Forskare vid University of Southern California, USC, har beskrivit en förbättring av litium-svavelbatterier som ger dem längre livslängd.
I dagens läge kan sådana batterier endast laddas mellan 50 och 100 gånger, vilket gör dem opraktiska jämfört med litium-jonbatterier som ofta tål 1000 laddningar.
Lösningen är ett icke-poröst membran som placeras mellan två porösa separatorer, vilket mättas med elektrolyter och placeras mellan elektroderna. Konstruktionen blir en barriär som minskar skyttlingen av upplösta polysulfider utan att hindra rörelsen av litiumjoner.
Vid olika grader av urladdning fann forskarna att de förbättrade batterierna helt behöll kapaciteten och fick upp till fyra gånger så lång livslängd som batterier utan membranet.
Annons:
– Detta framsteg avlägsnar ett av de stora tekniska hindren för kommersialisering av litium-svavelbatterier och låter oss verkställa bättre alternativ för energieffektivitet, säger Sri Narayan, huvudförfattare till studien, som publicerats i Journal of the Electrochemical Society.
Litium-svavelbatterier har länge ansetts ha bättre energilagringsförmåga än litiumjonbatterier. Svavlet är ett vanligt, billigt ämne, och batterierna blir två till tre gånger tätare än litium-jonbatterier, skriver USC.
Artikeln har tidigare publicerats i Miljömagasinet
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
DNA-studien ger stöd åt goternas utvandring från östra Skandinavien. Målningen är en historiserande illustration av ett annat germanskt folks strid mot Rom: slaget i Teutoburgerskogen år 9.
Goternas egen berättelse om ett hemland i norr får nu stöd av forntida DNA. Gravar i dagens Polen rymmer människor vars anor främst pekar mot östra Skandinavien och järnålderns Sverige.
Resultatet kommer från en omfattande genetisk studie som publicerades i Nature den 28 oktober och presenterades av de medverkande universiteten den 4 november. Forskarna har för första gången sekvenserat arvsmassan från 712 forntida människor och analyserat den tillsammans med 4 009 tidigare publicerade genom.
Bland dem finns individer från Wielbarkkulturen i nuvarande Polen, som levde för omkring 2 000 år sedan. Kulturen räknas som det tidigaste spåret utanför Skandinavien av befolkningar som sannolikt talade östgermanska, den språkgren som goterna tillhörde.
Spåren leder mot Sverige
Analysen visar att Wielbarkindividernas arvsmassa i huvudsak kan beskrivas som en blandning av östskandinaviska anor från bronsåldern och svenska anor från järnåldern. Enligt forskarna stöder det en utvandring från en annan region och en annan befolkning än den som låg bakom de västgermanska folken. Anglosaxarnas och langobardernas rötter pekar i stället främst mot Jylland och norra Tyskland.
Annons:
Bilden stämmer med goternas egen tradition. En ursprungsberättelse från 500-talet förlägger folkets hemland till den skandinaviska halvön, och i studiens slutsatser konstaterar forskarna att fynden i Wielbarkkulturen ger stöd åt den senantika myten om en utvandring från östra Skandinavien.
Den östskandinaviska befolkningen har i sig en lång historia i Norden. Den kom enligt studien till Sverige för omkring 4 000 år sedan, troligen från Baltikum, och spreds över Skandinavien under bronsåldern. Forskarna pekar ut just den gruppen som den troligaste bäraren av det språk som senare blev germanska.
Gotisk identitet tog upp nya folk
De goter som senare dök upp längre söderut bär däremot få genetiska spår norrifrån. Östgoter i Ukraina och västgoter på Iberiska halvön visar i huvudsak lokala anor. Två iberiska västgoter avviker och hamnar på en baltisk genetisk gradient, vilket pekar mot nordöstra Europa men inte specifikt mot östra Skandinavien.
Mönstret passar enligt forskarna en tvåstegsmodell för goternas framväxt: först en utvandring från Skandinavien, därefter att andra grupper, bland dem baltiska och slaviska, uppgick i den gotiska gemenskapen. Gotiskt språk och gotisk identitet fördes alltså i stor utsträckning vidare kulturellt till människor utan nordiska rötter.
Studien leds av Köpenhamns universitet, Leidens universitet och Göteborgs universitet och kombinerar genetik med arkeologi och språkhistoria.
— DNA-sekvenser berättar inte direkt vilket språk människor talade. Men genom att kombinera forntida DNA med språkliga och arkeologiska belägg kan vi börja spåra hur språk spreds och förändrades under tusentals år, säger Eske Willerslev, seniorförfattare och professor vid Globe Institute vid Köpenhamns universitet.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Dinosaurieskelettet "Jodi" såldes för en mångmiljonsumma när budgivningen hos Sotheby's i New York vida överträffade förväntningarna. Den lilla släktingen till T rex blev därmed världens näst dyraste dinosaurieskelett.
Dinosaurien hittades 2019 av Jodi Pierson på hennes privatägda mark nära staden Jordan i Montana, och fick hennes namn. Skelettet är en Nanotyrannus, och under en fältsäsong samma år grävde hon och ett team ut fyndet. Utgrävningen skildrades i Discovery Channels serie "Dino Hunters".
Auktionen hölls den 27 oktober och skelettet såldes för 47,3 miljoner dollar, mer än fem gånger så mycket som Sotheby's högsta uppskattning. Auktionshuset hade räknat med 6–9 miljoner dollar.
Köparen vill för tillfället vara anonym och överbjöd fem andra intressenter, online och per telefon, under en liveauktion som tog omkring tolv minuter.
Annons:
Priset gör "Jodi" till det näst dyraste dinosaurieskelettet som sålts. Bara T rex-skelettet "Gus" har gått för mer, 50,1 miljoner dollar vid Sotheby's tidigare i somras.
Ett eget släkte
Nanotyrannus levde samtidigt som T rex för cirka 67 miljoner år sedan. Den var ungefär hälften så lång som en fullvuxen T rex, men hade proportionellt längre armar, större klor på händerna och smalare, bladlika tänder.
Forskare var länge oense om huruvida Nanotyrannus var en egen art eller bara en ung T rex. En studie som publicerades i fjol slog fast att det rör sig om ett eget släkte. I oktober 2023 visades just detta skelett på mässan Frieze Masters, då felaktigt märkt som en ung T rex.
Bara tre skelett av djuret är kända.
Enligt Sotheby's omfattar skelettet cirka 191 fossila benelement från en enda vuxen individ. Skallen är nästan komplett med 53 ben och ungefär 50 tänder. Skelettet är monterat i naturlig pose, knappt sex meter långt, och delar av det har kompletterats med 3D-printade och skulpterade detaljer.
Sotheby's kallar "Jodi" ett bidrag till vetenskapen. Enligt AP har vissa forskare tidigare motsatt sig privata försäljningar av betydande fossil och vill i stället se dem på museer, där de kan studeras och visas för allmänheten.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Stora hundar visar tecken på snabbare biologiskt åldrande än små, enligt den nya studien. Hundarna på bilden har ingen dokumenterad koppling till undersökningen.
En ny amerikansk studie har undersökt vad som händer i hundars kroppar när åren går. Forskarna har sökt svaren i blodprover från sällskapshundar, och resultaten ger en ny bild av hur olika hundar åldras.
Forskare i det amerikanska projektet Dog Aging Project har undersökt hur hundars DNA förändras med åldern i blodprover från 894 hundar. Resultaten, som publicerades i tidskriften Science, visar att större hundar och hanhundar åldras snabbare på molekylär nivå. Eftersom vissa hundar provtogs flera gånger fick forskarna fram 1 640 metyleringsprofiler.
Metylering är kemiska markeringar på DNA som reglerar hur aktiva gener är, utan att den genetiska koden ändras. Med hjälp av dem byggde forskarna en “epigenetisk klocka” som uppskattar en hunds biologiska ålder. Hundar som var biologiskt äldre än väntat hade också högre dödsrisk.
Skillnaden mellan stora och små hundar var särskilt tydlig vid rörliga DNA-avsnitt, så kallade “hoppande gener”. Markeringarna där minskade snabbare hos större hundar, vilket kan göra generna mer aktiva.
Annons:
— Det tyder på att det snabbare åldrandet hos större hundar, åtminstone delvis, kan drivas av sämre kontroll över de här hoppande generna, säger Blaise Mariner, forskare vid Arizona State University och medförfattare till studien, i universitetets pressmeddelande.
Forskarna pekar ut det som en möjlig förklaring till skillnaden i livslängd. Om förändringarna driver åldrandet eller är en följd av det är ännu öppet, enligt universitetet.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Kattägare som tillbringar mer tid nära sina katter har oftare en positiv sinnesstämning, visar en liten japansk studie. Forskarna kan dock bara belägga ett samband, inte att katten orsakar det bättre humöret.
Forskare vid Kyoto-universitetet följde 29 katter och deras 19 ägare under en månad. Deltagarna rekryterades via flygblad och sociala medier.
Närheten mättes med små Bluetooth-sändare, så kallade BLE-beacons, som fästes på kattens halsband. Ägarnas humör kartlades med enkäter och hormonerna med urinprov. Forskarna observerade också hur katterna betedde sig mot ägaren och mot okända personer.
Resultaten, som publicerats i den vetenskapliga tidskriften iScience, visar att ägare som tillbringade mer tid fysiskt nära sin katt i vardagen rapporterade mer positiva känslor. Hur många år eller månader de hade varit kattägare visade däremot inget motsvarande samband i den här gruppen.
Annons:
— Jag tror att många kattägare känner igen känslan av trygghet och lugn när katten klättrar upp i knät och söker närhet – man börjar klappa den och katten börjar spinna belåtet, säger Saho Takagi, studiens korresponderande författare.
Oxytocin och kortisol hos katt och ägare
Forskarna mätte också oxytocin, ett hormon som förknippas med sociala relationer, och kortisol, som förknippas med stress. Halterna av oxytocin i urinen korrelerade hos katt och ägare. Ägare vars katter hade högre oxytocin hade lägre kortisol och tenderade att rapportera färre negativa känslor.
Kattens oxytocinnivå hängde till och med starkare ihop med ägarens negativa känslor än ägarens egen oxytocinnivå gjorde. Det betyder inte att kattens hormon styr människans humör eller att hormonet förs över mellan dem.
Studien är liten och visar enbart samband, så orsakssambandet är oklart. Enligt universitetet kan resultaten ändå förklara varför tidigare undersökningar av kattägandets hälsoeffekter gett motstridiga svar: relationens kvalitet verkar väga tyngre än själva ägandet.
Forskargruppen vill nu undersöka närmare hur katter och människor påverkar varandra i vardagen.
— Våra resultat tyder på att den känslan delvis kan avspeglas i det hormonella sambandet mellan katter och deras ägare, särskilt genom oxytocin, ett hormon som är inblandat i bildandet av band mellan förälder och barn och i sociala relationer, säger Takagi om lugnet med katten i knät.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
