Uppdaterad november 25, 2025,
Publicerad november 25, 2025
– av Jan Sundstedt
Montage. Faksimil: YT, PD
Idén om ett mångkulturellt Sverige introducerades bland annat genom initiativ och debattinlägg av David Schwarz (längst till höger i bild) och med stöd från familjen Bonnier.
Elon Musk kastar sig återigen in i den svenska invandringsdebatten. På plattformen X anklagar han den tidigare statsministern Olof Palme för att ha "förstört Sverige" genom att ha infört mångkultur 1975.
Tech-miljardären reagerar på ett inlägg på X från journalisten Christian Peterson, som hävdar att Palme genom en lagändring 1975 (proposition 1975:26) lade grunden för dagens mångkulturella samhälle, skriver Fria Tider.
Peterson menar att beslutet fattades utan folkomröstning eller lång utredning och kopplar det till nutida problem som massinvandring, skjutvapenvåld, parallellsamhällen och demografiska förändringar.
"Multikulturalismen skrevs in i den svenska grundlagen 1975 under Olof Palme — utan folkomröstning, utan någon lång utredning. 50 år senare: massmigration, rekordhögt skjutvapenvåld, parallella samhällen, stora demografiska förändringar. En vändpunkt som ingen röstade för."
Annons:
Som svar skriver Elon Musk kort och koncist: "Han förstörde Sverige" och bifogar även en AI-genererad sammanfattning av riksdagsbeslutet 1975.
Den omstridda propositionen från 1975 fastslog att invandrare och minoriteter ska få välja om de vill anpassa sig till en svensk kulturell identitet eller behålla sitt ursprungliga kulturarv.
Den nya politiken innebar även att staten skulle ge ekonomiskt stöd till invandrarorganisationer och kulturella projekt. Kritiker menar att detta blev ett politiskt vägval med långsiktiga effekter.
Musk och Peterson kopplar idag beslutet till nutida oro kring integration, samhällssplittring och brottslighet.
Elon Musk har tidigare engagerat sig i svensk rättspolitik. Under hösten kritiserade han en hovrättsdom där en man friades från utvisning efter en fällande våldtäktsdom och kallade beslutet "sinnessjukt".
Hans senaste uttalande har återigen satt fingret på en djup ideologisk konflikt inom svensk politik – en samhällsfråga som alltjämt är en het politisk potatis.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
En 29-årig ghanansk man gick loss på bilar med en stång i centrala Martina Franca. Då ingrep förbipasserande – de övermannade honom och gav honom stryk. Flera personer behövde vård efter tumultet. Borgmästaren tackade invånarna och krävde att mannen skulle bort från kommunen.
Framfarten började nära Palazzo Ducale i den italienska staden den 5 september 2026. Den afrikanska migranten angrep både passerande och parkerade bilar och krossade minst en vindruta. Enligt Il Giornale gick han också till angrepp mot personer som försökte lugna honom.
Fyra invånare övermannade honom, skriver tidningen. Förbipasserande höll sedan kvar honom på marken tills Carabinieri kom. Ingripandet blev våldsamt: migranten fick stryk. Repubblica beskriver det som att han riskerade lynchning.
Italians, tired of seeing invaders ruin their town, team up and take down a rampaging African. https://t.co/5IqutcLjQ6
Fyra personer sökte vård efter tumultet, rapporterar La Gazzetta del Mezzogiorno. En 70-årig kvinna skadades i handen. En man blev biten och skadade armbågen, en ung man fick en knäskada och ytterligare en man skadades i hand och handled. Vad som låg bakom 29-åringens framfart är inte klarlagt.
Annons:
Senare uppgav Antenna Sud att polischefen i Taranto beslutat att mannen ska lämna Martina Franca och förbjudas att återvända i tre år. Han portas alltså från kommunen – inte från Italien.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Tiotusentals spanjorer gick på onsdagen ut på gatorna i protest mot regeringens hantering av migrantkrisen i Ceuta. Samtidigt pressas premiärminister Pedro Sánchez av en polisrapport som pekar på att marockanska säkerhetsstyrkor lät tiotusentals människor passera gränsen.
Demonstrationer hölls den 2 september i Ceuta och på flera håll i Spanien, bland annat i Madrid, Barcelona och Bilbao.
Deltagarna viftade med spanska flaggor, krävde Sánchez avgång och skanderade att Ceuta inte är till salu utan måste försvaras.
Protesterna samlade enligt AP tiotusentals människor i hela landet. En video från Madrid visar hur folkmassan fyller ett stort torg och angränsande gator.
Mobiliseringen utgick från Spaniens kommunförbund FEMP, som leds av det konservativa oppositionspartiet Partido Popular.
Pedro Sánchez socialistiska regeringsparti tog snabbt avstånd från demonstrationerna och anklagade högern för att använda Ceutas nödläge som ett politiskt vapen.
Mass demonstrations broke out in Ceuta as residents protested Spanish handling of mass immigration into the enclave.
Locals are demanding answers from Madrid on border policy, public safety, and who is responsible for the fallout.
Bakgrunden är den exceptionella gränskrisen den 30 och 31 juli. Över 72 000 människor tog sig då från Marocko in i den spanska enklaven, enligt Reuters.
Fem veckor efter gränskaoset uppgav de lokala myndigheterna att fler än 10 000 migranter, däribland ensamkommande minderåriga, fortfarande befann sig i tillfälliga läger eller på stadens gator och stränder.
Invånarna har sedan dess protesterat nästan dagligen. Många kräver att personer utan rätt att stanna ska skickas tillbaka eller fördelas över resten av Spanien.
Medborgarinitiativet Por Ceuta har samlat nära 65 000 underskrifter för ordnade återvändanden, förstärkt säkerhet och respekt för både invånarnas och migranternas mänskliga rättigheter.
Madrid har ökat antalet tillfälliga boendeplatser från omkring 500 till drygt 3 400 och satt in fler än 1 600 poliser.
Regeringen har också utlovat hundratals miljoner euro i stöd. Lokala företrädare anser ändå att insatserna kom för sent och inte motsvarar den belastning som den lilla enklaven har fått bära.
Over 200 demonstrations in Spain in support of the residents of Ceuta and against Sánchez and immigration.
You wont see this on the MSM.
And a reminder that when the dynamics of survival are at stake, those on the right confirm their stance, while those pretending to be on the… pic.twitter.com/8FUbncI13g
En spansk polisrapport som beställts av en domare och granskats av Reuters redogör för färre marockanska gränspoliser än vanligt nära den plats där människor tog sig över.
Uniformerade tjänstemän ska också ha visat migranter vägen, medan andra personer följde och styrde flödet.
Rapporten kallar de marockanska styrkornas agerande för "total tillåtelse" och bedömer att människosmugglare inte hade kapacitet att på egen hand organisera en förflyttning av denna omfattning. Den pekar däremot inte ut några enskilda befäl eller visar en verifierad order från Marockos regering.
Pedro Sánchez sade i parlamentet på torsdagen att ingen spansk eller internationell institution har lagt fram hållbara bevis för att Rabat planerat migrantanstormningen.
Han medgav samtidigt att marockansk polis lät passagerna fortgå under en avgörande tiotimmarsperiod den 30 juli, men sade att Spanien ännu inte vet om orsaken var passivitet eller oförmåga.
Premiärministern har i stället anklagat ryska och israeliska nätverk för att ha förstärkt vilseledande uppgifter om krisen. Han redovisade inga närmare belägg, och både Ryssland och Israel har avvisat anklagelserna.
Marocko förnekar att landet avsiktligt öppnade gränsen och hänvisar till människosmugglare, ryktesspridning och ett spanskt domstolsavgörande som misstolkades som en ny väg till uppehållstillstånd.
Rabats tidigare anspråk på Ceuta och Melilla samt massinflödet till Ceuta under en diplomatisk konflikt 2021 gör ändå frågan om migrationspåtryckningar politiskt laddad.
En växande klyfta i Europa
Missnöjet i Spanien ingår i en bredare europeisk konflikt mellan regeringar som försöker förvalta fortsatt migration och väljare som efterfrågar lägre inflöden och större nationell kontroll.
I en YouGov-mätning från november 2025 stödde 56 procent av spanjorerna en kraftig minskning av invandringen. Motsvarande andel låg mellan 49 och 60 procent i Storbritannien, Danmark, Frankrike, Tyskland, Italien och Polen.
I Spanien motsatte sig 64 procent en kraftig ökning och 48 procent ville inte behålla nivån oförändrad. Mätningen visar samtidigt att opinionen inte är ett entydigt avståndstagande från alla invandrare.
Motståndet var starkast mot irreguljär invandring och bidragsmigration, men betydligt svagare mot kvalificerad arbetskraft och människor som söker asyl enligt rådande regelverk.
EU:s svar är den migrations- och asylpakt som började tillämpas den 12 juni. Den skärper registrering och gränsförfaranden men skapar också en permanent solidaritetsmekanism.
För 2026 omfattar den enligt EU:s ministerråd 21 000 omplaceringar eller andra insatser motsvarande 420 miljoner euro. Spanien räknas till de länder som står under migrationstryck och kan få stöd.
I Tyskland och Storbritannien har invandringen blivit en av väljarnas viktigaste frågor, samtidigt som partier som kräver hårdare gränspolitik har vuxit.
Nya Dagbladet har tidigare rapporterat att AfD vill lämna Schengen och hänvisar till Ceuta som bevis för att EU:s yttre gräns inte fungerar.
Samtidigt har spanska vänstergrupper och fackförbund arrangerat motdemonstrationer i flera spanska städer mot rasism och angrepp på migranter.
Protesterna visar framför allt vad som händer när människor upplever att besluten fattas över deras huvuden och följderna hamnar på deras gator.
Ceuta har blivit en symbol för den växande klyftan mellan Europas styrande och de befolkningar som kräver fungerande gränser, ordnade återvändanden och politiskt ansvar.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Alternativ för Tyskland vill föra landet ut ur Schengenområdet och stänga de nationella gränserna om partiet tar regeringsmakten. AfD-ledaren Alice Weidel pekar på migrantkrisen i den spanska enklaven Ceuta som bevis för att EU:s yttre gränser inte fungerar.
I ZDF:s sommarintervju på söndagen fick Weidel frågan hur en AfD-regering skulle ordna återtagandeavtal med länder som Syrien och Afghanistan. Hon gav inget direkt svar om avtalen, utan sade att politiken i stället måste vara förebyggande: gränserna ska stängas och Tyskland lämna Schengen.
— Då lämnar vi Schengen, sade Weidel och hävdade att åtgärden behövs ”så att sådana personer som de från Ceuta inte längre kan komma till oss”.
Weidel anser att systemet med öppna inre gränser har förlorat sin funktion när EU enligt henne misslyckas med att skydda sina yttre gränser. Tyskland har redan återinfört kontroller vid sina gränser mot andra Schengenländer, men AfD vill göra avsteg från systemet permanent.
Massinvandringen till Ceuta
Weidels utspel följer på den exceptionella gränskris som började den 30 juli, när tiotusentals migranter tog sig från Marocko in i den spanska enklaven. NyD rapporterade i en senare uppföljning att Spaniens försvarsminister uppskattade antalet till omkring 80 000, samtidigt som människorättsorganisationer räknade minst 141 döda under försöken att nå Ceuta till fots eller simmande.
Krisen fick snabbt följder långt utanför enklaven. NyD rapporterade att Italien införde kontroller mot Spanien, med stöd från Finland och beredskap i Österrike att själva skärpa Schengenkontrollerna.
Vill också lämna euron
Weidel upprepade även AfD:s krav på att Tyskland ska lämna eurosamarbetet. Hon beskrev euron som en instabil valuta och hävdade att landet hade det ”betydligt bättre” före införandet. Ekonomer och näringslivsföreträdare har samtidigt varnat för att både ett euroutträde och ett permanent avsteg från Schengen skulle skada den exportberoende tyska ekonomin, skriver Deutschlandfunk.
Utspelet kommer när AfD har stärkt sin ställning kraftigt. I augusti uppgav 28 procent i ARD:s Deutschlandtrend att de skulle rösta på partiet om det vore val, den högsta nivån hittills i mätningen. AfD leder därmed de nationella opinionsmätningarna, men hålls fortfarande borta från regeringsinflytande genom de övriga riksdagspartiernas vägran att samarbeta med det.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Bilder från den andra massmigrationsvågen mot Ceuta. Migranter syns i terrängen och längs kustvägen vid gränsområdet mellan Castillejos i Marocko och den spanska enklaven Ceuta.
En digitalt organiserad uppmaning till en ny massmigrationsvåg mot Ceuta den 15 augusti ledde till ett verkligt försök – men inte till en andra massmigrationsvåg av samma storlek som i juli. Enligt spanska RTVE stoppades hundratals migranter omkring tre kilometer från gränsen på den marockanska sidan, samtidigt som Marocko uppgav att 294 migranter hade gripits eller omhändertagits.
Under de senaste dagarna har dramatiska filmer från området spridits på X, med uppgifter om att en ny massmigrationsvåg redan har tagit sig in i den spanska enklaven. Det är en berättelse som blandar en faktisk och allvarlig gränshändelse med obekräftade slutsatser om dess omfattning och förlopp.
Det går att slå fast att det fanns en konkret planerad mobilisering. Redan den 6 augusti rapporterade RTVE om ett dokument från Guardia Civil som bedömde att uppropet för den 15 augusti var verkligt och dokumenterat i Facebook, WhatsApp och Instagram. Samtidigt var myndighetens egen reservation central: risken för att försöket skulle genomföras bedömdes som reell, men storleken kunde inte förutsägas och någon ansvarig organisatör hade inte identifierats.
Stoppades före gränsen
När dagen kom samlades grupper i terrängen kring Castillejos, på den marockanska sidan av gränsen. Marockanska säkerhetsstyrkor använde enligt RTVE:s rapportering tårgas, helikoptrar, drönare, kustbevakning och vägspärrar. TVE:s och nyhetsbyrån EFE:s team tvingades dessutom lämna området, vilket begränsade den oberoende dokumentationen av själva insatsen.
RTVE uppger med hänvisning till marockanska säkerhetskällor att 294 migranter stoppades: 248 från länder söder om Sahara och 46 marockanska medborgare. Ytterligare 61 personer uppges ha frihetsberövats misstänkta för att ha uppmanat till eller främjat irreguljär migration på nätet. Uppgifterna kommer från marockanska källor och kan därför inte ensamma ge en fullständig bild av vare sig antalet som försökte ta sig fram eller myndigheternas agerande.
På den spanska sidan fanns över 1 500 poliser och Guardia Civil-tjänstemän i beredskap. Någon jämförbar ny massmigration till Ceuta har däremot inte belagts i det material som hittills har kunnat kontrolleras. Det betyder inte att den digitala kampanjen saknade betydelse – utan att den planerade mobiliseringen och resultatet måste hållas isär.
Kontrasten mot julikrisen
Bakgrunden är den exceptionella gränskris som började den 30 juli. Spaniens försvarsminister Margarita Robles uppgav enligt RTVE att omkring 80 000 migranter då kom till Ceuta från Marocko. Människorättsorganisationer har samtidigt räknat minst 141 döda under försöken att nå enklaven till fots eller simmande den 30 och 31 juli.
Det är den händelsen som gör den 15 augusti politiskt och strategiskt viktig. Inte därför att en ny gränskollaps nu är styrkt, utan därför att upprop via stora digitala nätverk på kort tid kunde skapa ett påtagligt säkerhetsläge. Den marockanska insatsen visar också hur avgörande Rabats faktiska kontroll över vägar, kust och gränszon är för utfallet – och hur begränsat Spaniens handlingsutrymme blir när migranter redan har samlats på andra sidan gränsen.
Videoklipp från gränsområdet
Här är de tre videoklipp som publicerades i samband med händelsen.
Apocalypse in Ceuta Spain: A second wave of Islamic invaders have surged across the Spanish border and are wrecking everything in their path.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
