Debattör ifrågasätter alternativmediers Israel-linje

Debattören Magnus Stenlund har fått rätt i den arbetsrättsliga tvisten mot Swebbtv efter att Arbetsdomstolen nekat bolaget prövningstillstånd. I en debattartikel i Nya Tider kopplar han nu konflikten till en större fråga om pengar, publiktryck och alternativmediers hållning till Israel och Gaza.

I artikeln beskriver Stenlund domen som viktig för honom själv och Svea Kanal, men också som en ingång till vad han menar är en bredare diskussion om vem eller vad som styr så kallade alternativmedier.

Bakgrunden är en tvist mellan Stenlund och hans tidigare arbetsgivare Swebbtv. Enligt Stenlund försökte bolaget i rättegången hävda att han sades upp i november 2023, medan han själv menar att det i praktiken handlade om ett avskedande i direktsändning i januari 2024. Tingsrätten gick på Stenlunds linje i de centrala delarna, och Arbetsdomstolen gav i maj inte prövningstillstånd.

Stenlund skriver att han före konflikten hade varit en av kanalens mest sedda profiler och att hans program var billiga att producera. Han menar att tidpunkten för konflikten är viktig, eftersom han efter den 7 oktober 2023 började ompröva sin tidigare Israelvänliga hållning och offentligt vädra misstankar om Israels agerande i Gaza.

"Jag, som innan dess alltid haft en (naivt) Israelvänlig inställning, kunde inte förstå hur Hamas så lättvindigt släpptes över en av världens mest hårdbevakade gränser", skriver han.

Stenlund: Publiken påverkar linjen

En central del av Stenlunds resonemang handlar om att alternativmedier inte bara påverkas av övertygelse, utan också av publikens förväntningar och donationsflöden. Han beskriver äldre högermän som en grupp där den pro-israeliska hållningen enligt honom ofta finns kvar, även bland personer som annars är starkt kritiska till etablerade medier.

Stenlund menar att detta skapar en konflikt för medier som vill behålla följare och intäkter.

"Sionistisk propaganda prånglas ut för att 1. behålla följare, 2. säkra donationer, och (åtminstone i vissa fall) för att 3. lyda vissa större bidragsgivares förhållningsorder", skriver han.

Han kopplar även frågan till den tidigare SD-ledaren Mikael Janssons kritik mot Jimmie Åkessons utrikespolitiska omsvängning, särskilt i synen på Israel. Stenlund anser att det är befriande att frågan om ekonomiska drivkrafter överhuvudtaget lyfts, även om den formuleras försiktigt.

Resonemanget mynnar ut i en bredare kritik mot både etablerade medier och alternativmedier. Stenlund skriver att eftersom etablerade medier, enligt hans uppfattning, har vilselett allmänheten i frågor som migration, klimat, vaccin och Ukraina, finns det ingen anledning att automatiskt anta att rapporteringen om Gaza skulle vara undantagen.

"När mainstream-media ljuger om massinvandringens och mångkulturens välsignelser, ’klimatkatastrofen’, vaxxinerna och ’Ukrainas sak är vår’, så varför inte också om Gaza", skriver han.

Lyfter donationssiffror

Stenlund tar i artikeln också upp Swebbtvs ekonomi och menar att donationsutvecklingen väcker frågor. Enligt honom hade bolaget nära 15 miljoner kronor i donationer under verksamhetsåret som avslutades den 31 augusti 2022, mindre än tre miljoner året därpå och 1,5 miljoner kronor 2025.

Han antyder att en mycket stor donation i storleksordningen tio miljoner kronor kan ha haft betydelse för kanalens linje, men formulerar detta som en fråga om öppenhet snarare än som ett bevisat påstående.

"Det är inte brottsligt att ta emot pengar – om de används till verksamhetens fromma. Men för andra bidragsgivare skulle det väl vara en lisa att få klart för sig vem och vad det är som egentligen styr verksamheten? Vad som får sägas och inte?" skriver Stenlund.

Han hävdar också att det var strategiskt att ta bort honom från Swebbtv och syftade till att vinna publikens stöd för kanalens agerande. Enligt Stenlund påverkade det hans möjligheter att fortsätta verka inom alternativmedia.

Stenlund uppger att han efter den avslutade processen har fått ersättning för tre månaders uppsägningslön och en olaglig lönesänkning, sammanlagt 135 000 kronor samt ett mindre skadestånd. För Swebbtv ska processen enligt honom ha kostat omkring 900 000 kronor, framför allt i juridiska kostnader.

Swebbtv: Juridiskt avslutat

Nya Tider publicerar även ett kort svar från Swebbtv. Bolaget skriver att målet T 14733–24 nu är juridiskt avslutat efter att Arbetsdomstolen den 15 maj 2026 nekade prövningstillstånd för överklagandet.

"Vi har valt att inte kommentera den enskilda artikeln ytterligare", skriver Svensk Webbtelevision AB och Mikael Willgert.

På sin egen webbplats har Swebbtv publicerat en samlad redogörelse för sin version av ärendet. Där skriver bolaget att Stenlund sades upp den 23 november 2023, att han arbetsbefriades med full lön den 16 januari 2024 och att ett avsked meddelades tre dagar senare efter Facebookinlägg som bolaget bedömde som grovt illojala.

Swebbtv skriver att man nu fokuserar framåt på verksamheten och uppdraget att erbjuda fri och oberoende journalistik.

Stenlund avslutar sin egen artikel med att konstatera att han nu framför sin syn efter domen, och kopplar samtidigt frågan till plattformars synlighet och distribution, och använder uttrycket ”skuggad” om begränsad räckvidd på Youtube.

"Att bli skuggad av YouTube är enligt min åsikt en kvalitetsmarkör", skriver han.