annan bank och sparpengar, till och med små swishar? Fastän uppgifter är inskickade så fryser de kontot. När man uppsöker kontor eller ringer dit finns det ingen som har behörighet. Så nu står man med en låst lön, utan att kunna betala räkningar eller köpa mat”, skriver en annan.
”Efter att ha varit trogen kund i över 20 år, så stänger dom ner mitt bankkonto med motiveringen att de inte har någon bra kundöversyn med hänvisning av penningtvättlagen. Spelar ingen roll att man skickat in utdrag över alla insättningar och uttag under aktuell period”, skriver en tredje kund.
I Falu-Kuriren undrar bland annat den pensionerade polisen Tore Strand vad Länsförsäkringar egentligen håller på med – och konstaterar att de konsekvent vägrar föra dialog med kunder vars konton de ofta på förhand verkar ha bestämt sig för att stänga ner.
”Försökte under tre dagar att via telefon komma i kontakt med den person som är chef på Länsförsäkringar bank utan att lyckas. Meddelanden lämnades vid varje tillfälle. Ringde sedan till telefonbanken för att försöka komma i kontakt med författaren till brevet. Den jag talade med vägrade uppge namnet på denne”.
Han frågar sig vidare varför banken inte gör en riktig polisanmälan om de tror att kunden ägnar sig åt olagligheter och menar det ”tyder på en häpnadsväckande inkompetens” att bankernas utredningar bedrivs med anonyma brev utan att faktiskt prata med kunderna.
”När sedan en person som chef och arbetsledare vägrar att svara på meddelanden så är måttet rågat. Hur kan man bedriva en verksamhet på det här viset? Borde inte kunden stå i fokus?” frågar han sig.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
