Hjälp Nya Dagbladet att finnas kvar
Svenska hushåll kan stå inför bränsleransonering som en följd av Iran-krigets påverkan på ekonomin. Regeringen meddelar att effekterna gått från "begränsad" till "betydande" påverkan – och att man redan tagit skattesänkningar på bensin och diesel i bruk.
Statsminister Ulf Kristersson sade vid en presskonferens under torsdagen att man inte planerar för ransonering just nu, men att man är förberedd på möjligheten.
— Vi planerar inte för någon ransonering just nu. Men vi är förberedda på den möjligheten, och i så fall kommer vi att ge information i god tid, sade Kristersson.
Han konstaterade att Iran-krigets påverkan på den svenska ekonomin har förvärrats från "begränsad inverkan" till "betydande inverkan". För Sverige innebär det nu en risk för högre inflation och avmattning i tillväxten.
"Värsta energikrisen på väldigt lång tid"
Finansminister Elisabeth Svantesson beskrev situationen i skarpa ordalag vid samma presskonferens.
— Det här är den värsta krisen på väldigt, väldigt lång tid när det gäller energi, sade hon.
Regeringen har redan vidtagit några åtgärder för att dämpa konfliktens ekonomiska effekter på hushållen, inklusive skattesänkningar på bensin och diesel. Inga nya åtgärder presenterades på torsdagen, men Svantesson sade att om kriget drar ut på tiden kan bränsleransonering bli aktuellt.
— Bränsleransonering skulle kunna vara en möjlighet, men först skulle vi utfärda en rekommendation att spara bränsle, sade hon och tillade att kollektivtrafiken skulle prioriteras.
Sverige kan även behöva öka sin egen energiproduktion, enligt Svantesson, med hänvisning till sol-, vind-, vatten- och kärnkraft. Regeringen aviserade att en uppdaterad ekonomisk prognos kommer att presenteras den 1 maj.
Hormuzsundet effektivt stängt
Förberedelserna kommer samtidigt som den eskalerande konflikten i Hormuzsundet – genom vilket ungefär en femtedel av världens olja och gas passerar – effektivt har stängt farleden. Det har lett till skenande olje- och gaspriser och påverkat ekonomier världen över.
Global oro över energisäkerheten har växt, och flera länder har redan vidtagit åtgärder. Egypten meddelade förra månaden att butiker, restauranger och köpcentrum ska stänga tidigare varje kväll i minst en månad för att hålla nere kostnaderna.
Sri Lanka införde en fyradagars arbetsvecka för att spara bränsle. Bangladesh införde rullande strömavbrott och justerade helgdagar, medan Filippinerna begränsade icke-nödvändiga resor för offentliganställda.
Slovenien först i EU med ransonering
Slovenien blev det första EU-landet att införa bränsleransonering för att tackla brister orsakade av hamstring i spåren av Iran-kriget. Tankning vid enskilda bensinstationer begränsades till 50 liter per dag för privata fordon och 200 liter för företag och andra prioriterade användare som lantbrukare.
Förra veckan sade Nick Butler, tidigare BP-chef och rådgivare till Gordon Brown, att brittiska ministrar bör uppmana människor att arbeta hemifrån för att spara bränsle. Han menade att Storbritannien skulle drabbas av brister inom veckor eftersom Hormuzsundet fortfarande inte helt har återöppnats.
IEA-varning: Sex veckor jetbränsle kvar
Internationella energirådet (IEA) har varnat att Europa har "kanske sex veckor" jetbränsle kvar i lagren medan konflikten i Mellanöstern fortsätter. Samtidigt har två av Europas största flygbolag, Lufthansa och KLM, ställt in hundratals flygningar de senaste veckorna på grund av skenande bränslekostnader.
EU överväger nu att kräva att medlemsländerna håller lager av jetbränsle, och eventuellt omfördela det baserat på regionala behov och brister. EU:s energipolitiska chef Dan Jørgensen sade på onsdagen att man kan komma att införa omfördelningsverktyg.
— Normalt låter vi marknaden bestämma, men vi kan hamna i en kris där det faktiskt är försörjningstrygghet som är problemet, och inte bara priser, sade han.
