Annons:
Annons:

Påven varnar för AI:s makt över människan

Utvecklingen av AI

Publicerad 30 maj 2026 – av Redaktionen
Påve Leo XIV varnar för AI:s samhällsrisker
Påve Leo XIV varnar i sin första encyklika för att artificiell intelligens kan koncentrera makt och försvaga mänskligt ansvar.

Påven Leo XIV:s första encyklika är en omfattande varning om artificiell intelligens. I Magnifica humanitas beskriver han AI som en teknik som kan hjälpa människan – men också koncentrera makt, försvaga omdömet, hota arbetet och göra krig lättare att föra.

Påven Leo XIV undertecknade dokumentet den 15 maj, exakt 135 år efter att Leo XIII satte sitt namn under Rerum novarum, den katolska sociallärans klassiska text om arbete, kapital och industrisamhällets nya konflikter. Vatikanen publicerade encyklikan den 25 maj, rapporterar Vatican News.

Den nya texten, som omfattar drygt 42 000 ord, bär titeln Magnifica humanitas: Om värnandet av människan i den artificiella intelligensens tidsålder. I centrum står frågan om vad som händer med människans värdighet, frihet och ansvar när algoritmer formar allt fler beslut, relationer och samhällsfunktioner.

”Tekniken är aldrig neutral, eftersom den präglas av dem som utformar, finansierar, reglerar och använder den”, skriver påven i encyklikan.

Annons:

Leo XIV förkastar inte tekniken som sådan. Han beskriver AI som en möjlig gåva som kan lindra lidande och öppna nya möjligheter. Men han varnar samtidigt för att teknisk utveckling som drivs av vinst, makt och militär konkurrens riskerar att göra människan till råvara, datapunkt eller produktionsenhet.

Inte en fråga om ja eller nej

I och med encyklikan skrivs AI-frågan in i samma tradition som kyrkans äldre sociala texter om industrialisering, arbete och social rättvisa. Påven skriver att den avgörande frågan inte är om samhället ska säga ja eller nej till teknik, utan vilken sorts samhälle tekniken ska bygga.

Han använder två bibliska bilder: Babels torn och Jerusalem. Babel står för teknisk makt utan ödmjukhet, där effektivitet och kontroll blir mål i sig själva. Jerusalem står för ett samhälle byggt på ansvar, gemenskap och respekt för människans gränser.

”Att avväpna betyder inte att avvisa tekniken, utan att hindra den från att dominera mänskligheten”, skriver Leo XIV.

Ett återkommande tema är hur artificiell intelligens kan efterlikna mänskligt tänkande och mänsklig omsorg utan att själv bära ansvar, ha förmåga till relationer eller äga ett samvete. Påven varnar särskilt för att sårbara människor kan börja förväxla chattbotar och digitala assistenter med verklig mänsklig närvaro.

Han skriver att inget beräkningssystem, hur avancerat det än är, kan skapa ”ett hjärta som ger sig självt” eller ”ett samvete som urskiljer gott från ont”.

Risk för koncentrerad makt

Ett av encyklikans skarpaste avsnitt behandlar maktkoncentrationen. Påven pekar på att de resurser som krävs för avancerad AI – datamängder, beräkningskraft, kapital och teknisk kompetens – i praktiken samlas hos ett fåtal företag och aktörer.

En mer ”moralisk” AI räcker inte, skriver Leo XIV, om det är ett fåtal som definierar vad denna moral ska vara.

Resonemanget knyter an till den växande politiska debatten om hur AI ska regleras vid exempelvis anställningsförfaranden, kreditprövningar, offentlig service, sjukvård och rättsväsende. Om besluten flyttas in i system som få kan förstå eller granska riskerar ansvaret att försvinna.

Påven efterlyser därför rättsliga ramar, oberoende tillsyn, informerade användare och politiker som inte överlåter samhällsutvecklingen åt marknaden eller teknikbolagen.

Enligt tidskriften Time presenterade Leo XIV encyklikan i Vatikanen tillsammans med Christopher Olah, medgrundare av AI-bolaget Anthropic. Symboliken är tydlig: kyrkan vill tala direkt till den tekniska maktens centrum, inte bara kommentera utvecklingen från sidlinjen.

Arbete, sanning och demokrati

Precis som Rerum novarum kretsar Magnifica humanitas kring arbetets värdighet. Påven varnar för att automatisering kan slå sönder arbetsmarknader och skapa vad han beskriver som ”påtvingad inaktivitet”, där människor inte bara förlorar inkomst utan också social delaktighet och mening.

”Jakten på större vinster kan inte rättfärdiga val som systematiskt offrar arbetstillfällen”, skriver påven enligt Time.

Påven varnar också för hoten mot sanningen. AI kan på några sekunder skapa texter, bilder, röster och videor som ser trovärdiga ut men är fabricerade. Encyklikan publiceras inför valrörelser i västvärlden, i ett informationsklimat där AI-genererat material redan påverkar politisk kommunikation, opinionsbildning och förtroendet för medier.

Leo XIV kopplar därför samman AI med demokratins grundvillkor. Om människor inte längre kan skilja verklighet från manipulation blir även den offentliga debatten sårbar.

”Ingen algoritm kan göra krig moraliskt acceptabelt”

Påvens skarpaste formuleringar rör AI i krigföring. Han varnar för att autonoma vapensystem och snabbare beslutsprocesser kan sänka tröskeln för våld.

”Ingen algoritm kan göra krig moraliskt acceptabelt”, skriver han.

Encyklikan varnar också för att teknik som gör det möjligt att angripa utan att se människans ansikte ökar avståndet mellan beslut och konsekvenser. Ju mer kriget framstår som ett tekniskt problem, desto lättare blir det att dölja det mänskliga ansvaret.

Budskapet riktar sig inte bara till katoliker. Dokumentet publiceras i ett skede när regeringar, företag och internationella organisationer försöker formulera regler för AI samtidigt som tekniken redan förändrar arbetsliv, utbildning, militär planering och politisk kommunikation.

Leo XIV konstaterar att mänskligheten inte står inför en renodlad teknikfråga, utan inför ett vägval som rör vår människosyn. AI kan tjäna människan – men bara om människan inte låter sig reduceras till det som tekniken kan mäta, sortera och ersätta.

Läsaromröstning

Vilket av påven Leo XIV:s budskap i den nya AI-encyklikan anser du vara viktigast?

Röstning stängd

Att teknik aldrig är neutral – den formas av makt och vinstintressen 29%
5 röster
Att AI hotar människans värdighet, omdöme och ansvar 35%
6 röster
Att färre aktörer får för stor makt över samhällsutvecklingen 29%
5 röster
Att vi måste reglera AI med lagar och oberoende tillsyn 6%
1 röst

17 röster totalt

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

OpenAI utmanar Anthropic med nya Astra och Sol

Utvecklingen av AI

Publicerad Idag 00:20 – av Markus Andersson
OpenAI:s lanseringsgrafik med ett kort märkt GPT-6.2 Astra i en skrivare.
OpenAI sänker Astras ordinarie API-priser med 20 procent och framhåller bättre resultat i krävande arbetsuppgifter. De första användaromdömena om den nya modellen går kraftigt isär.

OpenAI släppte på tisdagen GPT-6.2 Astra och GPT-6.2 Sol, två nya AI-modeller som enligt bolaget klarar svåra uppgifter bättre och billigare per uppgift. Oberoende tester placerar Astra i toppen för vetenskapligt arbete, men de första omdömena från kända användare går kraftigt isär.

Astra är den tunga och dyrare modellen, avsedd för de svåraste projekten. Sol är vardagsmodellen, snabbare och billigare, för det löpande arbetet. Båda ska enligt OpenAI ge bättre resultat på krävande uppgifter med färre genererade textenheter, så kallade tokens.

"Supereffektiva och byggda för att prestera där det räknas, i verkligheten", skriver OpenAI när bolaget presenterar de båda modellerna.

Annons:

Släppet kommer efter att OpenAI lanserade GPT-6 Astra, och efter att Anthropics Claude Fable 5.2 utmanade modellen både på prestanda och pris.

Modellerna finns från lanseringsdagen för Plus-, Pro-, Enterprise- och Edu-kunder i ChatGPT Work och i programmeringsverktyget Codex. Utvecklare når dem i API:t som gpt-6.2-astra och gpt-6.2-sol. Enterprise- och Edu-kunder får tillgång först när en administratör har slagit på modellerna.

Starkast i forskningsuppgifter

OpenAI lyfter särskilt fram Astra som ett verktyg för vetenskapligt arbete och visar resultaten i egna diagram. Bolagets huvudargument är att modellen gör mer för mindre pengar.

På Agents' Last Exam ligger Astra enligt OpenAI 5,5 poäng före Claude Fable 5.2, till fem procent av kostnaden. Fables resultat i topplistan räknar då inte med nio uppgifter där en reservmodell användes. Mot GPT-6 Astra är förbättringen 5,2 poäng, till mindre än en tredjedel av kostnaden.

OpenAI:s originaldiagram över resultat och kostnad i Agents’ Last Exam v1.1.
OpenAI:s jämförelse av resultat och kostnad i Agents’ Last Exam v1.1. Nio uppgifter där Fable använde en reservmodell har undantagits från dess resultat. Diagram: OpenAI.

Tydligast syns skillnaden i Terminal-Bench-Science, ett nytt test med 70 forskningsuppgifter som körs i en terminal. Uppgifterna är skrivna och granskade av experter, bland annat forskare vid Stanford, och spänner över biovetenskap, fysik, matematik, teknik och geovetenskap. En uppgift räknas bara som löst om alla tester passeras.

OpenAI:s originaldiagram för Terminal-Bench-Science 0.1 med resultat mot kostnad.
OpenAI:s återgivning av Terminal-Bench-Science 0.1, som omfattar 70 vetenskapliga arbetsuppgifter. Diagram: OpenAI.

Analysföretaget Artificial Analysis har kört testet med samma verktygsuppsättning för alla modeller. Där klarar Astra 78,1 procent av uppgifterna, mot 73,3 för Fable 5.2 och 67,6 för Sol, alla på högsta nivån. Anthropic har själv redovisat 74,6 procent för Fable, men i Claude Code med en annan uppsättning.

I företagets samlade Intelligence Index, som väger ihop nio utvärderingar, får Astra 62 poäng och hamnar på tredje plats av 91 modeller. Över ligger två olika inställningar av samma konkurrent, Claude Fable 5.2.

Sol når 57 poäng och plats elva. Artificial Analysis beskriver Sol som ledande i intelligens till ett rimligt pris och ganska koncis, medan Astra kallas dyr jämfört med modeller i samma prisklass och något pratig.

I bolagets interna test GDPval v2, som mäter yrkesmässigt arbete, ska Astra ha förbättrats med 6,2 procentenheter jämfört med GPT-6 Astra och samtidigt använt 22 procent färre tokens för svaren. Sol, som OpenAI riktar mot vardagsarbetet, uppges ha förbättrats med 5,3 poäng mot GPT-6.1 Sol. NyD har inte gjort några egna körningar.

Lägre pris, särskilt för långa sessioner

Astra kostar 8 dollar per miljon tokens indata och 40 dollar per miljon tokens utdata. Det är 20 procent lägre än för GPT-6 Astra. Priset för cachad indata, alltså text som modellen redan har läst in tidigare i en session, sänks med 60 procent till 0,40 dollar.

Sol ligger kvar på samma nivå som föregångaren GPT-6.1 Sol: 2 dollar för indata, 0,10 dollar för cachad indata och 10 dollar för utdata per miljon tokens.

Listpriset avgör ändå inte ensamt vad ett jobb kostar. En token är en bit text, och notan beror på hur mycket modellen läser och skriver för att lösa uppgiften.

Hos Artificial Analysis kostade en genomsnittlig indexuppgift 4 dollar med Astra och tog 10,4 minuter. Med Sol låg kostnaden på 1,01 dollar och tiden på 7,9 minuter. Båda modellerna har ett kontextfönster på en miljon tokens i API:t.

En rymdhiss byggd från grunden

OpenAI visar själv upp en lång rad exempel: en kalkylbok för värdering av ett fiktivt jordbruksföretag, en bilkörningssimulator, en 3D-modell av delar till en radiostyrd bil, en app för att vika papperslampor, ett futuristiskt racingspel och en webbplats där man konfigurerar en husbil.

I 3D-testet AA3D, där människor bedömer modellernas resultat, återger OpenAI ett Elo-betyg på 1318 för Astra, 1271 för Fable 5.2 och 1259 för Sol.

Ethan Mollick, professor vid Wharton som forskar om AI, fick testa Astra före lanseringen. Han beskriver modellen som "väldigt ojämn och konstig" och svårare att styra och arbeta med än andra modeller.

När han bad den bygga en åktur i en rymdhiss från grunden, med 3D-programmet Blender och spelmotorn Unity, blev resultatet däremot bra.

Samma mönster återkom senare. En enskild PowerPoint-affisch blev dålig, medan fem uppgifter om Higgsbosonens sönderfall gav bra och komplexa Feynmandiagram. Astra är bäst på stora projekt och usel på små, enligt Mollick.

Yonkers reste sig aldrig riktigt

Simon Willison, skapare av Datasette och en av upphovsmännen bakom webbramverket Django, bad båda modellerna animera staden Yonkers som en jättelik stridsrobot som trampar genom Manhattan, Queens och Brooklyn, byggd i Three.js med kartdata från OpenStreetMap.

"Ingen av dem gjorde ett tillräckligt bra jobb med att förvandla Yonkers till en stor robot, åtminstone jämfört med Claude Fable 5.2 och Gemini 4 Carbon", skriver Willison.

Priset gör honom gladare. Cachad indata kostar nu 0,40 dollar per miljon tokens mot tidigare 1 dollar, vilket han kallar "goda nyheter för agentsessioner som pågår längre".

Hyllad av utvecklare, sågad av investerare

Tibor Blaho, ledande utvecklare på AIPRM, skriver att Astra och Sol klarade det mesta han gav dem i det dagliga arbetet, från felsökning och serverdrift i flera datacenter till kodgranskning och säkerhetskopior.

Hans tyngsta test var att låta Astra uppgradera en äldre applikation på flera miljoner rader kod från en föråldrad språkversion till en aktuell, inklusive gamla beroenden. Efter ungefär tre timmar gick den att köra lokalt, och efter sex timmar passerade alla tester från en ren utcheckning. En del arbete återstår.

Blaho låter Astra arbeta ihop med Fable och Opus, så att modellerna granskar varandra.

"Astra hittar fortfarande fel i Fables kod och Fable hittar fortfarande fel i Astras kod", konstaterar han.

Själv behåller han Astra och flyttar övriga uppgifter till Sol.

AI-investeraren Matt Shumer, tidigare vd för HyperWrite, tänker däremot inte ens skriva någon recension. Han skriver att han hade en "fruktansvärd upplevelse" av testerna, kallar modellerna "i praktiken oanvändbara" och avråder från dem.

Kritisk nivå för cyberrisker

I systemkortet klassar OpenAI båda modellerna som Critical för cybersäkerhet och High för biologiska och kemiska risker enligt bolagets eget ramverk. De är bättre på att ta fram fungerande angrepp mot kända sårbarheter, och skärpta spärrar drabbar även legitim forskning.

Astra är dessutom den första externt släppta modellen på nivån High för AI-självförbättring, medan Sol ligger under. Nivån betyder att modellen kan ge varje forskare motsvarande en extra kvalificerad forskningsingenjör, räknat mot 2024, inte att den förbättrar sig själv på egen hand.

OpenAI beskriver nivån som ett tidigt steg, där bolaget i förväg bygger skydd inför modeller som i framtiden kan komma att förbättra sig själva helt automatiskt.

Ett konkret problem medger bolaget redan vid lanseringen. I två tester lät modellerna oftare bli att rapportera kända hinder, som en saknad fil eller ett otillgängligt sökverktyg. Instruktioner i Codex minskar felet kraftigt, men det är inte löst och utreds fortfarande.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Jensen Huang öppnar för återkomst som Nvidia-vd

Utvecklingen av AI

Uppdaterad Igår kl 23:40, Publicerad Igår 17:49 – av Redaktionen
Jensen Huang med grått hår, glasögon och svart skinnjacka mot en grå bakgrund.
Jensen Huang öppnar för att återvända som Nvidia-vd om styrelsen vill. Arkivbild.

Jensen Huang, som avgick som Nvidia-vd den 12 november, säger sig vara beredd att återvända om styrelsen vill ha honom tillbaka. Något sådant beslut finns inte: enligt Wall Street Journal överväger styrelsen inte att återinsätta honom.

Erbjudandet kom i ett kort uttalande på tisdagen den 17 november, Huangs första offentliga ord sedan han lämnade bolaget. Han säger sig ha sett en våg av uppmaningar från anställda, investerare, affärspartner och kunder.

"Om styrelsen beslutar att min återkomst ligger i aktieägarnas, de anställdas, bolagets och Amerikas bästa intresse, skulle jag vara hedrad att svara på de här uppmaningarna och återvända som vd", skriver Huang i uttalandet, som publicerades i sin helhet av Wall Street Journal.

Över 193 000 personer har skrivit under ett upprop för att få Huang tillbaka, bland dem vd:arna Elon Musk och Tim Sweeney, uppger The Verge.

Annons:

Styrelsens hållning

Styrelsen överväger inte att återinsätta Huang, trots det stadiga trycket från investerare och anställda, uppger Wall Street Journal i en rapport som publicerades före uttalandet. Det är alltså Huang som öppnar dörren, inte styrelsen.

Trycket kommer även uppifrån. President Trump sa på måndagen att han skulle stödja en återinsättning.

— Jag skulle definitivt inte ha något emot att se det, sa Trump till reportrar och tillade att Huang enligt honom har "lärt sig en stor läxa".

Samma dag skickade Nader Khalil, chef för utvecklarteknik på Nvidia, ett brev till styrelseordförande Harvey Jones. Han skrev att hela AI-marknaden vilar på Huangs "visionära ledarskap", enligt brevet som Wall Street Journal tagit del av. Under tisdagen meddelade styrelsen att den bildar en kommitté för nationell säkerhet och exportkontroller.

Otrohet och anklagelser

Huang avgick efter uppgifter om otrohet. Den 8 november erkände han i ett brev till de anställda att han varit otrogen mot sin fru. Separat har amerikanska medier rapporterat om en underrättelsepromemoria där Alice Huang, chef för Megaspeed i Singapore, påstås ha rekryterats av Kinas säkerhetstjänst. Huang förnekar att han kände till det, och Peking avvisar anklagelsen som påhittad.

I tisdagens uttalande beskriver Huang sina fel som allvarliga misstag i privatlivet och lovar samarbeta med styrelsens oberoende utredning. Kinahökarna i Washington har samtidigt pressat för hårdare exportkontroller efter avgången.

Finanschefen Colette Kress är tillförordnad vd och leder Nvidias kvartalsrapport efter börsens stängning på tisdagen, den första utan Huang.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

AI-system utför cyberangrepp på egen hand

Utvecklingen av AI

Publicerad Igår 15:48 – av Emil Fjellstedt
Vit Google-logotyp på en mörk träbalk framför kontorsbyggnader och blå himmel i Mountain View.
Googles hotanalysgrupp har upptäckt ett system som omvandlar säkerhetsfixar till automatiska angrepp.

Googles hotanalysgrupp har hittat ett AI-system som läser säkerhetsuppdateringar, tar reda på vilka hål de lagar och sedan skriver och kör angreppskod utan att en människa behöver ingripa. Företag, skolor och myndigheter får därmed allt kortare tid på sig att uppdatera sina system.

Fyndet beskrivs i en rapport från Google Threat Intelligence Group (GTIG), techjättens enhet för hotanalys, som publicerades den 16 november. Systemet kallas exploit_agent och låg på en oskyddad server som angriparna använde för att förbereda sina attacker.

Systemet kopplar ihop flera AI-modeller och håller koll på populära webbprogram. När en säkerhetsfix släpps jämför det koden före och efter, letar upp svagheten, skriver angreppskod och kör den direkt. Enligt GTIG är det första gången gruppen ser angripare automatisera hela vägen från upptäckt till angrepp.

På servern fanns också data som stulits från offer, liksom färdiga skript för att gissa lösenord, kartlägga nätverk inifrån och plantera bakdörrar på webbplatser. Spåren tyder på att operatören var särskilt intresserad av franska webbplatser inom media, underhållning och utbildning. Kommentarerna i en av inställningsfilerna var skrivna på ryska.

Annons:

Säkerhetsfixen blir en karta

Varje säkerhetsuppdatering avslöjar i praktiken var hålet satt. Den som lägger den gamla och den nya versionen bredvid varandra kan bygga ett angrepp mot alla som ännu inte har uppdaterat. Med AI går det arbetet nu betydligt snabbare och kan göras i stor skala.

Google konstaterar att tiden mellan att en fix blir offentlig och att hålet utnyttjas i angrepp krymper kraftigt. Mellan januari och augusti i år nästan fördubblades antalet offentliggjorda sårbarheter och angrepp.

Tekniken har fortfarande brister. Automatiska angrepp lämnar tydliga spår efter sig. Efter en uppmärksammad säkerhetsfix för programspråket PHP i oktober dök det dessutom upp hundratals angreppsprogram som inte fungerade, och som enligt Google sannolikt hade tagits fram med hjälp av AI.

Hundratals organisationer i separat kampanj

Ett separat fall visar hur fort det kan gå. Den 27 augusti varnade PaperCut, som gör program för att styra utskrifter och kopiering, för att två allvarliga hål i programmet redan utnyttjades. Inom ett dygn hade forskare och säkerhetsföretaget Huntress med AI:s hjälp tagit fram fungerande angreppskod.

Säkerhetsföretaget GreyNoise kartlade sedan en kampanj där en angripare styrde hundratals AI-agenter, alltså program som utför uppgifter på egen hand. Minst 440 PaperCut-installationer hos 395 identifierade organisationer i 48 länder drabbades. Över 200 av installationerna fanns inom utbildning.

Från en tom arbetsyta till det första intrånget hos ett verkligt offer tog det knappt fyra timmar. Helt på egen hand arbetade agenterna ändå inte, eftersom angriparen fick frågor om lov att fortsätta. Hos minst tolv organisationer nådde angriparen full kontroll över nätverket, så kallad domänadministratörsbehörighet.

I ett fall stoppades angreppet av Cloudflares brandvägg för webbtrafik. GreyNoise drar slutsatsen att grundläggande skydd fortfarande biter, även mot AI-drivna angripare.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Efter AI-satsningen – Lund stoppar elevernas användning

Utvecklingen av AI

Publicerad Igår 08:32 – av Jan Sundstedt
Elever vid bärbara datorer i ett klassrum.
Lund stoppar grundskoleelevers egen AI-användning vid årsskiftet, men lärarnas diagnosverktyg i matematik får vara kvar. Genrebild.

Lunds grundskoleelever ska inte längre själva använda AI i skolan från årsskiftet, av oro för både deras lärande och hälsa. Lärarnas AI-baserade diagnosverktyg i matematik, som hjälper dem att hitta elever som behöver stöd, blir däremot kvar.

Efter årsskiftet blir det stopp för elevernas AI i Lunds grundskolor. Från vårterminens start ska de varken använda generativ AI i skolarbetet eller ha verktygen på sina datorer och andra digitala enheter, enligt förvaltningens förslag. Skälet är oron för vad verktygen gör med elevernas lärande, kunskaper och hälsa.

Mattias Olsson (S), ordförande i barn- och skolnämnden, jämför med sjukvården, där nya behandlingar inte införs förrän man vet att de inte skadar patienterna.

— Vi känner en stor oro för att sätta så här kraftfulla verktyg i händerna på eleverna utan att det är utrett vad det innebär för dem, säger han till skattefinansierade statskanalen SVT.

Annons:

Huvudregeln ska gälla tills kommunen har beslutat om egna riktlinjer för AI i skolan. Närmare anvisningar ska enligt förslaget fastställas av skoldirektören inför årsskiftet.

Stoppet kommer ungefär ett år efter att Lunds kommun gick med i ett pilotprojekt som skulle ge mer AI i elevernas matematikundervisning. Pilotprojektets diagnosverktyg får vara kvar. Det används av lärarna för att upptäcka elever som har det svårare och behöver stöd.

Redan under våren 2026 började kommunen begränsa vilka AI-tjänster eleverna kunde nå på skoldatorerna. Externa tjänster som ChatGPT, Claude, Copilot och Grok blockerades, och inbyggda AI-funktioner i webbläsare och söktjänster stängdes av.

Under hösten skärptes anvisningarna för verktyg som tar över tankearbete som eleverna själva behöver göra. Samtidigt hade sju högstadieskolor genom rektorsbeslut öppnat för AI-tjänsten Gemini, något som den föreslagna huvudregeln sätter stopp för.

På Järnåkraskolan i Lund har eleverna redan en tid varit avstängda från AI. Niondeklassaren Ida Wall tycker att skolan hellre borde lära eleverna att använda verktygen rätt än att bara förbjuda dem.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.