WASHINGTON (Xinhua) — Israel och Libanon har enats om att förlänga den vapenvila som trädde i kraft i april med ytterligare 45 dagar, meddelade det amerikanska utrikesdepartementet på fredagen.
”Stridsuppehållet som inleddes den 16 april kommer att förlängas med 45 dagar för att möjliggöra ytterligare framsteg”, skrev utrikesdepartementets talesperson Tommy Piggott på X.
Israel och Libanon ska återuppta politiska förhandlingar vid det amerikanska utrikesdepartementet den 2–3 juni. Samtidigt ska ländernas militära delegater inleda säkerhetssamtal i försvarshögkvarteret Pentagon den 29 maj, enligt Piggott.
Länderna höll sin tredje omgång av direktsamtal i Washington på torsdagen och fredagen. Piggott beskrev samtalen som ”mycket produktiva”.
Annons:
Trots vapenvilan har striderna mellan Israel och Hizbollah i södra Libanon fortsatt. Israeliska attacker dödade minst nio personer och skadade ett tiotal personer i södra Libanon på fredagen, enligt den statliga libanesiska nyhetsbyrån NNA.
Hizbollah uppgav att rörelsen beskjutit israeliska drönare, soldater och schaktmaskiner samt en Merkava-stridsvagn i flera områden i södra Libanon.
Enligt libanesiska hälsomyndigheter har israeliska attacker dödat 2 951 personer och skadat 8 988 under perioden 2 mars till 15 maj.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Iran säger sig kunna öppna Hormuzsundet och pausa striderna i regionen inom sju dagar, om USA går med på Teherans villkor. Men enligt tidningen Wall Street Journal har Donald Trump redan avvisat upplägget och ser ett nytt bombanfall som sannolikt efter mellanårsvalet i november.
Under lördagen väntade Iran fortfarande på ett amerikanskt svar på förslaget, rapporterar nyhetsbyrån Reuters. Iran lade fram initiativet vid FN:s generalförsamling i New York och uppger att det förmedlats till amerikanerna via qatariska medlare.
Wall Street Journal hänvisar till icke namngivna amerikanska tjänstemän. Enligt tidningen är Trump privat skeptisk till att Iran kommer att uppfylla hans krav, och han ska ha sagt till sin stab att ett förnyat bombanfall är sannolikt när valet är över.
Bilden skiljer sig från den som gavs tidigare. Dessförinnan hade en amerikansk tjänsteman beskrivit samtalen med Iran via medlare som "positiva och konstruktiva".
Annons:
Sju dagar till öppet sund
Irans utrikesminister Abbas Araqchi sa till reportrar vid FN på fredagen att en överenskommelse skulle starta en sjudagarsnedräkning till att sundet öppnas och att striderna i regionen pausas.
— Om det finns en seriös vilja från amerikansk sida att nå en överenskommelse och öppna Hormuzsundet är allt nu förberett, sa Araqchi.
Enligt utrikesministern skulle planen stoppa fientligheterna på alla fronter, inklusive i Libanon. Går USA med kan parterna sedan inleda bredare samtal om ämnen som båda sidor kommer överens om.
Priset för Washington är dock tydligt. Enligt Araqchi kräver planen att USA häver blockaden av iranska hamnar, släpper Irans frysta tillgångar och avstår från oljesanktionerna.
Ingen reträtt om anrikningen
De bredare samtalen skulle kunna omfatta Irans kärnprogram, en fråga där Trump har lovat att Teheran aldrig ska få en kärnvapenbomb. Men en högt uppsatt iransk tjänsteman säger till Reuters att Iran inte kommer att visa någon flexibilitet i kärnprogrammet, inte ens om USA godtar fredsupplägget.
Iran tänker enligt tjänstemannen inte göra några eftergifter om sina rättigheter, varken när det gäller att anrika uran eller att skeppa ut sitt höganrikade uran ur landet.
President Masoud Pezeshkian sa i CBS-programmet Face the Nation att Iran är redo för samtal om kärnprogrammet och andra frågor, men att landet inte accepterar översitteri eller tvång. Iran har redan enats om att inte utveckla kärnvapen, enligt presidenten.
— Iran söker inte krig, men kommer att försvara sig mot påtryckningar, hot och angrepp, sa Pezeshkian.
Tidigare diplomatiska försök har inte lyckats avsluta kriget, som inleddes den 28 februari med amerikanska och israeliska angrepp. Sedan dess har pauser växlat med nya anfall. Tusentals människor har dödats, Irans konventionella styrkor har försvagats och landets redan sargade ekonomi har skadats.
Saudiarabien i skottlinjen
Trafiken genom Hormuzsundet, som Iran kontrollerar tillsammans med Oman, är i stort sett blockerad. Iran har slagit mot amerikanska allierade i Gulfen med drönare och robotar, och iranstödda miliser i Irak har anklagats för ett angrepp mot en pipeline som tillfälligt tog mer saudisk olja från marknaden.
Samtidigt söker Teheran kontakt med rivalen i Riyadh. Enligt Irans utrikesministerium informerade Araqchi tidigt på lördagen sin saudiske kollega prins Faisal bin Farhan om en förståelse mellan Iran och Oman om säkra farleder genom sundet.
Iranallierade huthier i Jemen har angripit Saudiarabien sedan de utlyste en sjöblockad mot Riyadh i juli. Den saudiskledda koalitionen uppgav tidigt på lördagen att den skjutit ned två ballistiska robotar mot Khamis Mushait och två drönare på väg mot huvudstaden. Attackerna hotar också Röda havet, den viktigaste alternativa exportvägen för Gulfländerna.
Saudiarabiens allierade sluter nu upp. Försvarstjänstemän från Turkiet och Pakistan, partner i ett gemensamt försvarsavtal med kungariket, möttes i Riyadh på fredagen för att diskutera underrättelsesamarbete, militär samordning och integrering av styrkor. Dagen innan hade ländernas utrikesministrar mötts inom ramen för Meckaavtalet.
Priset betalas också av barnen i Jemen. FN:s barnfond Unicef rapporterade på fredagen att våldet utlöst en ny humanitär kris, med en ökning av akut undernäring bland barn.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Utan Europa hade USA:s och Israels krig mot Iran kanske inte varit möjligt. Det sade Natos generalsekreterare Mark Rutte under tisdagen. Han går därmed längre än i somras, då Italien kallade ett liknande uttalande felaktigt och Nato självt tonade ned det till logistik.
Rutte deltog i ett samtal i Des Moines, Iowa, som arrangerades av Chicago Council on Global Affairs. Frågan gällde vad USA har att vinna på Nato. Hans svar var att alliansen och dess allierade är en stor plattform för maktprojektion.
Han byggde vidare på ett exempel som USA:s Natoambassadör Matthew Whitaker redan hade tagit upp: starterna från europeiska baser till stöd för Epic Fury, den amerikansk-israeliska operationen mot Iran som inleddes den 28 februari.
— 5 000 plan som lyft från europeiska baser till stöd för Epic Fury sedan den 28 februari i år. 5 000. Och det var räknat till mitten av april. Sedan dess förmodligen många fler, men det här är siffrorna jag har från Ankaratoppmötet. 5 000 uppdrag, avgörande. Man kan hävda att det hade varit omöjligt att genomföra Epic Fury utan Europa som plattform för amerikansk maktprojektion, sade Rutte.
Rutte talade först om 5 000 plan men preciserade sedan själv att det rör sig om 5 000 uppdrag. Siffran gäller alltså starter från europeiska baser fram till mitten av april, inte antalet flygplan.
NATO Chief Mark Rutte has confirmed that the entire NATO was involved in the war on Iran:
“5,000 aircraft took off from Europe to support Operation Epic Fury”
Tonläget är ett annat än i juni. Då sade Rutte i Fox News att land efter land hade ställt baser till förfogande och att mellan 4 000 och 5 000 plan lyft från europeiska baser för att stödja Epic Fury. Enligt Politico, som rapporterade om uttalandet, nämnde han också 500 amerikanska militärplan från baser i Italien.
Italiens försvarsminister Guido Crosetto kallade budskapet "helt felaktigt". Italien hade enligt honom bara tillåtit logistiska och tekniska flygningar i enlighet med det bilaterala avtalet med USA, inte kinetisk verksamhet.
Natos talesperson Allison Hart förklarade då att generalsekreteraren hade syftat på logistiskt och tekniskt stöd.
I Des Moines talade Rutte inte om logistik. Han kallade starterna avgörande och beskrev Europa som den plattform utan vilken Epic Fury enligt hans bedömning kunde ha varit omöjligt att genomföra.
Retoriken om en splittring mellan EU och USA om kriget framstår därmed som ytlig: Rutte beskriver starterna från europeiska baser som avgörande för Epic Fury, medan Italiens invändning i somras var att landet bara hade tillåtit avtalsenliga logistiska och tekniska flygningar, inte kinetisk verksamhet.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Irans president Masoud Pezeshkian anklagade under onsdagen omvärlden för dubbelmoral i FN:s generalförsamling: Israel har kärnvapen utan att ha släppt in en enda inspektör, medan IAEA:s inspektörer skickas till Iran. USA:s ombud lämnade salen under talet.
Pezeshkian talade vid generalförsamlingens 81:a session i New York, dagen efter att USA:s president Donald Trump från samma talarstol kallat Iran terrorister och hotat att utplåna landet. Svaret riktades lika mycket mot Washington som mot Israel.
Sessionens tema var ömsesidigt förtroende. Enligt Pezeshkian kan det inte byggas med ord, utan bara genom att världen överger sina dubbla måttstockar, rapporterar Jerusalem Post.
— Atom- och kärnvapen finns i händerna på den 'israeliska regimen', men det är till Iran som IAEA:s inspektörer ombeds komma, sade Pezeshkian.
Annons:
Inte en enda inspektion
Presidenten pekade särskilt ut att Israel står utanför icke-spridningsavtalet NPT, det avtal som Iran självt är bundet av.
— Israel har bomberna, har massförstörelsevapnen. Är inte medlem i NPT. Under sin skamliga tillvaro har de inte tillåtit en enda inspektion, men de belönas med alla medel som krävs för att bomba vilken huvudstad som helst i regionen efter behag, sade han.
Sakuppgifterna i den delen av talet står sig. Israel har aldrig anslutit sig till NPT och varken bekräftar eller förnekar att landet har kärnvapen, en hållning som brukar kallas kärnvapenmässig tvetydighet.
Enligt amerikanska Center for Arms Control and Non-Proliferation har Israel inte accepterat IAEA:s kontroller av delar av sin huvudsakliga kärnteknikverksamhet. Reaktorn i Dimona står utanför IAEA:s övervakning. Vanliga uppskattningar landar på omkring 90 plutoniumbaserade stridsspetsar.
Bombat vid förhandlingsbordet
Pezeshkian kopplade kärnvapenfrågan till kriget i Gaza och till angreppen mot hans eget land.
— Israel har brutalt mördat över 70 000 civila i Gaza, medan Iran bombades när landet satt vid förhandlingsbordet, sade presidenten.
Samtidigt slog han fast Teherans linje i atomfrågan: rätten till fredlig kärnteknik, men inga vapen.
— Inga kärnvapen, och inga begränsningar för vår fredliga kärntekniska utveckling, sade han.
Svar till Trump
Mot Trumps terroriststämpel ställde Pezeshkian bilden av ett Iran som självt har varit offer för terrorism. Han vände också på frågan om vem som skapar oro i regionen.
— Är det vi som är källan till instabilitet? Vi vill bara leva självständigt. För att försvara vårt land ber vi ingen om lov, sade Pezeshkian enligt CNBC.
Han sade att Iran är redo för dialog, men inte på maktspråkets villkor.
— Vi kommer aldrig att böja våra huvuden, sade han.
USA:s representant reste sig och lämnade salen under talet. Kvar stod Pezeshkians anklagelse: den som har bomben och vägrar inspektioner belönas, medan IAEA:s inspektörer skickas till Iran.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Pentagons interna utredning pekar ut övertro på Palantirs AI-system Maven som en länk i kedjan bakom missilanfallet mot skolan Shajareh Tayyebeh i Minab, där minst 123 barn dog.
Bloomberg skriver under fredagen att personer insatta i utredningen pekar på tre saker som samverkade: gamla underrättelser, ett nedskuret civilskydd och personal som litade för mycket på Palantirs system.
Nya Dagbladet rapporterade om anfallet redan på krigets första dag, den 28 februari 2026, och kunde därefter visa en geolokaliserad film av attacken.
Två Tomahawkmissiler träffade skolbyggnaden och skolgården. Barnen gick där som vanligt, pojkar och flickor på olika våningsplan.
Annons:
Åklagaren i Minab fastställde i april över 150 döda, varav minst 123 skolbarn, både pojkar och flickor.
Maven angav skolan som mål
Maven Smart System från Palantir Technologies väger samman fler än 150 informationsflöden. Inför kriget kortade Maven arbetet med mållistan till några minuter.
Skolan låg kvar som anläggning tillhörande Islamiska revolutionsgardet. Personal matade in skolan med den gamla stämpeln, och Maven rekommenderade den som mål för dag ett.
Operatörerna på USA:s centralkommando räknade med att Maven skulle stoppa föråldrade uppgifter. Trots detta släppte systemet igenom uppgifterna.
Palantir avsäger sig ansvaret, och bolaget uppger för Bloomberg att det inte ansvarar för den underliggande informationen och inte heller för att upptäcka brister i underrättelserna.
Pentagon skar ner personalen som skulle skydda civila med ungefär 90 procent. Färre än 20 personer blev kvar på hela försvarsdepartementet.
På Centcom krympte gruppen från tio personer till en enda. Ingen från den gruppen granskade det tilltänkta målet före avfyrningen.
En analytiker uppges ha noterat förändringarna redan 2019, men han lade uppgifterna, enligt rapporterna, i fel system. Skolan låg öppen: egen webbplats, Google Maps, egna murar och egen ingång sedan 2016–2017.
FN: Skolbyggnaden det avsedda målet
FN:s oberoende granskning av Iran slår fast under torsdagen att skolbyggnaden var det avsedda nedslagsmålet, inte en tragisk felträff.
Amerikanska styrkor underlät enligt utredningen att göra allt som var möjligt för att kontrollera att målet var militärt.
Utredarna skriver att det gick bortom ren oaktsamhet och att rimliga skäl finns för att bedöma attacken som ett krigsbrott.
Tomahawkrobotarna pekar ut USA, den enda krigförande parten som använder den typen av robot, vilket Bellingcat skriver.
Centcomchefen Brad Cooper sade i maj att den preliminära utredningen knyter skolanfallet till en amerikansk insats.
Pentagon säger till Reuters att utredningen fortfarande pågår och att myndigheten tills vidare inte har något att meddela. Nya Dagbladet har tidigare granskat bevisläget mot USA.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
