Rörelsen med namnet "Genoeg is Genoeg" har mobiliserat tusentals människor i protester mot att antalet vita farmare som mördas i landet ökar kraftigt.
Under måndagen samlades tusentals svartklädda människor runt om i Sydafrika för att protestera under banderollen #BlackMonday mot det fortsatta massmordet på landets vita farmare.
Demonstranterna blockerade bland annat vägar med traktorer och i Kapstaden, där 18 000 personer och 5 000 fordon samlades i en kraftauktion mot etablissemanget, stördes det dagliga livet för att säkerställa att ingen kan missa budskapet.
Medan demonstrationen var i full gång mördades åter igen en vit farmare. Denna gång var det den 70-åriga Bokkie Potgieter som blev brutalt mördad och hackad till döds av en anställd på grannfarmen, rapporterar Times Live.
Annons:
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Sheikh Mohammed-begravningsplatsen i Khan Younis på satellitbild från februari 2026. Al Jazeera uppger att platsen ersatts av en israelisk militär utpost.
Gravar, bostadskvarter och en hel by i södra Gaza har försvunnit från kartan. På flera av platserna står i dag israeliska militära utposter, enligt uppdaterade satellitbilder i Google Earth.
Bilderna togs den 25 februari i år och har sedan lagts in i Google Earth, rapporterar tv-kanalen Al Jazeera, som har gått igenom materialet över Khan Younis och Rafah. Nyhetssajten IMEMC, som bygger på Al Jazeeras arabiska utgåva, daterar kartuppdateringen till den 22 maj.
Ett av de tydligaste exemplen finns i Maan i Khan Younis. Där låg Sheikh Mohammed-begravningsplatsen. På bilderna syns i stället tält och pansarfordon vid en israelisk militär utpost.
Samma område i Khan Younis före den bild Al Jazeera ställt mot satellitfotot från februari 2026. Begravningsplatsen och bostadskvarteren syns fortfarande. Foto: Google Earth/Al JazeeraSheikh Mohammed-begravningsplatsen i Khan Younis på satellitbild från februari 2026. Al Jazeera uppger att platsen ersatts av en israelisk militär utpost. Foto: Google Earth/Al Jazeera
Journalisten Muhannad Qishta har två systrar, Reem och Walaa, begravda i Khan Younis. Han vill besöka deras gravar, men de finns inte längre på kartan.
Annons:
— Inte ens de döda har skonats i det här kriget, säger han till Al Jazeera.
— Hur kommer jag att känna mig om jag åker dit och bara hittar en öken, utan mina systrars gravar att be en bön vid? frågar Qishta.
Begravningsplatsen i Maan är inget undantag. Människorättsorganisationen Euro-Med Human Rights Monitor uppger, enligt Al Jazeera, att israeliska styrkor helt eller delvis har förstört 94 procent av Gazas begravningsplatser.
Svenskbyn blev militärläger
I Rafah har Svenskbyn fått samma öde. Byn grundades 1965 som bostad åt palestinska flyktingar, och omkring 1 300 människor bodde där och levde till stor del på fiske. Enligt Al Jazeera är byn utplånad från kartan och omgjord till en israelisk militär utpost. Fem hus står kvar.
Kustområde i Rafah på satellitbild från 2026. Al Jazeera uppger att Svenskbyn där är utplånad och omgjord till militär utpost. Foto: Google Earth/Al JazeeraSödra Rafah på satellitbild från 2026, publicerad av Al Jazeera. Gatunätet syns mest som spår i rasmassorna. Foto: Google Earth/Al Jazeera
Några kilometer bort låg det saudiska bostadsområdet i Tal as-Sultan, ett projekt med 752 lägenheter. I dag är det högar av grus. Vid Rafahs gränsövergång har de civila hallarna ersatts av befästa israeliska observationsposter och taggtråd, rapporterar Al Jazeera.
Tal as-Sultan i Rafah på satellitbild från 2026. Al Jazeera uppger att det saudiska bostadsområdet med 752 lägenheter är nedjämnat. Foto: Google Earth/Al JazeeraRafahs gränsövergång på satellitbild från 2026. Al Jazeera uppger att de civila hallarna ersatts av israeliska observationsposter. Foto: Google Earth/Al Jazeera
I Khan Younis är Hamad City, ett qatarfinansierat bostadsprojekt med 53 hus och omkring 3 000 lägenheter, ett utbränt skal. Där bodde uppskattningsvis 15 000 människor.
Bostadsområde i Khan Younis på satellitbild från 2026, publicerad av Al Jazeera. Foto: Google Earth/Al Jazeera
Längre österut har de östra delarna av Bani Suhaila, Abasan och al-Zana skurits upp av militära försörjningslinjer. De flesta invånarna har flytt till al-Mawasi eller Deir el-Balah.
Bebyggelse i Khan Younis på satellitbild från 2026. Al Jazeera beskriver hur östra stadsdelar skurits upp av militära försörjningslinjer. Foto: Google Earth/Al Jazeera
Skolor, universitet och åkrar
Förödelsen stannar inte vid bostäderna. FN:s barnfond Unicef uppger, enligt Al Jazeera, att mer än 97 procent av Gazas skolor är skadade eller förstörda och att 658 000 barn har stått utan formell skolgång i mer än två år.
Enligt Al Jazeera är Islamiska universitetet i Gaza och al-Azhar-universitetet jämnade med marken. I söder har al-Israa-universitetet fått samma behandling.
Islamiska universitetet i Gaza på satellitbild från 2026. Al Jazeera uppger att campus är jämnat med marken. Foto: Google Earth/Al JazeeraAl-Aqsa-universitetet på satellitbild från 2026, i det material Al Jazeera publicerat. Foto: Google Earth/Al Jazeera
FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation FAO uppger, med hänvisning till FN:s satellitanalyscentrum UNOSAT, att mindre än fem procent av Gazas jordbruksmark fortfarande går att bruka.
Jordbruksmark i södra Gaza på satellitbild från 2026. FAO uppger, enligt Al Jazeera, att mindre än fem procent av jordbruksmarken är brukbar. Foto: Google Earth/Al Jazeera
Enligt Al Jazeera är 1,9 miljoner av Gazas 2,3 miljoner palestinier internflyktingar, och 60 procent har helt förlorat sina hem. På satellitbilderna syns tältlägren i al-Mawasi, tätt packade mot strandlinjen.
al-Mawasi på satellitbild från 2026. Al Jazeera beskriver tältläger som trycks mot strandlinjen. Foto: Google Earth/Al JazeeraKuststräckan vid al-Mawasi på satellitbild från 2026, publicerad av Al Jazeera. Foto: Google Earth/Al Jazeera
Netanyahu siktar på 70 procent
Kartan visar inte bara vad som har förstörts, utan också vem som har tagit över marken. Trots den USA-förmedlade vapenvilan i oktober 2025 och den så kallade gula linjen har den israeliska armén fortsatt att avancera, rapporterar Al Jazeera. I mitten av mars delade armén ut kartor till hjälporganisationer som visade att den hade tagit 64 procent av Gazaremsan.
Premiärminister Benjamin Netanyahu vill längre än så. I en läckt video via Israels Kanal 12, återgiven av Al Jazeera, beskriver han målet.
— Just nu har vi full kontroll över 60 procent av Gazaremsans territorium … och mitt direktiv är att nå … 70 procent. Vi börjar med det, säger Netanyahu.
Nickolay Mladenov har varnat FN:s säkerhetsråd för att dagens läge riskerar att bli permanent.
För Muhannad Qishta säger kartan ändå inte allt.
— Satelliterna fotograferar de förstörda husen, men de kan inte dokumentera känslan hos en människa som förgäves letar efter sitt hem. Det svåraste är inte själva förstörelsen, utan berättelserna som ligger begravda under den, säger han till Al Jazeera.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Edward Snowden vill se OpenAI-chefen Sam Altman i fängelse om bolagets modeller orsakar skada. Han framförde det via videolänk till ETH Zürich: ansvaret för AI-incidenter ligger hos människorna bakom systemen, inte hos algoritmen.
Snowden deltog under torsdagen på länk i panelen AI Surveillance and Freedom of Speech i Audimax vid ETH Zürich. Samtalet arrangerades av det studentdrivna ETHics Forum och finns i sin helhet i den officiella inspelningen.
Under lördagen spreds ett klipp ur samtalet i en annan inramning. Där såg det ut som om Snowden stod i en fullsatt sal och krävde fängelse för att stoppa så kallad safetyism. Han var inte på plats, och ordet safetyism kom inte från honom.
Panelen leddes av Jaya Klara Brekke, strategichef på integritetsbolaget Nym. Nym direktsände evenemanget men arrangerade det inte. I panelen satt också journalisten Marguerite Meyer och den tidigare Google-anställde Vikram Subramanian.
Annons:
Inte vapnet som ska sitta i fängelse utan dess upphovsman
Snowden tog sin utgångspunkt i ansvarsfrågan. Ansvaret för ett AI-system ligger hos den som har byggt det, en människa, inte hos algoritmen.
Han gjorde en analogi med artilleriet. Om en kanon vid en provskjutning av misstag utplånar en by är det inte kanonen som ska i fängelse.
Samma sak gäller, menade han, när ett bolag skickar ut ett pressmeddelande om hur förvånat det är över att den nya modellen har hackat grannen. Förvåningen fritar inte från ansvar. OpenAI:s testmodeller har tidigare tagit sig in hos Hugging Face.
Det var där Altman kom in.
— Jag tror att vi behöver sätta Sam Altman i fängelse, och jag tror att det kommer att bli en lärorik erfarenhet. Det blir en lärorik erfarenhet för branschen och för världen, sa Snowden.
Strax efteråt sade han torrt att repliken nog skulle göra honom populär bland den här publiken.
Snowden lade inte fram någon juridisk anklagelse mot Altman. Poängen var principiell: den som bygger och släpper ut systemen ska kunna ställas till svars personligen, på samma sätt som den som riktar kanonen.
Säkerhet på bolagets villkor
Kritiken gällde de slutna modellerna. Snowden vände sig mot bolag som talar om AI-säkerhet samtidigt som de själva kör modellen, fångar upp användarens prompt och skriver om den.
Då är det bolaget, inte användaren, som avgör vad som till slut når modellen. Den som kör systemet får också se vad människor matar in i det. Det är samma övervakningsfråga som Snowden har ägnat sitt offentliga liv åt.
Den alternativa linjen som han förespråkar är öppna vikter som körs lokalt, på användarens egen utrustning. Då är det användaren som bestämmer, inte ett bolag någon annanstans.
Han föreslog också vad han kallade en första lag för teknik: en enhet ska aldrig agera mot sin ägares intresse, oavsett vem som har tillverkat den.
Mer ansvar, inte mindre
Det här är kärnan i Snowdens budskap. Han angrep inte tanken att AI-bolag ska ta ansvar för säkerheten. Han angrep en säkerhetsretorik som låter bolagen behålla kontrollen över användarna, medan ansvaret för skadorna försvinner i pressmeddelanden.
Klippet som spreds förvanskade hans ståndpunkt och fick det att framstå som om han hade uppmanat människor att sluta bry sig om säkerhet. I själva verket krävde han att någon ska bära ansvaret för AI-skadorna, med sin egen frihet som insats.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
USA och Kina har enats om en direkt larmkanal för AI-incidenter och en formell dialog om tekniken. Samtidigt säger Donald Trump att USA inte tänker bromsa kapplöpningen, och att han inte vill dela amerikanska AI-framsteg med Peking.
Överenskommelsen kom ur Kinas president Xi Jinpings tredagars statsbesök i Washington och har bekräftats av båda regeringarna, skriver nyhetssajten RT.
Vad kanalen faktiskt ska användas till är dock oklart. Ingen av regeringarna har förklarat vad som räknas som en incident eller hur kanalen ska fungera.
Peking talar om dialog, Vita huset om superintelligens
Kinas utrikesministerium uppgav på lördagen att parterna ska upprätta en kommunikationskanal för "AI-incidenter" och inleda en formell kinesisk-amerikansk AI-dialog om teknikens risker och fördelar. Nästa runda är planerad till november.
Annons:
Vita huset beskriver arrangemanget i liknande ordalag, men med egen terminologi. Enligt Vita huset gäller kanalen incidenter som rör det administrationen nu officiellt kallar superintelligens, förkortat SI. Det är det begrepp Trump numera använder i stället för artificiell intelligens.
Idén fanns redan före toppmötet. Förra helgen föreslog finansminister Scott Bessent ett anmälningssystem för AI-incidenter i samtal med Kinas vice premiärminister He Lifeng i New York. Oron gällde allt från cyberangrepp och biologiskt missbruk till felande autonoma system och hot mot kritisk infrastruktur.
Trump vill inte bromsa
Trots den nya kanalen gjorde Trump klart att han inte är beredd att dela amerikanska AI-framsteg med Peking.
— Amerikas förenta stater kommer inte att trampa på bromsen, sa Trump till reportrar utanför Vita huset.
Han menade att krav på att bromsa utvecklingen skulle undergräva det försprång han säger att USA har. På frågan om ett närmare samarbete med Kina kring AI-utvecklingen var beskedet lika avvisande.
— Jag vill hellre inte integrera, eftersom vi leder stort. När man leder öppnar man inte upp för varandra, sa han.
Xi vill ha mänsklig kontroll
Tonen från den kinesiske ledaren var en annan. Xi sa till Trump att länderna visserligen konkurrerar om AI, men att de kan samarbeta ännu mer och bör arbeta tillsammans för att förhindra missbruk.
— AI måste hållas under mänsklig kontroll, sa Xi.
Han efterlyste ett förhållningssätt med människan i centrum och en bilateral dialog om teknikens risker och fördelar. Kina har drivit liknande principer i sina bredare globala initiativ för AI-styrning.
AI-diskussionen kretsade kring namnbytet
Hur tungt AI-frågan vägde under besöket är ändå osäkert. Trump själv tonade ned den på lördagen.
— Vi ägnade inte särskilt mycket tid åt att prata om det, sa han.
Enligt Trump handlade mycket av samtalet i stället om hans beslut att byta ut begreppet artificiell intelligens mot superintelligens.
Den begränsade överenskommelsen kommer samtidigt som amerikanska teknikchefer och internationella tjänstemän varnar för att allt kraftfullare AI-system kan ta sig förbi befintliga skydd eller utnyttjas för storskaliga cyberangrepp och andra hot. Trump har avfärdat varningar om ett AI-övertagande som en bluff och sagt att den som vinner AI vinner.
Inför novemberrundan finns alltså en överenskommelse om en larmkanal, men inget besked om vad som ska räknas som en incident eller hur kanalen ska fungera.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Boris Johnson tog med sig mannen som gett hans privata bolag en miljon pund på en resa till Ukraina i september 2023. Christopher Harborne, största ägare i vapenbolaget QinetiQ, var registrerad som Johnsons rådgivare. Varför han var med förklarar varken de läckta dokumenten eller de två männen själva.
Uppgifterna kommer från läckta filer ur Johnsons privata kansli, de så kallade Boris Files. Brittiska The Guardian publicerade sin granskning den 10 oktober 2025.
Enligt filerna flög Johnson och Harborne med privatjet från Stansted till östra Polen och tog nattåget vidare till Kiev. De anlände den 8 september 2023. Planet, en Dassault Falcon, drevs enligt Guardian sannolikt av Harborne själv. Johnson hade vid det laget lämnat parlamentet.
Arrangörerna av Yalta European Strategy-forumet (YES) i Kiev uppger att Harborne var registrerad som "rådgivare, Office of Boris Johnson". I Johnsons program står "bara Boris och Chris" vid forumets öppningssession.
Annons:
Följde med till Kiev och Lviv
Både Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj och Johnson talade på forumet. Programmet antyder ett enskilt möte efteråt, men Zelenskyjs kansli svarade inte på frågan om Harborne deltog. Ukrainas dåvarande utrikesminister kunde inte heller minnas om Harborne var med på ett senare möte.
Nästa dag reste Johnson till Lviv. Han lade blommor vid krigsgravar, besökte sårade och tog emot ett hedersdoktorat. Film visar Harborne i närheten när Johnson hälsar på soldater; på ett foto från ett möte med borgmästaren Andriy Sadovyy syns Harborne också.
Programmet nämner dessutom ett "stängt möte vid det militärtekniska forsknings- och utvecklingscentret". Det framgår inte om Harborne deltog. Han är QinetiQs största aktieägare med 13 procent, men det innebär inte att han har någon operativ roll i bolaget.
Ukrainas styrkor uppges använda QinetiQs Banshee-drönare och röjningsrobotar. I april 2025 meddelade det brittiska försvarsministeriet att bolaget skulle hjälpa Ukraina att tillverka utrustning med 3D-skrivare.
Miljonen till Johnsons bolag
Harbornes gåva på en miljon pund till The Office of Boris Johnson Ltd registrerades i november 2022 i registret över parlamentsledamöters ekonomiska intressen. Den syns inte i den brittiska valmyndigheten Electoral Commissions databas över pengar till en ledamots politiska verksamhet.
Harbornes advokater säger att gåvan skulle göra det möjligt för Johnson att fortsätta vara aktiv i brittisk politik. Enligt dem väntade sig Harborne ingen personlig vinning, och varje antydan om motsatsen är utan bevis och medvetet falsk. De gav inga substantiella svar på varför han följde med till Ukraina.
Ett brev daterat den 23 oktober 2023, med Johnsons signatur, inleds: "Jag skriver till stöd för Christopher Harborne." Johnson beskriver honom som vän och stödjare av sitt kansli, nämner den gemensamma Ukrainaresan och kallar honom en hängiven motståndare till Putins styre. Enligt advokaterna var brevet ett karaktärsintyg efter angrepp på Harbornes karaktär.
Johnson svarade Guardian med att kalla tidningens artiklar "patetiska icke-nyheter" och skrev att de mest tycktes bygga på en olaglig rysk hackning. Han fortsatte: "Varför byter ni inte bara namn till Pravda? Era artiklar är skräp och ni gör Putins arbete."
Guardian konstaterar att filerna inte förklarar varför Harborne följde med. Det som går att slå fast är att Johnson tog med en stor givare på resan och att denne registrerades som rådgivare. Ett foto visar Harborne vid mötet med Lvivs borgmästare; om han deltog i de privata mötena framgår inte.
Johnson hade redan våren 2022 rest till Kiev mitt i förhandlingarna. Efter samtalen i Istanbul i slutet av mars flög han dit den 9 april. Davyd Arachamija, som ledde Ukrainas delegation, sade i en intervju i november 2023 att Johnson då uppmanade dem att inte skriva under något med ryssarna utan bara fortsätta kriget. Ukrainska Pravda hade året innan återgett samma budskap från en nära medarbetare till Volodymyr Zelenskyj: Putin skulle pressas, inte förhandlas med, och väst tänkte inte skriva under avtal med honom. Johnson har kallat påståendet "rysk propaganda".
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
