Annons:
Annons:

Carlson varnar för spricka i MAGA efter Massies förlust

Donald Trumps USA

Uppdaterad 21 maj 2026, Publicerad 21 maj 2026 – av Markus Andersson
MAGA-anhängare samlade vid ett Trumpmöte i Peoria, Arizona.
Arkivbild på MAGA-anhängare vid ett Trumpmöte i Peoria, Arizona.

Tucker Carlson riktar hård kritik mot Donald Trump och vad han beskriver som Republikanernas pro-israeliska donatornätverk efter Thomas Massies förlust i det republikanska primärvalet i Kentucky. I ett nytt avsnitt på X beskriver han resultatet som ett tecken på att America First-rörelsen har trängts undan – medan opinionsmätaren Richard Baris varnar för att MAGA-koalitionen redan håller på att splittras.

Den tidigare Fox News-profilen publicerade på onsdagen ett nära 90 minuter långt program om valet i Kentuckys fjärde kongressdistrikt, där den sittande republikanske kongressledamoten Thomas Massie förlorade mot Ed Gallrein. Carlson beskriver inte förlusten som ett vanligt primärvalsresultat, utan som en symbol för ett djupare maktskifte inom den amerikanska högern.

Massie har länge profilerat sig som libertariansk America First-republikan, kritiker av utländskt bistånd och motståndare till flera israelrelaterade stödpaket. Carlson hävdar att just detta gjorde honom till måltavla för pro-israeliska donatorer och grupper inom det republikanska etablissemanget.

— Av 217 republikaner i kongressen är Thomas Massie den ende som aldrig har tagit emot pengar från Israellobbyn, sade Carlson i programmet.

Annons:

”Inte Israel – utan USA:s relation till Israel”

Carlson ägnar en stor del av monologen åt att beskriva vad han ser som en klyfta mellan Trumps vallöften och den politik som enligt honom nu förs i Washington. Han återkommer till löftet om att sätta amerikanska väljare först, men menar att Trumpadministrationen i stället har låtit utrikespolitik, Israel och donatorintressen dominera.

Han kopplar även Massies förlust till den infekterade Epsteinfrågan, där Massie krävt ökad insyn. Enligt Carlson var just kravet på öppenhet ett av de bärande löftena bakom Trumps politiska återkomst.

— Varför skulle Donald Trump stoppa inte bara en utredning, utan varje samtal om mannen som förkroppsligar den korruption han valdes för att stoppa? frågade Carlson retoriskt.

I programmet spelar Carlson också upp klipp där Massie avvisar anklagelser om antisemitism och säger att han inte kritiserar judar som grupp, utan politiskt inflytande och USA:s relation till Israel. Carlson gör samma åtskillnad i sin egen kommentar.

— Thomas Massie kritiserade inte Israel, utan USA:s relation till Israel, och det får inte tillåtas, sade Carlson.

Baris: Valet köptes genom ”en vansinnig mängd pengar”

I programmets andra del intervjuar Carlson opinionsmätaren Richard Baris, som driver Big Data Poll. Baris beskriver primärvalet som ovanligt dyrt för att gälla ett kongressdistrikt och menar att pengarna inte bara köpte reklam, utan också en hel berättelse om lojalitet mot Trump.

Tucker Carlson intervjuar opinionsmätaren Richard Baris i sitt program.
Tucker Carlson intervjuar opinionsmätaren Richard Baris i programmet. Foto: faksimil/Tucker Carlson Network/X.

— Det här var en vansinnig mängd pengar – och vad får man för det?, sade Baris.

Han hävdar att kampanjen mot Massie gjordes till en fråga om huruvida Massie var ”tillräckligt lojal” mot Trump och partiet, snarare än om hans sakpolitiska linje. Enligt Baris hade Massie däremot starkt stöd bland yngre republikanska väljare.

— Thomas Massie besegrade Ed Gallrein bland yngre väljare med tre mot en – tre mot en, inte två mot en, sade Baris.

Baris beskriver därför resultatet som en pyrrhusseger för de krafter som ville få bort Massie. På kort sikt vann de primärvalet, men enligt honom riskerar metoden att förstärka den generationsspricka som redan finns inom partiet.

— Det här är en pyrrhusseger som de kommer att få lida för senare, sade han.

Unga väljare uppges ta avstånd från MAGA

Baris menar att allt fler yngre Trumpväljare uppfattar Israel- och Iranpolitiken som ett avsteg från den America First-linje de trodde att Trump företrädde. Han beskriver även Epsteinfrågan och utrikespolitiken som två slag mot MAGA-rörelsens sammanhållning.

— Ett krig mot Iran skulle kunna spräcka koalitionen, det skulle kunna splittra Republikanska partiet, och det är helt enkelt inte värt det, sade Baris.

Enligt Baris visar hans mätningar att utrikespolitik inte har legat i toppen av väljarnas prioriteringar under Trumps mandatperiod. Han hävdar också att många väljare anser att administrationen fokuserar för mycket på utrikespolitik och för lite på inrikesfrågor.

— MAGA har inte bara splittrats; frågan om huruvida det är splittrat är redan avgjord, sade han. Det har splittrats, krympt och förändrats.

Baris kopplar förändringen särskilt till yngre väljare. Han säger att yngre väljare tidigare i hög grad identifierade sig som MAGA eller America First-republikaner, men att den andelen enligt hans mätningar har fallit kraftigt.

— Om du tillhörde millenniegenerationen, 30 till 45 år, identifierade du dig till 66 procent som MAGA. Nu är det omkring 40 procent, sade Baris.

En intern strid om partiets framtid

Carlson och Baris framställer Massies förlust som en varningssignal snarare än som en stabilisering av Republikanerna. Carlson går längst och säger att resultatet visar hur långt partiet har avlägsnat sig från den rörelse som samlade många väljare bakom Trump 2024.

— Detta är uppenbarligen slutet för MAGA, vad nu det var, men det är också slutet för det Republikanska partiet så som vi trodde att vi kände det, sade Carlson.

Baris gör en liknande analys, men baserar den på opinionsmätningar. Han menar att äldre, mer etablissemangstrogna väljare fortfarande dominerar republikanska primärval, medan yngre väljare – som enligt honom i större utsträckning motsätter sig krigspolitik och utländskt inflytande – inte röstar i samma utsträckning.

— Republikanerna måste inse att millenniegenerationen snart kommer att vara den dominerande väljargruppen, snabbare än folk tror, sade Baris.

För Carlson blir slutsatsen att Massies nederlag kan visa sig bli ett större problem för partiets framtid än vad segern för Gallrein först antyder. Enligt honom har primärvalet blottlagt en konflikt om yttrandefrihet, utländskt inflytande, krigspolitik och vilka den republikanska rörelsen egentligen finns till för.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Danska Folketinget godtar Grönlandsavtal med USA

Donald Trumps USA

Publicerad Idag 14:11 – av Jan Sundstedt
Folketingets tomma kammare sedd ovanifrån, med svängda bänkrader framför talarstolen.
I Folketingets kammare röstade 109 ledamöter ja till Grönlandsavtalet och ingen röstade nej (arkivbild).

Danska Folketinget har med siffrorna 109–0 röstat för försvarsavtalet som ger USA utökad militär närvaro på Grönland. Avtalet träder i kraft när en diplomatisk not underrättar USA, och villkoren för nya amerikanska försvarsområden ska först avtalas mellan parterna.

Omröstningen hölls på förmiddagen den 19 november. Ingen röstade nej eller lade ned sin röst, visar Folketingets sammanställning.

Förslaget lades fram av utrikesminister Lars Løkke Rasmussen. Dessutom röstades förslaget igenom utan någon debatt, då ingen begärde ordet. Hela punkten tog knappt fem minuter, skriver Sermitsiaq.

Grönlands parlament Inatsisartut hade tidigare i november sagt ja med 16 röster för och sju varken för eller emot.

Annons:

Avtalet ändrar och kompletterar 1951 års försvarsavtal, saknar slutdatum och kan bara ändras med parternas samtycke, vilket Nya Dagbladet gick igenom när det undertecknades i New York.

Tre steg bör hållas isär. Det första är parlamentens ja, som nu är avklarat i både Köpenhamn och Nuuk. Det andra är själva ikraftträdandet.

Enligt slutbestämmelsen i den publicerade avtalstexten från 22 september börjar avtalet gälla den dag en diplomatisk not underrättar USA om att Danmark tillsammans med Grönland slutfört de parlamentariska procedurerna.

Sermitsiaq anger att det nu ligger på Løkke Rasmussen att meddela Washington.

Villkoren för försvarsområdena

Det tredje steget gäller försvarsområdena.

Narsarsuaq och Mestersvig nämns i avtalet, men områdena upprättas enligt texten först när parterna enats om detaljerna. Omröstningen i Folketinget skapar alltså ingen bas.

Vill någon part ha ytterligare ett område ska ett förslag behandlas i den permanenta kommittén.

Blir parterna inte överens inom 90 dagar flyttas samrådet upp till viceministernivå och därefter till ministernivå.

Grönlands regering Naalakkersuisut har inför Inatsisartut framhållit att nya försvarsområden kräver både Grönlands och Danmarks förhandsgodkännande.

Efter omröstningen sade Naaja H. Nathanielsen (IA) till Sermitsiaq att hon var glad över att det gick smidigt. Qarsoq Høegh-Dam (Naleraq) sade att han inte lägger hinder i vägen för det Grönland vill.

Grönland är medundertecknare vid sidan av Danmark och USA.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

AI-aktier återhämtar sig efter börsraset – motståndet mot datacenter kvarstår

Utvecklingen av AI

Publicerad 8 november 2026 – av Jan Sundstedt
Montage med Peter Tuchman på börsgolvet i New York till vänster och en flygbild över datacenterbygget i Abilene till höger.
Oro för datacentrens el- och vattenförbrukning har blivit en politisk fråga i USA. Börsfotot är från 2021; bilden av AI-centret är från Abilene 2025.

Demokraternas valseger i mellanårsvalet följdes på torsdagen av ett kraftigt börsras, och samma dag lovade OpenAI att självt betala sin elförbrukning vid framtida egna anläggningar. Oro för skenande elräkningar och AI-jättarnas påverkan på vatten och åkermark har gjort frågan om datacenter till en amerikansk stridsfråga.

Torsdagen den 5 november föll tekniktunga Nasdaq Composite 5,52 procent. Omkring 2 500 miljarder dollar i börsvärde försvann från Nasdaq under den blodiga börstorsdagen.

Chipjätten Nvidia sjönk drygt 9 procent, och flera datacenteroperatörer tappade över 14 procent. Raset spred sig till hela marknaden, där breda S&P 500 föll 4,36 procent.

På fredagen hämtade sig AI-aktierna framför allt på Wall Street delvis efter torsdagens kraftiga börsras.

Annons:

Nasdaq Composite steg 1,1 procent och Nvidia 2,8 procent, rapporterar nyhetsbyrån AP. Breda S&P 500 steg 0,3 procent men slutade ändå veckan 2,7 procent lägre.

Wall Street
Genrebild. Foto: scyther5/iStock.

Datacenterkritiker framgångsrika i mellanårsvalet

I Texas, där Google, Meta, Oracle och OpenAI har investerat stort i datacenter, vann demokraten Gina Hinojosa guvernörsvalet.

Hon gick till val på ett tillfälligt byggstopp för nya datacenter och på att slopa skattelättnader för bolagen som bygger dem, och hon kräver också hårdare regler för anläggningarnas vatten- och elförbrukning.

— Datacentren är ett fysiskt uttryck för en regering, en guvernör som går de besuttnas ärenden och lämnar folket att klara sig själva, sade Hinojosa.

Motståndet har även växt på den republikanska landsbygden. Flera län har gått till domstol för att stoppa byggen och pekar på föroreningar, vattenförbrukning och förlorad jordbruksmark.

I en mätning från ABC News, Washington Post och Ipsos sade 69 procent av de boende i Texas nej till nya datacenter i sina lokalsamhällen.

Daniel McCoslin är marinkårsveteran och republikan i Centerville i sydöstra Texas. Inför valet berättade han för ABC News att ett planerat datacenter nära familjens gård fick honom att vilja rösta emot guvernören Greg Abbott.

— Han måste bort, sade McCoslin i intervjun.

Greg Abbott, som en gång ville göra Texas till AI-branschens "epicentrum", utlyste i september ett byggstopp för nya datacenter på landsbygden.

Demokratiska datacenterkritiker som bland annat krävde byggstopp vann även i Georgia, rapporterar Reuters.

Serverkorridor i ett datacenter med rack och en arbetsvagn med skärm.
Serverkorridor i ett datacenter (genrebild). Foto: Brett Sayles/Pexels.

Stigande elpriser bidrog till att göra de strömslukande datacentren till en politisk fråga i valrörelsen, säger eToro-analytikern Jakub Rochlitz till Fox Business.

— Marknadens tolkning är att utbyggnaden av AI-infrastrukturen blir långsammare och dyrare, säger Rochlitz.

Torsdagen den 5 november publicerade OpenAI ett nationellt åtagande gentemot lokalsamhällena. Löftena gäller framtida anläggningar som bolaget självt äger och driver.

OpenAI: Vi betalar

OpenAI lovar att betala hela kostnaden för elen och den infrastruktur som krävs. Finansiella garantier ska skydda andra elkunder om ett projekt försenas, krymps eller ställs in.

Varje anläggning ska få en vattenplan, med sluten eller vattensnål kylning som förstahandsval. Vatten- och elförbrukningen ska redovisas per anläggning.

Bolaget lovar också att avstå från sekretessavtal med offentliga företrädare, med undantag för snäva skydd av säkerhetsinformation, företagshemligheter och annan känslig affärsinformation.

Vid det planerade bygget i Effingham County i Georgia får elbolaget Georgia Power strypa leveransen till OpenAI med upp till 1 000 megawatt när efterfrågan är hög.

Frivilliga åtaganden är "en viktig utgångspunkt", skriver bolaget, som vill att delstaternas tillsynsmyndigheter tvingar stora elkunder att själva bära kostnaderna de belastar elnätet med.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Demokraternas senatsledare: Vi ska avsluta Irankriget

Donald Trumps USA

Uppdaterad 5 november 2026, Publicerad 5 november 2026 – av Emil Fjellstedt
Chuck Schumer
Chuck Schumer (D) i samband med onsdagens presskonferens.

Demokraternas ledare i USA:s senat, Chuck Schumer, sade på onsdagen att kriget mot Iran ska avslutas och att det kommer att finnas stöd för detta från vissa republikanska senatorer.

Chuck Schumers (D) uttalande kom i samband med en presskonferens dagen efter Demokraternas jordskredsseger i det amerikanska mellanårsvalet.

— Vi ska avsluta kriget. Vi har redan några republikaner som har anslutit sig till oss för att avsluta kriget, och grundlagsfäderna såg budgetmakten som ett av sätten att hålla tillbaka en president som för krig utan det amerikanska folkets samtycke, sade Schumer vid en presskonferens på Demokraternas senatsvalskommittés högkvarter i Washington.

Annons:

Donald Trump sade på tisdagskvällen att kriget mot Iran delvis låg bakom Republikanernas omfattande förluster i mellanårsvalet.

Trump vidhöll dock att han inte ångrade att han inledde kriget tidigare i år.

— Iran var en del av det, sade Trump i telefonintervjun när han fick frågan om kriget bidrog till Republikanernas svaga valresultat.

I juni röstade fyra republikanska senatorer tillsammans med Demokraterna för en resolution om presidentens krigsbefogenheter.

Resolutionen krävde att Trump skulle dra tillbaka amerikanska trupper från stridigheterna mot Iran, som hade inletts utan ett formellt bemyndigande från kongressen att använda militärt våld.

Demokraterna har i mellanårsvalet vunnit majoriteten i både representanthuset och senaten med bred marginal.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Tungt valnederlag för Donald Trump

Donald Trumps USA

Publicerad 4 november 2026 – av Jan Sundstedt
Närbild av Donald Trump i blå kostym på hans officiella presidentporträtt, med en amerikansk flagga i bakgrunden.
Donald Trumps officiella installationsbild från januari 2025.

Demokraterna tar makten i kongressen efter storseger i det amerikanska mellanårsvalet. Partiet har vunnit båda kamrarna, senaten och representanthuset, med stor marginal, samtidigt som Donald Trump avvisar att förlusten är hans.

Nyhetsbyrån AP och flera amerikanska medier utropar Demokraterna till segrare i senaten. Partiet behövde vända minst fyra platser och gick långt därutöver.

Demokratiska kandidater vann senatsplatser i Iowa, Kansas, Ohio, North Carolina, South Carolina och Texas. Flera av delstaterna har i decennier hört till Republikanernas säkraste fästen.

Kansas valde en demokrat till senaten för första gången sedan 1932, Texas för första gången sedan 1988. I Maine erkände republikanen Susan Collins förlust mot Troy Jackson efter trettio år i senaten.

Annons:

Demokraterna har också säkrat de 218 mandat som krävs för majoritet i representanthuset, enligt New York Times prognos. Hur stor majoriteten slutligen blir återstår att se.

Minoritetsledaren Hakeem Jeffries står på tur att bli USA:s förste svarte talman, om partikollegerna väljer honom till posten i januari.

"Inte ett slag mot mig"

Trump lovar i en intervju med New York Times att acceptera valresultatet.

— Jag är definitivt villig att acceptera resultaten, säger Trump.

Presidenten ser fram emot att samarbeta med Demokraterna och tänker inte fullfölja hotet om veto mot alla lagförslag. Samtidigt påminner han motståndarna om vem som har sista ordet.

— Jag har total vetorätt, så de måste komma till oss.

Trump tror att Irankriget spelat stor roll för utgången men vill inte skuldbelägga någon. Han vidhåller att Republikanerna hade vunnit om hans eget namn stått på valsedlarna.


I Fox News berömde han Demokraterna för att ha kämpat hårt och gjort ett bra arbete. Skulden lade han i stället på de republikanska kandidaterna.

— Jag ser det inte som ett slag mot mig, menar Trump.

Texas guvernör Greg Abbott, en av presidentens mest lojala allierade, förlorade mot demokraten Gina Hinojosa. Trump stämplade honom efteråt på Truth Social som en "RINO", republikan endast till namnet.

Egna partiet pekar ut presidenten

Två tjänstemän i republikanska senatskampanjer ger en helt annan bild. Förlusterna i South Carolina, Ohio och Texas var en direkt dom över presidenten, säger de anonymt till AP.

Donald Trump vann alla tre delstaterna med god marginal för två år sedan. Han bad väljarna rösta som om hans namn stod på valsedeln.

Väljarna gjorde just det, fast inte på det sätt presidenten hoppats, menar strategerna. Missnöjet med hans politik och de stigande levnadskostnaderna drev väljarna bort.

Talmannen Mike Johnson erkände nederlaget redan under natten. Republikanerna hade behövt trotsa mer än hundra år av mellanårsval för att behålla representanthuset, förklarade han.

Johnson syftade på att presidentens parti nästan alltid förlorar mellanårsval. Väljarna fattade samma beslut som i alla utom två mellanårsval det senaste seklet, konstaterade han senare.

Demokraterna tar i januari över kongressens utskott och kan då inleda granskningar av Trumpadministrationen.

Robert Garcia, som står på tur att leda representanthusets granskningsutskott, gav ett kort besked i ett uttalande: "Skaffa advokat."

— Lättnad är på väg, lovar senatens demokratiske ledare Chuck Schumer.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.