Annons:

“Kirurgisk precision” – bevisen som pekar mot att USA bombade flickskolan i Minab

Eskalationen i Mellanöstern

  • Satellitbilder visar att skolan träffades av samma typ av precisionsanfall som flottbasen intill.
  • Pentagon har medgett att amerikanska styrkor anföll området kring Minab – men nämner inte skolan.
  • Expert bedömer att det rör sig om en "felidentifiering av mål" – skolan var tidigare del av militärbasen.
  • Vita huset har varken bekräftat eller förnekat ansvar. Minst 175 personer dödades, varav många barn.
Uppdaterad mars 6, 2026, Publicerad mars 6, 2026 – av Jan Sundstedt
Räddningsarbete vid flickskolan Shajareh Tayyebeh i Minab, södra Iran, efter israelisk robotattack
Räddningsarbete vid flickskolan i Minab, södra Iran, efter attacken den 28 februari 2026.

Attacken mot grundskolan Shajarah Tayyebeh i den sydiranska staden Minab är den dödligaste kända händelsen med civila offer sedan USA och Israel inledde sina operationer mot Iran. Ingen har hittills tagit på sig ansvaret.

Men en samling bevis som New York Times sammanställt – nya satellitbilder, inlägg på sociala medier och verifierade videor – visar att skolbyggnaden förstördes av ett precisionsanfall som skedde samtidigt som attacker utfördes mot en intilliggande flottbas tillhörande Islamiska revolutionsgardet.

Officiella uttalanden om att amerikanska styrkor vid tidpunkten genomförde anfall mot marinmål nära Hormuzsundet, där revolutionsgardets bas ligger, tyder enligt tidningen på att det var USA som med störst sannolikhet utförde attacken.

Räddningsarbete vid flickskolan i Minab, Hormozgan-provinsen, Iran
Räddningsarbete vid flickskolan Shajarah Tayyebeh i Minab den 28 februari 2026. Foto: Mehr News Agency/Xinhua

Vita huset: "Inte vad vi vet"

Vita husets pressekreterare Karoline Leavitt svarade på en direkt fråga om USA låg bakom skolattacken med "inte vad vi vet" och tillade att "Department of War utreder frågan". Försvarsminister Pete Hegseth sade i sin tur att en utredning pågår. Israels militära talesperson Nadav Shoshani uppgav att han "i nuläget" inte kände till någon israelisk operation "i det området" vid tidpunkten.

Annons:

Sedan den 28 februari har skolan i Minab – som ligger över 100 mil från Teheran men nära den strategiska farleden Hormuzsundet – stått i centrum för den internationella debatten. Eftersom lördagen är den iranska arbetsveckans första dag befann sig barn och lärare i klassrummen vid tidpunkten för attacken, enligt iranska hälsomyndigheter och statliga medier. Minst 175 personer dödades, en stor andel av dem barn.

"Kirurgiskt precisionsanfall"

Anfallet rapporterades först i sociala medier strax efter klockan 11:30 lokal tid. En analys av dessa inlägg – samt bilder och videor tagna av förbipasserande inom en timme efter attackerna – bekräftar enligt tidningen att skolan träffades samtidigt som flottbasen. En video, fastställd genom geolokalisering, visade flera stora rökplymer som steg från området kring basen och skolan.

Man håller i en sönderriven skolväska funnen bland rasmassor vid flickskolan i Minab, Iran
En man håller upp en skolväska som hittats bland rasmassorna vid flickskolan i Minab. Foto: Xinhua

New York Times beställde nya satellitbilder från leverantören Planet Labs. Bilderna visar att precisionsanfall träffade minst sex byggnader tillhörande revolutionsgardet – samt skolan. Fyra byggnader innanför flottbasen förstördes helt och ytterligare två uppvisade nedslag mitt på taken, karaktäristiskt för precisionsattacker.

Wes J. Bryant, säkerhetspolitisk analytiker och tidigare rådgivare för skydd av civila vid Pentagon, granskade satellitbilderna och konstaterade att samtliga byggnader, inklusive skolan, träffats med "kirurgiskt" precisionsanfall. Bryant – som har riktat kritik mot Trumpadministrationen – bedömde att den mest sannolika förklaringen var en "felidentifiering av mål", alltså att man anföll byggnaden utan att förstå att den användes av civila.

Pentagons egna kartor pekar mot Minab

USA:s försvarschef general Dan Caine sade vid en presskonferens att amerikanska styrkor genomförde anfall längs södra Iran vid tidpunkten. En karta han presenterade visade att ett område som inkluderar Minab hade varit mål för anfall under operationens första 100 timmar – men staden nämndes inte uttryckligen.

Vid samma pressträff uppgav generalen att israeliska styrkor huvudsakligen opererat längre norrut i landet. Han identifierade även flera amerikanska militäroperationer riktade mot södra och sydöstra Iran – utan att nämna någon israelisk aktivitet i området.

Längs den södra axeln har USS Abraham Lincolns stridsgrupp fortsatt att utöva tryck från havet längs sydöstkusten och har slagit ut marina mål längs hela sundet, sade Caine.

Skolan var tidigare del av militärbasen

Satellitbilder från 2013, granskade av New York Times, visar att skolan vid en tidpunkt var en del av revolutionsgardets flottbas – vägar ledde från andra delar av basen till skolbyggnaden. Men redan i september 2016 hade byggnaden avgränsats och var inte längre sammankopplad med basen. Historiska satellitbilder visar att byggnaden har tydliga kännetecken för en skola, bland annat en sportplan och andra fritidsytor som tillkommit över tid.

Med tanke på USA:s underrättelseförmåga borde de ha känt till att en skola låg i närheten, sade Beth Van Schaack, tidigare tjänsteman vid det amerikanska utrikesdepartementet och verksam vid Stanfords centrum för mänskliga rättigheter och internationell rättvisa.

Teorier om iransk robot avfärdas

Teorier om att en felskjuten iransk robot orsakade attacken har cirkulerat på nätet, men New York Times och oberoende analytiker avfärdade påståendet. En enstaka vilsekommen robot hade inte kunnat orsaka den typen av precisa och riktade skador på flera byggnader över hela marinbasen.

Om det bekräftas att en amerikansk bomb träffade Shajarah Tayyebeh lär frågan bli om attacken var ett misstag – eller om den baserades på föråldrade underrättelser.

Janina Dill, expert på krigets lagar vid Oxfords universitet, påpekade att angripare är skyldiga att "verifiera statusen" för de mål de angriper och säkerställa att civila inte kommer till skada. Underlåtenhet att göra detta kan utgöra brott mot internationell rätt, sade hon.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Pentagonutredning pekar ut Palantirs AI efter flickmassakern i Minab

Eskalationen i Mellanöstern

Uppdaterad Igår kl 12:55, Publicerad september 21, 2026 – av Jan Sundstedt
Män bär en iransk flaggtäckt kista; flygbild visar rader av nygrävda gravar i Minab.

Pentagons interna utredning pekar ut övertro på Palantirs AI-system Maven som en länk i kedjan bakom missilanfallet mot skolan Shajareh Tayyebeh i Minab, där minst 123 barn dog.

Bloomberg skriver under fredagen att personer insatta i utredningen pekar på tre saker som samverkade: gamla underrättelser, ett nedskuret civilskydd och personal som litade för mycket på Palantirs system.

Nya Dagbladet rapporterade om anfallet redan på krigets första dag, den 28 februari 2026, och kunde därefter visa en geolokaliserad film av attacken.

Två Tomahawkmissiler träffade skolbyggnaden och skolgården. Barnen gick där som vanligt, pojkar och flickor på olika våningsplan.

Åklagaren i Minab fastställde i april över 150 döda, varav minst 123 skolbarn, både pojkar och flickor.

Maven angav skolan som mål

Maven Smart System från Palantir Technologies väger samman fler än 150 informationsflöden. Inför kriget kortade Maven arbetet med mållistan till några minuter.

Skolan låg kvar som anläggning tillhörande Islamiska revolutionsgardet. Personal matade in skolan med den gamla stämpeln, och Maven rekommenderade den som mål för dag ett.

Operatörerna på USA:s centralkommando räknade med att Maven skulle stoppa föråldrade uppgifter. Trots detta släppte systemet igenom uppgifterna.

Palantir avsäger sig ansvaret, och bolaget uppger för Bloomberg att det inte ansvarar för den underliggande informationen och inte heller för att upptäcka brister i underrättelserna.

Pentagon skar ner personalen som skulle skydda civila med ungefär 90 procent. Färre än 20 personer blev kvar på hela försvarsdepartementet.

På Centcom krympte gruppen från tio personer till en enda. Ingen från den gruppen granskade det tilltänkta målet före avfyrningen.

En analytiker uppges ha noterat förändringarna redan 2019, men han lade uppgifterna, enligt rapporterna, i fel system. Skolan låg öppen: egen webbplats, Google Maps, egna murar och egen ingång sedan 2016–2017.

FN: Skolbyggnaden det avsedda målet

FN:s oberoende granskning av Iran slår fast under torsdagen att skolbyggnaden var det avsedda nedslagsmålet, inte en tragisk felträff.

Amerikanska styrkor underlät enligt utredningen att göra allt som var möjligt för att kontrollera att målet var militärt.

Utredarna skriver att det gick bortom ren oaktsamhet och att rimliga skäl finns för att bedöma attacken som ett krigsbrott.

Tomahawkrobotarna pekar ut USA, den enda krigförande parten som använder den typen av robot, vilket Bellingcat skriver.

Centcomchefen Brad Cooper sade i maj att den preliminära utredningen knyter skolanfallet till en amerikansk insats.

Pentagon säger till Reuters att utredningen fortfarande pågår och att myndigheten tills vidare inte har något att meddela. Nya Dagbladet har tidigare granskat bevisläget mot USA.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Houthierna lovar skona all sjöfart i Bab el-Mandeb – utom Saudiarabiens

Eskalationen i Mellanöstern

Publicerad september 21, 2026 – av Emil Fjellstedt
Bab el-Mandeb sett från rymden, med kusterna på båda sidor och ön Perim i sundet.
Bab el-Mandeb mellan Jemen och Afrikas horn, fotograferat från rymden 2020. Sundet förbinder Röda havet med Adenviken.

Houthierna lovar att inte röra någon annan nations fartyg i Bab el-Mandeb – med ett enda undantag: Saudiarabien. Beskedet gavs av politbyråledamoten Mohamed al-Bukhaiti i en intervju med AP under söndagen, sedan rörelsen tagit hamnstaden Mocha och nyckelöar som Perim och därmed fått uppsikt över ett sund där omkring 12 procent av världshandeln normalt passerar.

Efter framryckningen längs Jemens västkust tidigare i september kontrollerar houthierna det smala nålsöga som binder ihop Röda havet med Adenviken. Enligt al-Bukhaiti tog Washington kontakt när den framryckningen nådde själva sundet. Budskapet tillbaka var, som han beskriver det, ett löfte med en tydlig adressat.

Vi bekräftade att vi inte riktar oss mot USA, eller någon annan nation, i sundet, med det enda undantaget den saudiska fienden, sade han till AP i en Zoom-intervju från Sanaa. — Så förhåller det sig fortfarande.

Det är ett politiskt bud lika mycket som en militär försäkran: håll er utanför kriget mot Saudiarabien, så lämnar vi övrig sjöfart i fred. Al-Bukhaiti beskriver operationerna som det motsatta av en avspärrning.

Målet med våra militära operationer är inte att stänga Bab el-Mandeb, utan att säkra fri sjöfart genom sundet för alla, inklusive Jemen, sade han.

Oman som kanal, utan detaljer

Donald Trump uppgav helgen dessförinnan att hans administration "haft diskussioner" med houthierna, utan att ange när. "Houthierna ringde oss, och de vill inte slåss med oss", sade presidenten enligt AP. "De skulle helst se att vi inte var inblandade, och de släpper igenom de flesta fartygen."

Någon sådan direkt telefonlinje bekräftar al-Bukhaiti inte. Han talar enbart om indirekta kontakter med amerikanska företrädare via Oman, sultanatet som under lång tid varit medlare mellan parterna. AP har separat rapporterat att Oman stod värd för ett möte mellan amerikanska och houthiska representanter helgen dessförinnan, med hänvisning till en houthitjänsteman och ytterligare en person med insyn i samtalen – båda anonyma eftersom de inte hade tillstånd att uttala sig. Exakt vilken nivå kontakterna legat på, och vad som utlovats, är alltså inte klarlagt.

Formen är i alla fall bekant. Det var Oman som 2025 förhandlade fram det eldupphör där USA avbröt sin flera veckor långa bombkampanj mot houthierna i utbyte mot att rörelsen slutade angripa amerikanska fartyg i Röda havet. Den uppgörelsen lämnade Saudiarabien utanför – och det är i den luckan houthierna nu opererar.

Blockad mot blockad

Mot Riyadh gäller raka motsatsen till försäkringarna i sundet. Houthierna har utropat blockad mot saudisk sjöfart i Bab el-Mandeb och Röda havet och angripit saudiskt kopplade fartyg och oljeanläggningar inne i kungadömet. Under lördagen bekräftade Saudiarabien att rörelsen försökt träffa huvudstaden med en ballistisk robot, som enligt den saudiledda koalitionen sköts ner.

Anfallen ska enligt al-Bukhaiti fortsätta tills Riyadh häver sin blockad mot houthikontrollerade områden och släpper in fartyg till rörelsens hamnar vid Röda havet. Först därefter är man beredd att förhandla. Skulden för upptrappningen lägger han på Saudiarabien: utlösande var enligt honom en flygattack mot Sanaas internationella flygplats, tillskriven koalitionen, som hindrade ett iranskt plan med en houthidelegation från att landa.

Varningen till omvärlden är lika uttalad som löftet. Rörelsen säger sig kunna föra krig på flera fronter "om någon nation blir inblandad i aggressionen mot Jemen vid Saudiarabiens sida".

I dag är Jemen i stånd att föra strid – inte bara en intern konflikt, utan även en internationell, sade al-Bukhaiti.

"Västkusten" som förhandlingskort

Samtidigt håller houthierna dörren på glänt. Mahdi al-Mashat, ordförande i rörelsens högsta politiska råd, sade under söndagen i ett tal på årsdagen av maktövertagandet i Sanaa 2014 att "vi har inte stängt dörren till fred".

Al-Bukhaiti är samtidigt tydlig med varför tonläget nu kan vara både försonligt och kompromisslöst på en gång: med kontroll över Jemens västkust har maktbalansen enligt honom förskjutits till Sanaas fördel, och Saudiarabien har "förlorat sitt viktigaste kort: västkusten".

Vad beskedet i praktiken är värt avgörs av två saker som ingen part ännu svarat på: om Washington nöjer sig med att stå utanför, och om Riyadh är berett att släppa in fartygen till houthiernas hamnar.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Teheran: Sverige agerar under israeliskt inflytande

Eskalationen i Mellanöstern

Publicerad september 17, 2026 – av Redaktionen
Vit tvåvåningsbyggnad med grått tak, Irans ambassad på Lidingö.
Irans ambassad på Lidingö.

TEHERAN (Xinhua) -- Iran beordrade under torsdagen en svensk diplomat att lämna landet inom 48 timmar, som svar på att Sverige utvisat en tjänsteman vid Irans ambassad i Stockholm, och avfärdade samtidigt Sveriges anklagelser mot Teheran som "grundlösa".

Irans utrikesministerium sade i ett uttalande att Alireza Yousefi, generaldirektör för Västeuropa vid ministeriet, under torsdagsmorgonen kallade upp Sveriges ambassadör i Iran och framförde en skarp protest mot Sveriges "destruktiva" politik, särskilt dess "olämpliga retorik om Iran och värdskap för terroristgrupper och individer som är fientliga mot Iran".

Vid mötet informerades den svenska ambassadören om att en svensk diplomat beordrats att lämna Iran inom 48 timmar "på grund av skäl som förklarades för ambassadören", enligt uttalandet.

Sveriges utrikesdepartement sade under onsdagen att man kallat upp Irans ambassadör och uppmanat en tjänsteman vid Irans ambassad att lämna landet på grund av verksamhet som "inte är förenlig med Wienkonventionen om diplomatiska förbindelser".

Justitieminister Gunnar Strömmer sade senare till SVT att beslutet fattades med anledning av Irans påstådda verksamhet mot "judiska och israeliska intressen" i Sverige.

Teheran avfärdar anklagelserna

Irans utrikesministerium avvisade Sveriges uppgifter och sade att Stockholm, "i ett oberättigat steg som strider mot folkrätten, tvingat en diplomat vid Irans ambassad i Stockholm att lämna landet utan någon giltig anledning".

Ministeriet tillade att Sveriges åtgärd vidtagits under israeliskt inflytande och utgör ett försök att störa den iranska ambassadens normala verksamhet i Stockholm.

Ministeriet sade att Iran kommer att vidta nödvändiga åtgärder för att skydda sina nationella rättigheter och intressen, inklusive genom motåtgärder.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Missnöjda soldater visar de verkliga skadorna efter Irans anfall

Eskalationen i Mellanöstern

Publicerad september 16, 2026 – av Emil Fjellstedt
Ett skadat amerikanskt E-3 Sentry med avbruten stjärt vid flygbasen Prince Sultan i Saudiarabien.
Ett skadat amerikanskt E-3 Sentry vid flygbasen Prince Sultan i Saudiarabien, enligt bilder som aktiva soldater lämnat till CBS News.

Amerikanska soldater har läckt bilder som för första gången visar omfattande förstörelse av byggnader och fordon på amerikanska baser i Mellanöstern efter iranska missil- och drönarangrepp. Skadorna har inte redovisats för den amerikanska allmänheten, samtidigt som försvarsdepartementets egen inspektör räknar utrustningsförluster på upp till 3,7 miljarder dollar.

Bilderna skickades till CBS News av tjänstgörande soldater som krävde anonymitet, eftersom militärens medierestriktioner är hårda. Det är enligt kanalen första gången den samlade förödelsen på flera amerikanska positioner i regionen går att se.

En av de utsända soldaterna beskriver läget så här för CBS News.

Det här är omfattande skador på våra baser som inte har kommunicerats till den amerikanska allmänheten. Vi står där med slutna ögon och blir slagna i ansiktet.

Bilden kontrasterar mot försvarsminister Pete Hegseths beskrivning efter angreppet mot hamnen i Shuaiba i Kuwait den 1 mars, där sex amerikanska soldater dödades. Hegseth talade då om att luftvärnet tar ner det mesta men att det ibland finns en "squirter", alltså en enstaka projektil som slinker igenom skyddet. Soldaten avvisar den bilden.

Det här är inga "squirters" som tar sig igenom. Vi försvarar inte de här baserna. Vi står bara och ser dem förstöras.

Ett av fotografierna är taget vid flygbasen Prince Sultan i Saudiarabien och visar en fullträff i bakre delen av ett fyrmotorigt Boeing E-3 Sentry. Stjärtpartiet har brutits av från den förkolnade flygkroppen, som också bar den roterande radarn som är själva poängen med planet.

Ett svårt skadat amerikanskt E-3 Sentry med avbrutet stjärtparti.
Ett svårt skadat amerikanskt E-3 Sentry med avbrutet stjärtparti. Foto: CBS News

Skadorna på tre amerikanska baser

Andra bilder från samma bas visar sönderslagna byggnader och förläggningar vars skal står kvar intill oskadda T-murar av betong. Barriärerna har länge räknats som ett avgörande skydd mot granat- och granatkastarbeskjutning. Mot angrepp från luften visade de sig verkningslösa.

En sönderslagen byggnad med bråte utspritt över marken på en amerikansk bas i Mellanöstern.
En sönderslagen byggnad med bråte utspritt över marken. Foto: CBS News
Raserade plåttak och byggnadsdelar på marken vid en amerikansk bas i Mellanöstern.
Raserade plåttak och byggnadsdelar efter ett angrepp mot en amerikansk bas. Foto: CBS News

Lika nedslående motiv finns från Camp Buehring i Kuwait, en av arméns viktigaste uppmarschplatser för marktrupp, pansarfordon och en del flygplan, belägen långt nordväst om Kuwait City i öknen. Därifrån finns bland annat ett förstört fordon dokumenterat. Från Camp Arifjan i Kuwait visar en bild en byggnad skadad i ett iranskt angrepp. Fotografierna är odaterade.

Mörk rök stiger från en svårt skadad byggnad på en amerikansk bas i Mellanöstern.
Mörk rök stiger från en svårt skadad byggnad efter ett angrepp. Foto: CBS News

Parallellt har försvarsdepartementets inspektör den här veckan lämnat en rapport om kriget i Iran som redovisar materielförluster på upp till 3,7 miljarder dollar, inklusive närmare 60 flygplan. I den första obligatoriska rapporten av sitt slag till kongressen framgår också att USA:s centralkommando redovisat iranska angrepp mot amerikanska baser i åtta länder, Kuwait, Bahrain, Qatar, Förenade arabemiraten, Saudiarabien, Irak, Oman och Jordanien.

Pentagon besvarade inte CBS News begäran om en kommentar.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.