MORGONDAGENS DAGSTIDNING – måndag 9 juni 2025

måndag 9 juni 2025


USA aktiverar missilbas i Rumänien – ska ”försvara Europa”

USA har aktiverat sin första missilbas i Europa. Missilbasen är belägen i Rumänien och är en hörnsten i USA:s och Natos missilförsvar. Men bygget av basen har inte setts med blida ögon av Ryssland som säger att basen utgör ett hot mot deras nationella säkerhet.

publicerad 13 maj 2016
Aegis Ashore Missile Defense Complex

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

47 910 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Det var under den förre presidenten George W. Bush era som planerna om amerikanska missilbaser i Europa togs fram. Från början var det tänkt att baserna skulle placeras i Tjeckien och Polen, men Obamaadministrationen valde i stället Rumänien och Polen.

Den nya basen, Aegis Ashore Missile Defense Complex, i rumänska Deveselu, 18 mil sydväst om Bukarest, är en del av USA:s landsförsvarsprogram. USA har spenderat åtskilliga miljarder dollar på projektet. Bara missilbasen i Rumänien kostade 800 miljoner dollar, motsvarande 6,5 miljarder kronor.

USA och Nato hävdar att missilbasen är till för att skydda Europa mot kort- och mellandistansmissiler från Mellanöstern, främst Iran. Men många misstänker att det är Ryssland som är den egentliga orsaken till missilförsvarsprogrammet. Detta har fått de redan kyliga relationerna mellan Ryssland och USA att bli iskalla, rapporterar NBC News.

Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg har förnekat att missilförsvarsprogrammet riktar in sig på Ryssland, men ryssarna själva är ”1 000 procent säkra” att det är Ryssland som är orsaken.

– Det här är ett direkt hot mot oss. Det här handlar inte om Iran. Det handlar om Ryssland med sin kärnvapenkapacitet, säger admiralen Vladimir Komoyedov, ordförande i statsdumans försvarskommitté, till nyhetsbyrån Interfax.

Under fredagen tas det första spadtaget till USA:s andra missilbas i Europa. Missilbasen ska byggas i Redzikowo i norra Polen, nära Östersjökusten.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Kommentar: Ryska framsteg på östfronten – Ukraina pressas av nya offensiver och nattliga angrepp

Kriget i Ukraina

  • Ryska styrkor fortsätter att avancera på flera håll längs den ukrainska fronten. Under helgen har rapporter om territoriella vinster i nordost och möjliga genombrott i Dnipropetrovsk-regionen skapat oro i Kiev.
  • Samtidigt har Ryssland genomfört ett av krigets mest omfattande missil- och drönarangrepp mot ukrainska mål, medan västvärldens ovilja att leverera ytterligare luftförsvarssystem försvårar Ukrainas situation.
  • Diskussioner om kvinnlig mobilisering och växande personalbrist förstärker bilden av ett pressat ukrainskt försvar.
publicerad Idag 15:09
– av Jan Sundstedt
Ukraina - ryska drönarattacker - juni 2025
Omfattande ryska drönar- och missilattacker mot flera Ukrainska städer har under helgen skördat omfattande skadegörelse samt civila offer.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

47 910 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.

Flera källor, både ryska och västliga, bekräftar att ryska trupper under de senaste veckorna har avancerat in i Sumy-regionen och tagit kontroll över flera byar nära gränsen.

Framryckningen bedöms vara begränsad men betydelsefull, med fronten förskjuten upp till sju kilometer på vissa platser.

Ryska styrkor har, baserat på uppgifterna, därmed skapat en buffertzon intill rysk mark. Detta överensstämmer med tidigare ryska mål om att säkra gränsområden mot ukrainska artillerianfall.

Ukrainska förband har inlett motanfall i området, men hittills utan att återta förlorade byar. Striderna fortsätter och det råder osäkerhet om Rysslands nästa steg – särskilt med tanke på att staden Sumy nu ligger inom räckhåll för ryskt artilleri och drönare.

Dnipropetrovsk – en ny region i krigets centrum

Parallellt med framryckningen i norr cirkulerar rapporter om att ryska förband på södra fronten har korsat gränsen in i Dnipropetrovsk-regionen.

Om dessa uppgifter bekräftas innebär det att ännu en administrativ region nu hamnat inom den aktiva krigszonen – en utveckling som både har operativ och symbolisk betydelse.

Flera militärbloggare pekar ut byar och mindre samhällen som står under rysk kontroll eller är hårt beskjutna. Ukrainas försvarsledning har dock inte bekräftat någon förlust av territorium i Dnipropetrovsk, men tonläget har skärpts och nya mobiliseringsinitiativ diskuteras i parlamentet.

Ett ryskt fotfäste här skulle kunna påverka ukrainsk logistik och försvarsförmåga i södra Ukraina.

Massivt flygangrepp – Ukrainas luftvärn pressas

Natten till söndagen genomförde Ryssland ett av krigets hittills största koordinerade flygangrepp mot mål över hela Ukraina. Enligt ukrainska uppgifter avfyrades över 450 drönare och ett 40-tal kryssningsmissiler mot militära och industriella mål.

Luftvärnet uppges ha skjutit ner majoriteten av dessa, men flera träffar rapporteras ändå i bland annat Kiev, Kharkiv, Dnipro och Lviv. Minst fem civila ska ha dödats i attackerna.

Ryska källor beskriver angreppet som ett svar på ukrainska långdistansanfall mot oljeraffinaderier och mål i Belgorod och Kursk. Ukrainska bedömare ser attacken som en del av Rysslands strategi att gradvis slå ut kritisk infrastruktur och demoralisera civilbefolkningen.

Den ökade användningen av långdistansvapen och iranska Shahed-drönare har gjort det allt svårare för Ukraina att skydda sina viktigaste anläggningar.

Trots upprepade vädjanden från president Zelenskyj har USA ännu inte godkänt nya leveranser av avancerade luftvärnssystem som Patriot. Flera europeiska länder har uttryckt stöd för ytterligare hjälp, men även där är lagren begränsade.

Bristen på modernt luftvärn gör Ukraina fortsatt sårbart för storskaliga ryska angrepp, och risken ökar att Ryssland ytterligare kan förskjuta maktbalansen till sin fördel under sommaren.

Ryktesspridning kring kvinnlig mobilisering

I takt med ökade förluster och växande personalbrist har spekulationer om en förestående mobilisering av kvinnor tagit fart.

Enligt obekräftade uppgifter från ukrainska och ryska källor förbereder sig den ukrainska försvarsledningen för att i större skala kalla in kvinnor till aktiv tjänst.

Inga officiella beslut har dock fattats, och myndigheterna i Kiev har inte kommenterat uppgifterna.

Redan idag finns juridisk möjlighet för kvinnor inom vissa yrkesgrupper – som sjukvård och kommunikation – att kallas in, men detta har hittills tillämpats i begränsad omfattning.

En breddning av mobiliseringen till att omfatta kvinnor skulle markera ett nytt skede i kriget och ytterligare understryka den akuta personalbrist som rapporterats från flera frontavsnitt.

Strategiska konsekvenser

De senaste dygnen har ytterligare fördjupat Ukrainas strategiska utmaningar. Ryska trupper rycker fram både i norr och i söder, samtidigt som Kievs möjlighet att försvara sig från luften försvåras av västvärldens försiktighet.

Den eventuella övergången till Dnipropetrovsk-regionen markerar ett nytt geografiskt skede i kriget, och det storskaliga flygangreppet i helgen visar att Ryssland fortsatt har initiativet på flera fronter.

Hur länge Ukraina kan stå emot den ryska offensiven under rådande förutsättningar återstår att se. Det militära läget är fortsatt osäkert, och mycket talar för att sommaren kan bli avgörande för krigets fortsatta utveckling.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Turkiet och Iran fördömer Israels bordning av aktivistfartyg

Situationen vid Gazaremsan

publicerad Idag 13:16
– av Redaktionen
Besättningen på Madleen kort efter att israeliska soldater bordat fartyget.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

47 910 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Flera länder fördömer Israels agerande efter att aktivistfartyget Madleen under natten bordades av israelisk militär under sin färd mot Gaza.

Iran menar att Israel ägnar sig åt ”sjöröveri” eftersom kapningen ägde rum på internationellt vatten, och Turkiet anser att ”Israel åter agerar som en terrorstat”.

Den brittiskregistrerade yachten Madleen, som drivs av den propalestinska vänsterorganisationen Freedom Flotilla Coalition, var på väg att leverera en symbolisk mängd bistånd till Gaza – med syfte att uppmärksamma den humanitära krisen i området när den bordades och beslagtogs av israelisk militär.

Samtliga besättningsmedlemmar frihetsberövades och fördes till Israel, med löften om att de kommer att deporteras tillbaka till sina hemländer.

Iranska företrädare menar att Israels agerande är att betrakta som ett brott mot internationell rätt och att israelerna agerar som pirater.

– Eftersom det skedde på internationellt vatten bör det betraktas som en form av sjöröveri under internationell lag, sa Esmaeil Baqaei, talesman för Irans utrikesdepartement, vid en presskonferens i Teheran.

Greta Thunberg ombord

Även Turkiet har kraftigt fördömt bordningen. Landets utrikesdepartement påpekar att Greta Thunberg och flera turkiska medborgare fanns ombord, bland de tolv personerna i besättningen. I ett uttalande kallades ingripandet en ”klar kränkning av internationell lag” och en fara för sjösäkerheten.

– Israel agerar återigen som en terrorstat, framhöll departementet.

Madleen lämnade Italien den 1 juni för att uppmärksamma den akuta matbristen i Gaza – ett område som FN beskriver som ”den hungrigaste platsen på jorden”, där hela befolkningen nu riskerar svält.

Enligt Freedom Flotilla Coalition själva bordades fartyget av israeliska styrkor i internationellt vatten vid ett-tiden på natten när det närmade sig Gazaremsan.

Israel: Ignorerade varningar

Israeliska företrädare uppger i sin tur att man bordade fartyget eftersom det försökte ta sig in i ett avspärrat militärt område och ignorerade upprepade uppmaningar om att vända om.

Beslaget av Madleen sker drygt 15 år efter ett liknande och mycket uppmärksammat ingripande år 2010, då israeliska kommandosoldater bordade det turkiska fartyget Mavi Marmara, som också var på väg mot Gaza. I den räden dödades tio turkiska medborgare, vilket utlöste en långvarig diplomatisk kris mellan Turkiet och Israel.

Länderna återupptog fullständiga diplomatiska relationer först 2022, men relationerna har sedan dess åter försämrats kraftigt till följd av det pågående kriget i Gaza.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Våldsamma kravaller i Los Angeles efter utvisningsrazzior

Donald Trumps USA

publicerad Idag 11:35
– av Jan Sundstedt
Los Angeles - kravaller - juni 2025
Kravallerna i Los Angeles nu inne på sitt tredje dygn.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

47 910 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Demonstrationer mot federala utvisningar av migranter i Los Angeles har under det senaste dygnet eskalerat till omfattande oroligheter.

President Donald Trump har beordrat 2 000 soldater ur nationalgardet till staden för att bistå polisen och skydda federala byggnader, ett beslut som fått skarp kritik från Kaliforniens guvernör, Gavin Newsom.

Protesterna i Los Angeles inleddes under förra veckan efter flera federala razzior mot migranter utan lagligt uppehållstillstånd. Kravallerna tog fart redan i lördags, då federala agenter och demonstranter drabbade samman i förorten Paramount.

På söndagskvällen kulminerade missnöjet i våldsamma kravaller, särskilt i centrala Los Angeles, och enligt polisrapporter blockerade demonstranter motorvägen 101, satte eld på bilar och självkörande fordon samt kastade föremål mot polisen.

Polisen har svarat med tårgas, gummikulor och chockgranater för att skingra demonstranterna. Minst 44 personer har gripits sedan protesterna inleddes. Antalet gripna kan med stor sannolikhet komma att stiga, givet situationen.

Polisen har även förklarat flera demonstrationer som olagliga sammankomster efter att våldsamheterna eskalerat.

Nationalgardet på plats – skarp kritik från delstatsledningen

Donald Trump beordrade tidigt på söndagen 2 000 soldater ur nationalgardet till Los Angeles för att stödja den lokala polisen och skydda federala byggnader, däribland Metropolitan Detention Center.

Beslutet möttes dock omedelbart av kritik från Kaliforniens guvernör Gavin Newsom, som kallade insatsen olaglig och inflammatorisk, och beskrev Trumps agerande som ”handlingar av en diktator, inte en president”.

Även Los Angeles polischef, Jim McDonnell, uttryckte oro över utvecklingen och öppnade för att ompröva polisens strategi: ”Med tanke på våldet i kväll måste vi göra en ny bedömning av insatsen”.

Trump har försvarat beslutet att sätta in nationalgardet och kallat demonstranterna för ”våldsamma, upproriska mobbar”.

Vita husets pressekreterare, Karoline Leavitt, betonade att ”de här brottslingarna kommer att arresteras och ställas inför rätta snabbt”.

Samtidigt har USA:s försvarsdepartement höjt beredskapen vid närliggande militärbaser och varnat för ytterligare insatser om våldet fortsätter.

Razzior mot migranter bakom oroligheterna

Oroligheterna har sin grund i en rad federala tillslag mot papperslösa migranter i Los Angeles-området och under den gångna veckan har över 100 personer frihetsberövats, däribland en framträdande facklig ledare.

Bakgrunden är Trump-administrationens nya, hårdare linje i invandringspolitiken, med löften om rekordmånga utvisningar och dagliga tillslag mot misstänkta migranter.

Kritiker menar att razziorna även drabbat personer med laglig vistelse i landet, och att rättsliga processer nu har inletts mot flera av insatserna.

Kaotiska scener i stadskärnan

Skildringar från Los Angeles vittnar om en kaotisk och laddad stämning. Demonstranter, många med mexikanska flaggor, har samlats utanför federala byggnader och ropat slagord till stöd de utvisningshotade.

Flera vittnen beskriver hur självkörande bilar och bildäck sattes i brand och hur flaskor och andra föremål kastades mot polis och nationalgardessoldater.

Internationella medier rapporterar om scener av totalt kaos och laglöshet i centrala Los Angeles, där polisen svarat med tårgas och gummikulor för att skingra folkmassorna.

Många invånare uttrycker chock och oro över den plötsliga våldsupptrappningen, och både lokalbefolkning och demonstrationens organisatörer manar nu till återhållsamhet för att undvika ytterligare sammanstötningar.

Läget i Los Angeles är fortsatt spänt och myndigheterna befarar nya oroligheter de kommande dygnen. Nationalgardet och polisen fokuserar nu på att skydda federala byggnader och upprätthålla ordningen i stadskärnan.

Samtidigt pågår debatten om Trumps insats och den federala migrationspolitiken på både lokal och nationell nivå.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Israel bordar Greta Thunbergs fartyg: ”Vi har blivit kidnappade”

Situationen vid Gazaremsan

publicerad Idag 9:26
– av Redaktionen
Greta Thunberg

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

47 910 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Natten mot måndagen bordades segelbåten Madleen, med den klimatalarmistiska aktivisten Greta Thunberg ombord, av israeliska styrkor på internationellt vatten.

Händelsen inträffade vid tvåtiden när båten var på väg mot Gaza med förnödenheter. Enligt Israels utrikesdepartement förs nu fartyget till Israel, istället för till sitt ursprungliga mål, och passagerarna uppges snart flygas tillbaka till sina hemländer.

Besättningen på Madleen, bestående av tolv personer från den vänsteraktivistiska gruppen Freedom Flotilla, lämnade Sicilien för en vecka sedan med destination Gaza. Strax före bordningen, vid ettiden på natten, rapporterade de att de befann sig ”väldigt nära” sitt mål. Aktivisten Yasemin Acar beskrev då hur israeliska snabbgående båtar omringat dem:

– Vi misstänker att det handlar om psykologisk krigföring och att de har planerat det här, sa hon.

De israeliska båtarna drog sig inledningsvis tillbaka, men två stannade kvar i närheten med motorerna avstängda och kort därefter slog besättningen larm via Telegram:

The Madleen är under attack på internationellt vatten”.

Enligt Freedom Flotilla omringades båten av drönare som besprutade dem med ett vitt kemiskt ämne. De rapporterade även att ”kommunikationerna är blockerade och störande ljud spelas upp över radion”. I en senare uppdatering publicerades en bild där besättningen bär flytvästar och håller händerna i luften, med texten: ”Den israeliska armén har bordat fartyget”.

”Kidnappade på internationellt vatten”

Freedom Flotilla uppger att dess besättning kidnappats av de israeliska styrkorna, och Greta Thunberg har på sociala medier också delat ett videoklipp med det budskapet:

– Om du ser den här videon betyder det att vi har blivit stoppade och kidnappade på internationellt vatten, säger hon i ett filmklipp som spelats in innan bordningen.

Hon uppmanade sina följare att sätta press på den svenska regeringen för att få henne frigiven.

Det israeliska utrikesdepartementet har inte uttryckligen bekräftat att man bordat båtarna, men skriver på X att ”’Selfie-yachten’ med ’kändisarna’ är på väg i säkerhet mot Israels kust. Passagerarna förväntas återvända till sina hemländer”.

Departementet anklagade aktivisterna för att vara ute efter publicitet och tillade att ”det finns sätt att leverera hjälp till Gazaremsan – men det innefattar inte selfies på Instagram”.

UD ”följer situationen noga”

I ett annat inlägg publicerades en bild där en soldat räcker fram en inplastad smörgås till Greta Thunberg, med texten ”Greta Thunberg är just nu på väg till Israel, trygg och vid gott humör”.

Israels försvarsminister, Israel Katz, meddelade att besättningen kommer att visa videor från Hamas attacker den 7 oktober innan de släpps. Han hävdar också att Thunberg är en antisemit som stödjer Hamas.

– Det är lämpligt att antisemitiska Greta Thunberg och hennes Hamas-anhängare ser exakt vilken terroristorganisation de kom för att stödja och för vilken de arbetar, vilka grymheter de begick mot kvinnor, äldre och barn och mot vilka Israel kämpar för att försvara sig.

Sveriges utrikesdepartement följer händelsen noga. I ett mejl till statstelevisionen SVT skriver UD:

UD och ambassaden i Tel Aviv har kontakt med lokala myndigheter och följer situationen noga. Skulle det uppstå behov om konsulärt stöd kommer ambassaden och UD att bedöma hur vi på bästa sätt kan hjälpa Greta Thunberg att lösa sin situation”.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.