Iran utropar historisk seger – hävdar att USA accepterat tiopunktsplan

Efter cirka 40 dagars krig har Irans högsta säkerhetsråd förklarat en historisk seger över USA och Israel. En tiopunktsplan – med krav på bland annat sanktionslättnader, amerikanskt trupptillbakadragande och iransk kontroll över Hormuzsundet – uppges ha förhandlats fram.

Ur iranskt perspektiv är händelseutvecklingen inte enbart ett militärt avgörande, utan kan också ses som, om uppgifterna stämmer, ett bevis på att västvärldens maktmonopol i regionen är brutet.

Den 28 februari inleddes det som skulle bli ett av de mest förödande krigen i Mellanösterns moderna historia. USA och Israel, i strid med internationell rätt och FN:s stadgar, inledde samordnade flyganfall mot Teheran och flera andra iranska städer.

Det första angreppet dödade Ayatollah Ali Khamenei – Irans högste ledare sedan 1989 – samt flera höga militärer och civila. Det var ett angrepp som Iran omedelbart betecknade som olagligt och oprovocerat.

Fiendens mål var att snabbt krossa motståndet, påminner det iranska säkerhetsrådet i sitt uttalande. Missil- och drönarkapaciteten skulle "snabbt slås ut", och "den vedervärdiga globala sionismen" hade övertygat den "okunnige amerikanske presidenten" att kriget skulle göra slut på Iran.

Så blev inte fallet.

Enligt det iranska säkerhetsrådet insåg USA redan efter tio dagar att segern var omöjlig. Därefter började Washington genom olika kanaler söka kontakt med Iran och begära eldupphör.

Säkerhetsrådet hävdar att Iran och motståndsrörelsen "nästan helt har förstört den amerikanska krigsmaskinen i regionen" och tillfogat "krossande och djupa slag" mot den infrastruktur och de resurser som USA och Israel byggt upp under många år just för detta krig.

Punkterna som kan förändra Mellanöstern

Kärnan i det iranska framgångsperspektivet är den tiopunktsplan som man menar att USA nu har accepterat som grund för förhandlingar.

Planen innebär i korthet:

1. Inga nya attacker mot Iran
2. Iransk kontroll över Hormuzsundet bekräftas
3. USA accepterar Irans rätt till anrikning av uran
4. Alla primära sanktioner mot Iran hävs
5. Alla sekundära sanktioner mot Iran hävs
6. Alla FN:s säkerhetsrådsresolutioner mot Iran upphävs
7. Alla IAEA-styrelseresolutioner mot Iran upphävs
8. USA betalar krigsskadestånd till Iran
9. Amerikanska stridsstyrkor dras tillbaka från regionen
10. Krigshandlingarna upphör på alla fronter – inklusive mot den heroiska islamiska motståndsrörelsen i Libanon

Ur iranskt perspektiv representerar varje punkt en seger i sig: sanktionerna som i årtionden kvävt ekonomin kommer att hävas, den rätt till anrikning som väst vägrat erkänna accepteras, och de amerikanska trupper som omger Iran lämnar regionen.

Vita huset och president Donald Trump bekräftar dock inte att tiopunktsplanen i sin helhet har godkänts som ett slutgiltigt avtal, utan beskriver den snarare som en grund för vidare förhandlingar under den tillfälliga vapenvilan.

Washington och Tel Aviv hävdar vidare att den tiopunktsplan man arbetar efter skiljer sig från den av Iran proklamerade listan.

— Om detta avtal ger Iran rätten att kontrollera sundet är det katastrofalt för världen, sade senator Chris Murphy (D) i en kommentar om det hävdade iranska avtalet.

En kommentar som kan sägas ge uttryck för den amerikanska oron över att Iran nu sitter på den geopolitiska flaskhals som driver globala oljepriser.

Hormuzsundet – den strategiska nyckeln

Sedan den 4 mars har Iran effektivt stängt Hormuzsundet för fartygstrafik – en åtgärd som påverkar ungefär en femtedel av världens dagliga olje- och LNG-försörjning.

Stängningen har varit Irans starkaste kort: varje dag sundet förblir blockerat stiger det ekonomiska trycket på västvärlden.

Trump meddelade på Truth Social att han stoppar bombningarna och attackerna mot Iran i två veckor – under förutsättning att Iran omedelbart och fullständigt öppnar Hormuzsundet.

Iran hade dock redan gjort klart att sundet inte skulle öppnas förrän Irans krav var uppfyllda, inklusive ett permanent upphörande av USA:s och Israels attacker.

Från mord till nytt ledarskap

Mordet på Ayatollah Ali Khamenei den 28 februari var ämnat att lamslå Iran. I stället enade det landet.

Den 8 mars valde Experternas församling hans andre son, Ayatollah Seyyed Mojtaba Khamenei, till ny högste ledare – ett val som säkerställde att den hårda linjen förblev vid makten och att hoppet om ett mer medgörligt Iran grusades.

För Iran var mordet på den högste ledaren inte bara ett flagrant krigsbrott – det blev en fana att samlas kring.

Säkerhetsrådets segerförklaring riktar sig till den "ädelmodiga, stora och heroiska iranska nationen" och understryker att fienden nu "inte ser någon annan utväg än att underkasta sig den stora iranska nationens och den hedervärda motståndsmaktens vilja".

Timmar före beslutet om eldupphör hotade Donald Trump på Truth Social att "en hel civilisation kommer att dö ikväll, för att aldrig återupplivas".

Påven Leo XIV fördömde hotet som "helt oacceptabelt", och ett antal amerikanska senatorer krävde att 25:e tillägget skulle tillämpas för att avsätta presidenten.

Förhandlingar i Islamabad

Fredagen den 10 april inleds enligt uppgifter förhandlingar i Islamabad, med Pakistans premiärminister Shehbaz Sharif som medlare.

Iran har gett sig självt två veckor på sig att omvandla den militära segern till ett politiskt avtal – en process som sker under den nye högste ledarens överinseende.

Säkerhetsrådet understryker att förhandlingarna är en nationell angelägenhet och en förlängning av slagfältet: "Om fiendens kapitulation på slagfältet kan omvandlas till ett avgörande politiskt resultat kommer Iran att fira en stor historisk seger tillsammans. Om inte – står landet redo att fortsätta kampen".

— Våra händer är på avtryckaren. I samma ögonblick som fienden gör det minsta misstag besvaras det med full kraft, avslutar säkerhetsrådet sitt uttalande.