Hjälp Nya Dagbladet att finnas kvar
Estlands försvarsdepartement betalar för krigshets i filmer, tv-serier och datorspel: verken ska skildra väpnat motstånd och måste öka befolkningens stöd för "militärt försvar". Nu öppnar en ny omgång på 250 000 euro.
Utlysningen publicerades den 12 oktober. Ideella föreningar och företag kan söka pengar för storskaliga verk om väpnat motstånd: spelfilmer, dokumentärer, animerad film, tv-serier och berättande datorspel. Sista ansökningsdag är den 18 november, och pengarna ska användas under 2027.
Opinionsmålet är ett krav, inte en förhoppning. Utöver att bevara och utveckla den visuella kulturen ska verket enligt departementets villkor "öka stödet för riksförsvaret och den militära försvarsverksamheten i det estniska samhället som helhet".
750 000 euro på tre omgångar
Omgången är den andra av tre. En tredje öppnar våren 2027 med ytterligare 250 000 euro för 2028, vilket gör sammanlagt 750 000 euro. Under den förra stödperioden, 2024 och 2025, fick sex filmprojekt pengar.
Departementet har finansierat estnisk film i över tjugo år. "Nimed marmortahvlil" (Namnen på marmortavlan) från 2002, om skolpojkar som stred i frihetskriget, lockade nästan 168 000 biobesökare och var länge Estlands publikrekord. Även krigsfilmerna "1944" och "O2" fick stöd.
Löfte om frihet
Thomas Mell, som företräder departementet, säger till estniska rundradion ERR att film och datorspel når en bred publik och olika generationer.
— Försvarsviljan är en viktig del av Estlands försvar, och att stärka den är en av våra huvuduppgifter, säger Mell.
Han förnekar att staten styr innehållet.
— Vi som försvarsdepartement lägger oss inte på något sätt i filmskaparnas konstnärliga frihet. Vi skriver inte manus åt dem, vi bestämmer inte teman och inte hur rollerna ska se ut, säger Mell.
Regissören Ilmar Raag, som själv fått departementets stöd för en dokumentär, varnar för att affischmässiga och välputsade filmer blir otrovärdiga och att förenklad propaganda kan slå tillbaka.
— De som delar ut pengarna på departementet måste inse att om en filmskapare rör sig mot en alltför enkel propagandistisk vision kan det ge en negativ motreaktion, säger Raag.
Staten sätter målet och väljer verken
Mells försäkran gäller bara inom ett mål som staten redan har bestämt. Den som söker måste lämna in synopsis och manus, regissörens vision samt en plan för marknadsföring och distribution.
Materialet granskas av en kommission på minst tre personer, med företrädare för departementet. Beslutet om vem som får pengar fattas av departementets kansler.
Skattebetalarna står för notan, en kommission med departementets folk sållar bland manusen och kanslern avgör vilka krigsberättelser som får departementets pengar. Det är statligt finansierad krigspropaganda med ett förutbestämt mål, inte ett förutsättningslöst sökande efter sanningen.
