MORGONDAGENS DAGSTIDNING – måndag 11 augusti 2025

måndag 11 augusti 2025

 

Läkare rädda att visa namnbrickan på akuten

publicerad 28 september 2019

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

131 750 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


I Läkartidningen föreslår nu överläkaren Jan-Olof Svärd på Värnamo sjukhus att läkare ska få dölja sina namn på akuten.

Det som tidigare var ett storstadsfenomen på de större sjukhusen, med hotfulla situationer då skottskadade från olika gängstrider behandlas på akuten, har nu tagit sig till mindre sjukhus ute i landet.

I Läkartidningen berättar nu Jan-Olof Svärd, överläkare på kirurgiska akuten vid Värnamo sjukhus, att han anser att läkare och annan vårdpersonal ska få lov att dölja sina namn som en säkerhetsåtgärd.

– Personalen är självt kompetent att avgöra huruvida de för stunden ska bära sin namnbricka eller ej. Då kan de själva vända på den eller stoppa den i fickan, säger han till Läkartidningen.

Han tycker inte heller att uppgifter om en inneliggande patient ska publiceras i journalen på nätet, eftersom den informationen lättare kan läcka ut till fel personer. Om information om var patienten vårdas kommer ut, kan det bli ett hot för både patienter och personal.

Under tre år har två incidenter rapporterats från akuten på Värnamo sjukhus och därmed har sjukhuset varit relativt förskonat från våldsamheter och hot. Våldet har dock krupit närmare och nyligen förekom det skottlossning i närheten av sjukhuset.

– Vi har sett trenden. Buset skjuter på varandra i småorterna, vi träffar den här typen av patienter också. Då förstår jag inte varför man måste sitta och vänta innan man gör något. Ta bort namnbrickorna – vad spelar det för roll?

 

Källa: Läkartidningen

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Svenskarna allt mer negativt inställda till Israel – även i Tidöpartierna

publicerad Idag 15:03
– av Markus Andersson
I Simona Mohamssons parti, Liberalerna, har stödet för Israel störtdykt sedan 2023.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

131 750 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Stödet för Israel sjunker snabbt bland svenska väljare, även i partier som länge drivit en starkt pro-israelisk linje.

En ny undersökning visar tydliga tapp bland moderater, kristdemokrater och liberaler. Enda undantaget är Sverigedemokraterna – där stödet för Israel är lika starkt som tidigare.

Sedan kriget mellan Israel och Hamas bröt ut har andelen negativa till Israels agerande ökat markant. I dag är 60 procent av samtliga tillfrågade negativa – en ökning från omkring 50 procent i november 2023. Bland de rödgröna har siffran stigit från strax över 70 procent till omkring 85 procent. För Tidöpartierna har andelen negativa ökat från drygt 20 procent till strax över 35 procent.

Bara drygt 20 procent av samtliga tillfrågade ser idag positivt på Israels agerande. Sverigedemokraterna sticker ut som det parti där andelen positiva inte minskat sedan förra mätningen. De ligger nu på samma nivå som Kristdemokraterna – omkring 50 procent.

KD, liksom Moderaterna och Liberalerna, har däremot sett en tydlig minskning av stödet. Bland L-väljarna har Israelstödet minskat från 70 till omkring 20 procent sedan oktober 2023.

— För ett år sedan var fler M-väljare positiva än negativa till Israels agerande, men så är det verkligen inte nu. Och för Liberalerna är det en väldigt stark reaktion som kom lite tidigare, säger Johan Martinsson, opinionschef på Demoskop, till Schibstedägda Svenska Dagbladet.

”Svårare att försvara”

Enligt den palestinska hälsomyndigheten har över 60 000 palestinier hittills dödats i den israeliska invasion som av allt fler röster beskrivs som ett folkmord. Varje dag sprids bilder från massvälten i Gaza. Omkring hundra barn har dött av svält och undernäring, och det rapporteras återkommande om palestinier som skjuts ihjäl av israelisk militär vid matutdelningar och hjälpstationer.

Även inom oppositionen har stödet för Israel minskat, även om utgångsnivåerna redan var låga. Konflikten fortsätter att vara en av de mest laddade och splittrande utrikespolitiska frågorna, men enligt Johan Martinsson har även väljare inom Tidöpartierna i allt större utsträckning svårt att försvara Israels krigföring.

— Väljare till höger har sedan starten haft ett klart högre stöd för Israels agerande, men ju längre tid konflikten pågår, desto svårare har det blivit att försvara Israels linje även för dem.

KD och SD mest positiva

Mätningen visar att KD-väljarna fortfarande är bland de mest positiva till Israels agerande, men stödet har minskat något. Nu delar de förstaplatsen med SD-väljarna – den enda grupp där andelen positiva inte har sjunkit.

— Det som sticker ut är att de har hållit kvar sin hållning. Jag tror att en mycket mer kritisk syn på hela Palestinarörelsen ligger bakom det, bedömer Johan Martinsson.

Stödet för terrorklassade Hamas är däremot i princip obefintligt bland samtliga svenska partiers väljare. Ett undantag är Vänsterpartiets väljare, där fem procent är positiva – samma nivå som för aktörer som Hizbollah och Iran.

Undersökningen genomfördes av Demoskop för SvD via 1 236 webintervjuer med personer 18–79 år, mellan 1 och 7 augusti 2025.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Landerholms kvarglömda dokument rörde hemligt Nato-möte

Sverige-Nato-relationen

publicerad Idag 11:05
– av Jan Sundstedt
Ulf Kristersson Henrik Landerholm
Henrik Landerholm (t. h.) nekar till anklagelserna.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

131 750 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


De hemliga dokument som Henrik Landerholm (M) glömde på en kursgård handlade om ett möte med USA om Sveriges Nato-ansökan. Säpo riktar nu skarp kritik mot regeringens senfärdiga agerande.

De säkerhetsklassade handlingarna, som fortfarande är spårlöst försvunna, gällde ett samtal mellan dåvarande nationella säkerhetsrådgivaren Henrik Landerholm och USA:s tidigare säkerhetsrådgivare Jake Sullivan.

Mötet ifråga, som ägde rum under en avgörande fas av Nato-processen, fokuserade på strategier för att övertyga Turkiet att ge klartecken till Sveriges medlemskap. Dokumenten innehöll känsliga uppgifter från både Försvarsmakten och Säkerhetspolisen och var märkta med ”H” – högsta graden av sekretess.

Enligt Bonnierägda Dagens Nyheters granskning har Säpo i efterhand slagit fast att Regeringskansliets säkerhetsavdelning inte agerade omedelbart när dokumentens försvinnande upptäcktes. I motsats till vad som tidigare sagts dröjde det fyra dagar innan åtgärder sattes in.

Under den tiden hade handlingarna legat i ett olåst skåp på en kursgård i minst två nätter.

Dokumenten hittades av en städerska med koppling till våldsbejakande extremism. Städerskan tog enligt uppgifter senare emot 15 000 kronor från en rysk medborgare. Om pengarna har samband med dokumenten är ännu oklart.

Henrik Landerholm
Henrik Landerholm (M). Foto: faksimil/Youtube

Nekar till brott

Bakgrunden till affären är känd sedan tidigare: våren 2023 lämnade Landerholm kvar dokumenten i ett skåp i ett omklädningsrum. Något som ledde till åtal för vårdslöshet med hemlig uppgift och till att han avgick som säkerhetsrådgivare.

Åklagaren menar att röjandet kunnat orsaka allvarlig skada för rikets säkerhet. Under utredningen upptäckte Säpo att ett centralt email om händelsen hade raderats, något som tekniker dock har lyckats återskapa.

Henrik Landerholm nekar till brott och hävdar att handlingarna aldrig hamnat i obehörigas händer. Hans advokat Johan Eriksson har tidigare framhållit att Landerholm även ifrågasätter om det han anklagas för överhuvudtaget är kriminaliserat.

Jag har enligt min egen uppfattning inte varken insett eller borde inse att någon av uppgifterna var säkerhetsskyddsklassificerade, har Landerholm sagt i förhör.

Statsminister Ulf Kristersson avvisar anklagelser om mörkläggning och hänvisar till den kommande rättegången, som inleds den 18 augusti.

Oppositionen kräver dock fortsatt insyn och tydligare svar om hur regeringen hanterar skyddsvärda uppgifter.

Fakta: Vårdslöshet med hemlig uppgift samt åtalet mot Henrik Landerholm

  • Vårdslöshet med hemlig uppgift innebär att någon av grov oaktsamhet röjer eller sprider en uppgift som kan skada Sveriges säkerhet. Till skillnad från spioneri krävs ingen avsikt att gå främmande makt tillhanda.
  • Om någon misstänks för brottet är det Säkerhetspolisen som utreder om brott föreligger.
  • Åklagare vid Riksenheten för säkerhetsmål leder förundersökningarna.• Straffet för vårdslöshet med hemlig uppgift är böter eller fängelse i högst ett år.
  • Säkerhetspolisen kritiserar Regeringskansliets hantering, bland annat för att larm och åtgärder dröjde fyra dagar.
  • Ett mejl om incidenten raderades men kunde återställas av Säpos tekniker.
  • Henrik Landerholm nekar till brott och hävdar att dokumenten aldrig hamnat i obehörigas händer.
  • Rättegången inleds den 18 augusti 2025.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Åtta gripna efter blodigt knivbråk vid Malmöskola

Ökade otryggheten

publicerad Igår 9:12
– av Redaktionen
Åtta personer har gripits, men polisen utesluter inte att fler gripanden snart kan bli aktuella.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

131 750 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Fyra personer vårdas på sjukhus, varav två med livshotande skador, efter ett omfattande knivbråk vid Österportskolan i Malmö under natten till lördagen.

Åtta misstänkta gärningsmän har gripits och polisen utreder händelsen som försök till mord.

Strax efter midnatt larmades polisen om att ett 20-tal personer var inblandade i ett stort bråk på Österportskolans område i Malmö.

— Det höggs med kniv till höger och vänster så fyra personer befinner sig på sjukhus med knivskador, varav två är allvarligt skadade, säger Michael Lindh, vakthavande befäl vid polisregion Syd, till TT.

När polisen anlände fanns bara ett fåtal personer kvar på platsen, däribland en knivskuren man i 20-årsåldern som fördes till sjukhus med ambulans.

— En person fördes till sjukhus i ambulans och tre i privat bil, förklarar Filip Annas, presstalesperson i polisregion Syd, till Schibstedägda TV4 Nyheterna.

”Fler kan vara involverade”

Totalt har åtta personer gripits, inklusive de fyra som vårdas på sjukhus.

En av de gripna är i 15-årsåldern, de övriga i 20–25-årsåldern. Händelsen rubriceras som försök till mord.

— Det går inte att utesluta att fler kan vara involverade, konstaterar Filip Annas.

Platsen har spärrats av för teknisk undersökning. Polisen har knackat dörr i området och hållit vittnesförhör. Fler förhör väntas hållas under de kommande dagarna.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Juli – värsta drunkningsmånaden på flera år

publicerad 8 augusti 2025
– av Redaktionen
Mer än hälften av olyckorna inträffade vid bad.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

131 750 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Juli blev den dödligaste drunkningsmånaden på flera år, enligt Svenska Livräddningssällskapet (SLS). Den långvariga värmen tros vara en bidragande orsak till att fler sökt sig till vatten.

Under juli har totalt 31 personer i Sverige drunknat, en ökning från förra året då siffran låg på 19 under samma period, enligt SLS. Bara mellan den 20 och 30 juli inträffade elva drunkningar. Antalet omkomna i drunkningsolyckor i juli 2025 är det högsta sedan 2018, då 35 personer miste livet, och dessförinnan 2014, då 39 personer omkom.

Totalt har 71 personer avlidit till följd av drunkning hittills i år, fram till 31 juli. Förra året låg siffran på 55 under samma period.

Vid varma somrar drar det iväg, säger Mikael Olausson, generalsekreterare, till skattefinansierande SVT.

I juli var majoriteten av de som drunknade män, endast två kvinnor omkom. 14 personer var 60 år eller äldre, och två var barn. 21 av olyckorna inträffade vid en sjö och 16 inträffade i samband med badande.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.