Hjälp Nya Dagbladet att finnas kvar
Västvärldens sanktioner mot Ryssland kan ha fått motsatt effekt jämfört med den avsedda. Det menar Alexander Mercouris i en ny genomgång av rysk ekonomisk statistik, där han pekar på stigande realinkomster, en återhämtning i mars och en investeringsnivå som enligt honom blivit en långsiktig tillväxtmotor.
I samtalet på The Durans Youtube-kanal beskriver Mercouris utvecklingen som ”sanktionernas stora paradox”: kapital som tidigare kunde ha lämnat Ryssland för investeringar i Europa stannar nu i högre grad kvar i landet och återinvesteras i den ryska ekonomin.
Bakgrunden är nya siffror för den ryska ekonomin efter ett svagt första kvartal. Reuters rapporterade i april att Rysslands BNP minskade med 0,3 procent under årets första kvartal, den första kvartalsvisa nedgången på tre år. Samtidigt visade mars enligt de siffror som diskuteras i programmet en uppgång på 1,8 procent i årstakt.
Mercouris framhåller därför att bilden inte visar en ekonomi i fritt fall, utan en ekonomi som bromsat in men fortsatt uppvisar motståndskraft.
— Sammantaget krympte ekonomin under första kvartalet med 0,3 procent, vilket knappast kan kallas en recession, sade han.
Han noterade samtidigt att de ryska prognoserna för helåret har sänkts, från omkring 1,5 procent till 0,4 procent. Enligt Mercouris bygger den försiktigare prognosen bland annat på antaganden om lägre oljepris, medan ett högre oljepris kan ge ett starkare utfall.
Realinkomster och investeringar i centrum
En central del av resonemanget gäller uppgifter som den ryske ekonomiministern Maksim Reshetnikov fört fram vid ett möte med Vladimir Putin. Mercouris lyfter särskilt att realinkomsterna enligt dessa uppgifter fortsatte att stiga under 2025 och första kvartalet 2026.
— Ryssarna fortsätter att bli rikare. De tjänar mer och de kan fortfarande konsumera, sade Mercouris.
Han menar att detta minskar sannolikheten för en akut politisk kris, även om vissa företag och hushåll pressas av höga räntor. Om inflationen faller kan hushållens disponibla inkomster stärkas ytterligare, enligt honom.
Enligt Mercouris är investeringsnivån den viktigaste förändringen. Han hänvisar till uppgifter om att investeringarna nu motsvarar omkring 23 procent av BNP, jämfört med betydligt lägre nivåer under 2000-talet.
— Det har varit en kraftig ökning av investeringarna i ekonomin, och det är en drivkraft för långsiktig tillväxt, sade han.
”Sanktionernas stora paradox”
Programledarna kopplar investeringsökningen direkt till sanktionspolitiken. Mercouris menar att ryska företag fortsätter att producera och gör vinster trots höga räntor. När kapitalet inte längre lika lätt kan föras ut ur landet till europeiska fastigheter eller andra tillgångar, kanaliseras det i stället in i den ryska ekonomin.
— För fem år sedan hade en stor del av de pengarna lämnat Ryssland och hamnat i Europa. I stället måste de stanna i Ryssland, där de återinvesteras i ekonomin, sade han.
Enligt honom är det skälet till att sanktionerna inte enbart fungerar som ett tryckmedel mot Moskva, utan också kan bidra till att bygga upp inhemska investeringar. Den slutsatsen går stick i stäv med västvärldens politiska linje, som bygger på att hårdare sanktioner gradvis ska minska Rysslands ekonomiska handlingsutrymme.
Oljeexporten fortsatt i fokus
I samtalet tas även EU:s kommande sanktionspaket och försöken att begränsa den ryska oljeexporten upp. Mercouris beskriver västvärldens åtgärder mot den så kallade skuggflottan som viktiga, men menar att de hittills inte fått den effekt som förespråkarna hoppats på.
Han hänvisar bland annat till uppgifter om ryska tankfartyg som fortsatt passera brittiska vatten sedan Storbritanniens premiärminister Keir Starmer öppnat för att beslagta ryska fartyg.
— Sedan dess har 238 tankfartyg från Ryssland passerat brittiskt vatten. De har skyddats av ryska örlogsfartyg, och britterna har inte försökt beslagta ett enda, sade Mercouris.
Huvudargumentet i programmet är att sanktionspolitiken inte bara bör mätas i antalet nya paket och skärpta formuleringar, utan i faktisk effekt. Mercouris menar att Ryssland, trots tydliga påfrestningar, har anpassat sig genom högre inhemska investeringar, fortsatt oljeexport och en ekonomi som enligt honom rör sig tillbaka mot tillväxt.
Levnadsstandard jämförs med väst
Mot slutet tar Mercouris upp Reshetnikovs uppgift om att Rysslands BNP per capita närmat sig västliga nivåer under det senaste årtiondet. Han beskriver påståendet som uppseendeväckande, men framhåller samtidigt att jämförelser av BNP per capita är svåra och påverkas av skatter, kostnadsläge och köpkraft.
Även här använder han uppgiften som stöd för den bredare tesen: att ryska hushåll och företag, trots krigsekonomi och sanktioner, inte nödvändigtvis befinner sig i den kollaps som ofta förutspås i västliga debatter.
Analysen i The Duran landar i att sanktionerna har skapat ett ekonomiskt tryck, men också en oväntad inlåsningseffekt där kapital, sparande och vinster återförs till den ryska ekonomin. Enligt Mercouris analys är detta en av förklaringarna till att Ryssland kan fortsätta finansiera investeringar och upprätthålla ekonomisk stabilitet.
