MORGONDAGENS DAGSTIDNING – tisdag 1 juli 2025

tisdag 1 juli 2025

Dansk skola åkte på pilgrimsfärder till Mecka på skattebetalarnas bekostnad

publicerad 19 mars 2019
Arkivbild

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

84 680 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Elever och lärare från den muslimska friskolan Al Quds School i Köpenhamn har i åratal åkt till Saudiarabien och besökt Mecka – delvis på statens bekostnad.

Totalt 87 elever och 22 lärare deltog i resor till Saudiarabien under åren 2013-2017. I ett fotoalbum på skolans hemsida med titeln ”Umrah-trip” (pilgrimsfärd), finns bilder från resorna, enligt BT Nyheder.

Pilgrimsfärder är inte inom ramen för vad bidragspengar ska gå till. Därför ska den skattefinansierade skolan nu betala tillbaks 600 000 danska kronor, vilket motsvarar skolans utgifter för resor till Saudiarabien och två personalresor till Marocko och Turkiet.

Skolans rektor, Waleed Houji, har tidigare varit i blåsväder efter att ha delat bilder från Hamas på sin Facebooksida. På en bild ska Hamasmedlemmar rikta vapen mot en man med en davidstjärna på ryggen.

En lärare på skolan ska också ha skrivit nedlåtande uttalanden om judar på sociala medier.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

USA godkänner vapenförsäljning till Israel för 510 miljoner dollar

Situationen vid Gazaremsan

publicerad Idag 7:42
– av Redaktionen
Besättning på USS John C. Stennis förbereder flytt av MK-82/BLU 111 bomber.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

84 680 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


USA har godkänt vapenförsäljning till Israel för 510 miljoner dollar, en affär som omfattar tusentals bombstyrningssystem, meddelar Pentagon.

I ett uttalande uppgav den amerikanska myndigheten för försvars- och säkerhetssamarbete (DSCA) att försäljningen omfattar 3 845 styrningssystem för Joint Direct Attack Munition (JDAM) och ytterligare styrningssystem för MK 82-bomben.

”USA är fast beslutet att värna Israels säkerhet”, sade DSCA och tillade att försäljningen ”är av vital betydelse för USA:s nationella intressen”.

Huvudentreprenör är Boeing, med säte i St Charles, Missouri.

Affären kommer mitt i en tid av ökad internationell granskning av USA:s militära stöd till Israel, samtidigt som civila offer i Gaza fortsätter att öka till följd av Israels bombningar.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Israeliska bosättare attackerade egen militärbas

Eskalationen i Mellanöstern

publicerad Igår 13:33
– av Isac Boman
Den extrema bosättarrörelsen förespråkar etnisk rensning av palestinier och vill ta över de områden där dessa bor.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

84 680 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Ett stort antal extrema judiska bosättare angrep under söndagskvällen en israelisk militärbas på den ockuperade Västbanken. Enligt IDF vandaliserades fordon, egendom sattes i brand, graffiti sprejades och soldater attackerades.

Attacken beskrivs som en av de allvarligaste där bosättare vänt sig mot det egna landets säkerhetsstyrkor. Våldet kommer efter flera liknande attacker riktade mot palestinska byar och samhällen, samt ökande ilska över att israeliska myndigheter gripit flera av de ansvariga.

I onsdags trängde över 100 bosättare in i staden Kfar Malik, tände eld på egendom och öppnade eld mot palestinier som försökte försvara sina hem, enligt Najeb Rostom, chef för det lokala rådet. Tre palestinier dödades efter att israelisk militär ingripit. Fem bosättare greps i samband med attackerna.

– Inget civiliserat land kan acceptera att medborgare angriper sin egen armé, förstör militär utrustning och hotar säkerhetspersonal, sade premiärminister Benjamin Netanyahu.

Bilder i israeliska medier visar unga, religiösa män förknippade med ”hilltop youth”, en militant bosättarrörelse som länge anklagats för att systematiskt attackera palestinier och deras egendom. Rörelsen etablerar ofta illegala utposter på Västbanken och har blivit en symbol för den allra mest våldsamma grenen av bosättarrörelsen.

”Judiska extremister”

Säkerhetsstyrkor använde distraktionsgranater för att skingra folkmassan vid militärbasen norr om Ramallah, och militären publicerade bilder på skadad infrastruktur, som enligt uppgift använts för att förebygga attacker och upprätthålla säkerheten.

Säkerhetsminister Itamar Ben-Gvir (Judisk Makt) – själv tidigare dömd för rasistisk uppvigling och stöd till terrorgrupper – fördömde för ovanlighetens skull attacken:

– Att angripa våra soldater och säkerhetsanläggningar är en röd linje. Det måste mötas med full kraft. Vi är trots allt bröder, skrev han på X.

Oppositionsledaren och centristen Yair Lapid var betydligt mer rakt på sak:

– Det handlar om judiska extremister, kriminella gäng, som känner stöd från regeringskoalitionen, sade han i Israels arméradio.

 

Bosättare attackerar Västbankens sista kristna by

Ben-Gvir har länge försvarat våldet från bosättare och hans inflytande har vuxit under Netanyahus ledarskap. Kritiker menar att detta legitimerat alltmer extremt våld – även riktat mot landets egna myndigheter.

Försvarsminister Israel Katz lovade i sin tur att slå ned på våldet och uppmanade bosättarna att genast börja respektera det egna landets soldater.

Israel ockuperade Västbanken, Gaza och östra Jerusalem under Sexdagarskriget 1967. Palestinierna gör anspråk på dessa områden för en framtida stat. I dag bor omkring tre miljoner palestinier och 500 000 israeliska bosättare på Västbanken, men det internationella samfundet betraktar bosättningarna som olagliga enligt internationell rätt.

Nyligen uppmärksammade Nya Dagbladet hur boende i den sista helt kristna byn på Västbanken larmade om ständig beskjutning från militanta bosättare. Tidningen har också lyft fram hur bosättare öppet förespråkar fullständig etnisk rensning i Gaza och anser att även palestinska barn bör betraktas som terrorister.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Ryssland avbryter samarbetet med Sverige om kärnkraftsolyckor

Sverige-Nato-relationen

publicerad Igår 11:53
– av Markus Andersson
Rysslands premiärminister Michail Misjustin och Kalinin kärnkraftverk.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

84 680 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Rysslands premiärminister, Michail Misjustin, har beslutat säga upp ett avtal om informationsutbyte med Sverige gällande kärnkraftsolyckor och kärntekniska anläggningar.

Som skäl anges Sveriges beslut att gå med i Nato – ett vägval som enligt Moskva inneburit att Sverige övergett sin tidigare roll som neutral samarbetspartner.

Det officiella dokumentet undertecknades av Misjustin den 24 juni och publicerades på den ryska statens juridiska portal i fredags.

Det nu uppsagda avtalet slöts 1988 mellan Sovjetunionen och Sverige, och trädde i kraft i april samma år. Det grundade sig i Internationella atomenergiorganets (IAEA) konvention om tidig varning vid kärnkraftsolyckor från 1986 – en överenskommelse där medlemsländerna förband sig att informera varandra vid olyckor som kan få gränsöverskridande konsekvenser.

Avtalet tillkom i spåren av kärnkraftskatastrofen i Tjernobyl, och den 28 april 1986, två dagar efter explosionen i det ukrainska kraftverket, noterades förhöjda strålningsnivåer först av det svenska kärnkraftverket Forsmark – vilket bidrog till att avslöja olyckans omfattning.

Ryssland betraktar sig enligt konstitutionen som Sovjetunionens efterträdare och har tagit över både skulder och internationella avtal som Sovjet en gång ingått.

”Förlorat sin status som neutralt land”

Sedan Sverige blev medlem i Nato, i mars 2024, har relationerna mellan Moskva och Stockholm försämrats kraftigt och i samband med medlemskapet övergav Sverige sin mångåriga neutralitetspolitik. Den svenska regeringen har sedan kriget i Ukraina eskalerade 2022 också gett mångmiljardbelopp i militärt och annat stöd till Kiev, samtidigt som en rekordstor svensk upprustning har aviserats.

Redan i maj riktade Rysslands ambassadör i Sverige, Sergej Beljajev, skarp kritik mot den svenska säkerhetspolitiska kursändringen i en intervju med ryska nyhetsbyrån RIA Novosti.

– Sveriges ställningstagande visar att Sverige helt har förlorat sin status som ett neutralt land och håller på att förvandlas till en språngbräda för genomförandet av Nato:s militaristiska ambitioner, varnade han då.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

95 procent av ungrarna säger nej till Ukraina i EU

publicerad Igår 11:08
– av Markus Andersson
Orbán uppger att man nu har "stoppat" Ukrainas inträde i Europeiska unionen.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

84 680 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Ungerns premiärminister Viktor Orbán meddelade i slutet av förra veckan att landet motsätter sig Ukrainas ansökan om medlemskap i Europeiska unionen. Beskedet kommer efter en rådgivande folkomröstning där 95 procent av de ungerska väljarna röstat emot ett ukrainskt EU-medlemskap.

– Jag säger idag, med mer än två miljoner ungrares röst, att Ungern inte stöder Ukrainas EU-medlemskap. Det här är kalla fakta, sade Orbán inför EU:s utrikesministermöte i Bryssel.

Folkomröstningen, kallad Voks 2025, pågick från mitten av april till 20 juni. Väljarna fick svara på en enda fråga: ”Stöder du Ukrainas medlemskap i Europeiska unionen?”

Enligt Orbán röstade 2 168 431 ungrare nej (95 procent av de röstande) medan endast fem procent röstade ja.

Orbán underströk också att Ungerns nej inte kan ignoreras, eftersom EU:s regler kräver enhälligt godkännande från samtliga 27 medlemsstater för att ett land ska kunna inleda medlemskapsförhandlingar.

– Ett enhälligt beslut krävs till och med för att inleda förhandlingar i frågan. Det finns inte – därför bör de inte heller äga rum. Ingenting som sker idag kan ha någon rättslig verkan i frågan om Ukrainas EU-medlemskap… eftersom Ungern inte stöder det, betonade han.

”2,2 miljoner som står i vägen”

Ukraina gjorde EU-medlemskap till ett nationellt mål 2019 och lämnade in sin formella ansökan 2022, kort efter att kriget med Ryssland intensifierats. Landet beviljades kandidatstatus i juni samma år, och EU har nämnt 2030 som ett möjligt inträdesår.

Men stödet för Ukrainas medlemskap har minskat i flera EU-länder. En färsk opinionsundersökning i Polen visar att stödet sjunkit från 85 till 35 procent sedan 2022.

Orbán anklagar EU-ledare för att vilja kringgå Ungern för att kunna driva Ukrainas ansökan vidare:

– De har inte lyckats med det hittills, trots att jag stod ensam i vägen – som den berömda kinesiske demonstranten framför stridsvagnarna på Himmelska fridens torg i den gamla videon. Men nu är vi 2,2 miljoner som står i vägen och säger att detta inte är rätt väg framåt.

Enorm kostnad för EU

Enligt Orbán riskerar ett ukrainskt medlemskap att dra in EU i ett ”ändlöst krig” och påtvinga unionens skattebetalare ansvaret för att finansiera Ukrainas försvar.

– Med över två miljoner röster i folkomröstningen 2025 stoppade vi Ukrainas inträde i Europeiska unionen, deklarerade premiärministern vidare.

Hans rådgivare, Balázs Orbán, har tidigare uppskattat att ett fullt medlemskap för Ukraina skulle kosta EU omkring 2500 miljarder euro, vilket är mer än tolv gånger större än unionens nuvarande budget.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.