MORGONDAGENS DAGSTIDNING – onsdag 24 september 2025

onsdag 24 september 2025

 

Trump: Nato bör skjuta ner ryska flygplan

Kriget i Ukraina

publicerad Idag 9:42
– av Isac Boman
Ryska flygplan bör skjutas ner vid luftrumskränkningar, enligt Trump, som nu plötsligt tror att Ukraina kan vinna kriget på slagfältet.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

164 250 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


USA:s president Donald Trump svarade ”ja” när han på tisdagen fick frågan om Nato-stater bör skjuta ner ryska flygplan som kränker deras luftrum. Samtidigt hävdar han i ett nytt inlägg att Ukraina kan återta allt förlorat territorium – och potentiellt expandera bortom sina ursprungliga gränser.

— Ja, det tycker jag, sade Trump vid en gemensam presskonferens med Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj, när han tillfrågades om huruvida militärpakten bör skjuta ner ryska flygplan som kränker medlemsländernas luftrum.

I ett längre inlägg på sin egen plattform Truth Social går Trump på offensiven mot Ryssland och beskriver landet som en ”papperstiger” i djup ekonomisk kris.

”Efter att ha lärt känna och fullständigt förstått Ukrainas och Rysslands militära och ekonomiska situation, och efter att ha sett de ekonomiska problem det orsakar Ryssland, tror jag att Ukraina, med stöd från Europeiska unionen, är i en position att kämpa och VINNA tillbaka hela Ukraina i sin ursprungliga form,” skriver presidenten.

Trump hävdar vidare att Ryssland kämpat ”planlöst i tre och ett halvt år” i ett krig som ”borde ha tagit en verklig militärmakt mindre än en vecka att vinna”.

”Detta utmärker inte Ryssland. Faktum är att det i hög grad får dem att se ut som en papperstiger,” fortsätter Trump i inlägget.

”Tid för Ukraina att agera”

Trump går så långt som att antyda att Ukraina inte bara kan återta alla ockuperade områden – utan potentiellt också erövra ryskt territorium.

”När människorna som bor i Moskva, och alla de stora städerna, samhällena och distrikten överallt i Ryssland, får reda på vad som verkligen pågår med detta krig, det faktum att det är nästan omöjligt för dem att få tag på bensin genom de långa köer som bildas, och alla andra saker som äger rum i deras krigsekonomi, där det mesta av deras pengar spenderas på att bekämpa Ukraina, som har stark kampmoral och bara blir bättre, skulle Ukraina kunna ta tillbaka sitt land i sin ursprungliga form och, vem vet, kanske till och med gå längre än så!”

Han beskriver hur de ursprungliga gränserna från där kriget startade är ”mycket väl ett alternativ” med tid, tålamod och ekonomiskt stöd från Europa och Nato.

”Putin och Ryssland är i STORA ekonomiska problem, och detta är tiden för Ukraina att agera”.

Ryssland: Fabricerade provokationer

Trumps uttalanden om nedskjutning av ryska flygplan kommer efter att Estland förra veckan hävdade att tre ryska MIG-31-plan kränkt landets luftrum. Moskva har förnekat anklagelserna och säger att planen inte avvek från sin rutinmässiga flygväg, samt argumenterar för att Nato saknar bevis för att någon faktisk kränkning skett.

Tallinn krävde brådskande konsultationer med alliansens medlemmar enligt Natos artikel 4, vilket ledde till tisdagens krismöte i Bryssel.

Militärpaktens generalsekreterare Mark Rutte förklarade att alliansen avgör från fall till fall om man ska skjuta ner plan som kränker luftrummet, beroende på hotnivån. I den påstådda estniska incidenten ”avlyssnade och eskorterade Nato-styrkor omgående flygplanen utan eskalering eftersom inget omedelbart hot bedömdes föreligga”, sade han efter mötet.

Tidigare denna månad anklagade Polen Ryssland för att ha skickat minst 19 drönare in i polskt luftrum – ett påstående Moskva avvisat som grundlöst. Den enda skadan från incidenten ska enligt uppgift ha orsakats av en missil avfyrad från ett polskt F-16-plan, som träffade ett bostadshus, rapporterade nyhetssajten Rzeczpospolita.

Ryska utrikesministeriets talesperson Maria Zakharova kallade incidenten i Polen för en fabricerad provokation avsedd att ”underminera en politisk lösning av Ukraina-konflikten” och Kremls talesperson Dmitrij Peskov betonade att anklagelserna ”aldrig har stötts av några tillförlitliga data eller övertygande argument”.

”Kommer fortsätta leverera vapen”

I sitt Truth Social-inlägg avslutar Trump med att lova fler amerikanska vapen till militärpaktens medlemsländer:

”Vi kommer att fortsätta leverera vapen till Nato för att Nato ska göra vad de vill med dem. Lycka till alla!”

Utspelen markerar en betydligt mer fientlig linje mot Ryssland än tidigare. Under sin kampanj lovade han upprepade gånger att avsluta kriget inom 24 timmar och kritiserade Biden-administrationens omfattande stöd till Ukraina.

Trump har tidigare också argumenterat för att Volodymyr Zelenskyj bär ett stort ansvar för ett krig som inte kan vinnas, kallat denne för en ”diktator” och beskrivit honom som ”världens bästa försäljare” som åker hem från varje USA-besök med 100 miljarder dollar.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

var embedConfig = { "hash": "k55qjmm", "width": 728, "height": 90, "t": "{CACHE_BUSTER}", "userId": 10364, "network": "STANDARD", "type": "html5", "gdpr": "${GDPR}", "gdpr_consent": "${GDPR_CONSENT_1311}" };

Vapenindustrin rusar på börsen efter Trumps utspel

Kriget i Ukraina

publicerad Idag 10:34
– av Redaktionen
M109 howitzer, tillverkad av brittiska BAE Systems – Europas största vapentillverkare.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

164 250 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Vapenbolagens aktier skjuter i höjden efter Donald Trumps senaste uttalanden om Ryssland och Nato.

Presidenten uppmanade Natoländer att skjuta ned ryska plan som kränker deras luftrum, samtidigt som han lovade fortsätta leverera vapen till Nato och hävdade att Ukraina kan besegra Ryssland och återta hela sitt territorium.

“Jag anser att Ukraina, med stöd från Europeiska unionen, är i en position att kämpa och VINNA tillbaka hela Ukraina i dess ursprungliga form. Med tid, tålamod och ekonomiskt stöd från Europa, och särskilt Nato, är det fullt möjligt att återställa de ursprungliga gränserna där kriget började,” skrev Trump.

Han betonade också att Ukraina ”kanske till och med kan gå ännu längre än så” och erövra ryskt territorium och lovade att fortsätta leverera vapen till militärpakten Natos medlemsländer.

“Vi kommer att fortsätta leverera vapen till Nato, som får göra vad de vill med dem. Lycka till allihop!”

Saab och europeiska vapenbolag i topp

Och Trumps uttalanden gav omedelbar effekt på aktiemarknaden.

En korg med europeiska vapen- och militärbolag steg med hela 2,8 procent efter presidentens kommentarer. Tyska Rheinmetall ökade 1,4 procent, brittiska BAE Systems 1,6 procent – och svenska Saab AB lyfte nästan fem procent till en ny rekordnivå.

I Asien var uppgångarna ännu tydligare. Sydkoreanska Hanwha Aerospace, landets största vapenproducent, steg 5,9 procent. Bolaget har nyligen haft samtal med flera västeuropeiska länder om att bidra till utökad vapenproduktion. Korea Aerospace Industries och Hyundai Rotem ökade över fyra procent vardera, medan japanska IHI rusade nästan tio procent.

Vapenindustrin har redan länge haft stark medvind på börserna där fortsatta geopolitiska spänningar och konflikter, Trumps krigsretorik och förväntningar om växande militärbudgetar driver upp intresset ytterligare och ger nya kurslyft världen över.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Ukrainsk expresident vill erövra Moskva

Kriget i Ukraina

publicerad 21 september 2025
– av Markus Andersson
Viktor Jusjtjenko vill inte höra talas om kompromisser utan står kvar vid kravet på total seger.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

164 250 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Den ukrainske expresidenten Viktor Jusjtjenko vill inte nöja sig med att återta de territorier Kiev förlorat till Ryssland.

— Problemet är Moskva, säger han i en TV-intervju och vill att ukrainska styrkor bör avancera ända till den ryska huvudstaden.

Jusjtjenko, som ledde Ukraina mellan 2005 och 2010, går till hårt angrepp mot den växande grupp som vill se en vapenvila längs de nuvarande frontlinjerna.

— Jag kan inte lämna det så. Det kommer aldrig att vara mitt val, säger den 71-årige expresidenten i en intervju med Apostrof TV på fredagen.

Jusjtjenko, som var USA:s föredragna kandidat, kom till makten efter den så kallade orangea revolutionen 2004. Högsta domstolen ogiltigförklarade presidentvalets andra omgång på grund av påstådda oegentligheter och beordrade en ny valomgång, som Jusjtjenko sedan vann.

Nu menar han att han vid sin ålder har all rätt att ”tala uppriktigt” om vad han anser bör vara Ukrainas mål med kriget.

”1991 års gränser räcker inte”

Den tidigare presidenten är också skarpt kritisk även mot dem som ”nöjer sig” med målet att återta de ukrainska territorier som förlorats till Ryssland, och drömmer om betydligt större segrar än så.

— Om du tror att en återgång till 1991 års gränser är formeln för seger… lämnar du faktiskt det största problemet till dina barn och barnbarn. Problemet är Moskva.

När programledaren frågar om han verkligen menar att ukrainska styrkor ska marschera hela vägen till Rysslands huvudstad, tvekar Jusjtjenko inte.

— Ja, till Moskva, bekräftar han.

”Putins regim måste falla”

Viktor Jusjtjenko motiverar sitt radikala förslag med att påstå att hela världsfreden står på spel.

— Inte en enda person i världen, inte en enda nationalitet, inte en enda stat kan leva i fred så länge Putins regim existerar, hävdar han.

Uttalandet kommer vid en tidpunkt då Ukrainas militär befinner sig under hårt tryck och sedan årets början har ukrainska styrkor tvingats retirera längs med i princip hela frontlinjen.

Enligt Rysslands generalstabschef Valerij Gerasimov har den ryska armén tagit kontroll över mer än 3 500 kvadratkilometer territorium och 149 bosättningar sedan mars månad.

Från militär seger till förhandlingar

Jusjtjenkos krav på att marschera mot Moskva kommer vid en tidpunkt då allt fler i Väst börjat inse att Ukraina inte kan vinna kriget på slagfältet, trots massiva vapenleveranser och ekonomiskt stöd.

Sedan Donald Trump blev president och lovat att få slut på kriget har flera västerländska makthavare som tidigare vägrade ens överväga dialog med Ryssland har börjat tala öppet om förhandlingar.

Även Volodymyr Zelenskyj har förändrat sin retorik och har sagt sig vara öppen för diplomatiska lösningar – en position som för bara några månader sedan varit otänkbar från den ukrainske presidenten.

Viktor Jusjtjenko var Ukrainas president mellan 2005 och 2010, efter att ha kommit till makten genom den så kallade orangea revolutionen. Innan dess hade han tjänstgjort som landets centralbanksschef (1993-1999) och premiärminister (1999-2001).

Jusjtjenko drev en uttalat pro-västlig politik och förespråkade ukrainskt medlemskap i både EU och Nato. Under presidentvalskampanjen 2004 fick han omfattande stöd från USA och europeiska länder, medan hans motståndare Viktor Janukovytj stöddes av Ryssland. Amerikanska organisationer gav betydande finansiellt stöd till oppositionsgrupper som kampanjade för honom, och hans valseger välkomnades entusiastiskt i Washington och Bryssel.

Som president prioriterade Jusjtjenko att integrera Ukraina  politiskt och ekonomiskt med EU och USA och han undertecknade partnerskapsavtal med EU, inledde NATO-anslutningsprocess och välkomnades regelbundet i Vita huset. Hans regering genomförde ekonomiska reformer enligt västerländsk modell och sökte aktivt utländska investeringar från USA och Europa. Relationerna med Ryssland försämrades samtidigt kraftigt, med två allvarliga gaskriser som följd.

Vid omvalet 2010 förlorade Jusjtjenko stort och fick endast fem procent av rösterna. Janukovytj, som han besegrat 2004, vann denna gång presidentposten. Efter sin tid som president har Jusjtjenko fortsatt som politisk kommentator och bibehållit sin starkt pro-västliga och anti-ryska linje.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

”EU:s krigsstöd gör de ukrainska oligarkerna rika”

Kriget i Ukraina

EU:s miljarder till Ukraina göder oligarkers förmögenheter – varför låter vi Zelenskyj och hans krets förlänga kriget för sin egen personliga vinning? Det frågar sig Josef Csiba.

publicerad 7 september 2025
EU-byråkraterna har hittills spenderat hundrasextio miljarder euro till stöd för Ukraina.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

164 250 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.

Hur länge vill och orkar EU ösa in pengar i det bottenlösa hål som heter Ukraina? Den frågan ställde jag till EU-byråkraterna genom EU-portalen utan att få något vettigt svar därifrån, vilket är naturligt, för EU har inga hållbara planer för sin framtida Ukrainapolitik.

Ukraina befinner sig i en mycket allvarlig situation. Kriget är så gott som förlorat, landet ligger i ruiner – vilket naturligtvis är beklagligt men delvis också självförvållat. För vilken förnuftig människa skulle utmana Mike Tyson i en boxningsmatch utan att vara i samma viktklass som han själv? Samma regel gäller även för Ukraina. Man går inte ut i krig mot en tio gånger så mäktig fiende, utan att räkna med konsekvenserna. Det är inte vackert och moraliskt att säga så, men verkligheten förblir sådan i alla fall.

EU-byråkraterna i Bryssel har enligt sina egna uppgifter hittills spenderat hundrasextio miljarder euro till stöd för Ukraina. Den enorma summan skulle ha räckt till att ge varenda svensk barnfamilj sexhundratusen kronor skattefritt och ändå skulle det bli pengar över. Ursula von der Leyen och hennes kamrater i Bryssel valde att skicka den enorma summan till Ukraina istället. Ett land som inte ens är medlem i EU och utan formell godkännande av EU:s egna medborgare.

Och då kan man naturligtvis fråga sig vilka fickor dessa oerhörda summor pengar har hamnat i? Det vet vi faktiskt inte med säkerhet, men det finns ändå vissa uppgifter om att förutom Zelenskyj och hans familj, även vilka av hans tidigare polare har plötsligt blivit stenrika på kort tid efter statskuppen i Kiev 2014.

Vladimir Zelenskyj kan första hand tacka Igor Kolomorskij, TV-producenten och dollarmiljardären, för sin lycka som Ukrainas president, för det var han som i en TV-serie omvandlade den tidigare skådespelaren och komikern till en fiktiv hjälte som Ukrainas president.

Rinat Ahmetov, stålmiljardären, vars förmögenhet värderas till trettiomiljarder dollar i det fattiga Ukraina som är så beroende av hjälp från EU.

Sergej Taruta som har blivit stenrik efter statskuppen på privatisering av Ukrainska statsegendomar.

Sergej Kolonjuk, en Black Rock figur, har blivit rik genom sina kontakter bland annat inom globalistkretsar och EU eliten inom Bryssel.

Viktor Pintjuk med en förmögenhet över tremiljarder dollar.

Listan kan göras lång, men vad jag framförallt vill jag säga är att det finns gott om resurser och rika oligarker i Ukraina. Problemet är att makten och pengarna ligger i fel händer. Inte utan orsak är Ukraina klassad som ett av världens mest korrupta land.

Dessa oligarker, inklusive Zelenskyj, själv vill naturligtvis inte att kriget ska ta slut, för då kommer penningflödet framförallt från EU att sina, och då kommer kanske de tidigare bidragsgivarna att ställa den obekväma frågan, varifrån härstammar deras miljardförmögenheter?

Ukraina disponerar idag med Europas största arme utrustad med världens mest moderna vapen, allt finansierat med pengar från EU. Var finns det garantier på att Ukraina, med sin enorma militärstyrka, inte ska vända sig mot exempelvis Ungern eller Slovakien efter kriget slut? Mot länder som idag motsätter sig all finansiering av Ukrainas krig mot Ryssland.

Vi som är lite äldre kan fortfarande komma ihåg att ockupationen av Ungern 1956 och dåvarande Tjeckoslovakien 1968 skedde framförallt med hjälp av militära styrkor från Ukraina. Finns det några garantier på att detta inte ska upprepas igen? Ungern och Slovakien är idag medlemmar av Nato skulle de flesta säga, men vad gjorde Nato då Ukraina bombade sönder och samman den livsviktiga oljeledningen till dessa länder? Svaret är att Nato inte ens rörde ett finger till försvar av sina allierade. Nato är nämligen bara den förlängda armen av USA för att försvara USA:s intressen i Europa och i övriga världen.

Om någon eventuellt skulle tro att USA skulle skicka sina soldater för att dö i Europa ifall någon av dessa små, för USA obetydliga länder, till exempel Sverige och Finland skulle bli invaderade av Ryssland eller Ukraina är alldeles fel ute. USA ingriper militärt enbart om det gagnar sina egna intressen och dit hör varken Sverige eller Finland.

Om vi européer vill bevara vår suveränitet och säkerhet utan hjälp av USA och kunna försvara oss själva gör vi bäst i att lämna Nato och EU för att sedan förena Europas länder i en sammanslutning av starka nationalstater som respekterar varandras olikheter och särintressen. Detta är naturligtvis en mardrömsscenario för globalisterna som Ursula von der Leyen och vår egen statsminister Ulf Kristersson.

Hur som helst globalisternas tid är snart förbi, ty fler och fler av Europas ledare inser att de har blivit lurade av den globalistiska eliten i Bryssel och förhoppningsvis kommer snart att följa Storbritanniens väg, vilken leder oss ut ur EU.

 

Josef Csiba

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Riksdagspartierna öppnar för svenska soldater i Ukraina

Kriget i Ukraina

publicerad 5 september 2025
– av Redaktionen
Svenska soldater anländer till Natos multinationella brigad i Lettland. (januari 2025).

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

164 250 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Samtliga partier i riksdagen kan tänka sig att Sverige bidrar med soldater till en fredsbevarande styrka i Ukraina. Hur en svensk insats skulle utformas och vilket mandat en sådan styrka skulle få är dock fortfarande oklart.

Frågan är i ett tidigt skede och mycket är fortfarande oklart, påpekar flera av riksdagspartierna. Men inget parti motsätter sig ett eventuellt svenskt bidrag till en fredsbevarande insats i Ukraina – förutsatt att en fred nås som accepteras av Ukraina och att landet välkomnar en sådan insats.

— Vi har inget principiellt emot det, vi utesluter inget, säger Socialdemokraternas försvarspolitiska talesperson Peter Hultqvist, till Bonniertidningen Expressen.

Regeringen har vid upprepade tillfällen signalerat att man vill bidra till en fredsbevarande styrka i Ukraina och Ulf Kristersson (M) har bland annat talat om att skicka marina styrkor eller flygplan till landet.

Även försvarsminister Pål Jonson (M) har varit tydlig med att svenska soldater inom en snar framtid kan skickas till landet.

”Försiktigt positiva”

För att skicka en väpnad styrka utomlands krävs generellt riksdagens godkännande, och samtliga etablissemangspartier tycks i grunden vara positivt inställda till ett svenskt deltagande – trots att ingen riktigt verkar veta hur en sådan insats skulle se ut.

”Sverigedemokraterna utesluter i dagsläget ingenting. Däremot måste det vara tydligt under vilka förutsättningar och former som en eventuell insats sker”, skriver SD i en kommentar.

— Som inriktning så är det här något som vi är försiktigt positiva till, säger Vänsterpartiets Håkan Svenneling, men vill först se ett konkret förslag presenteras.

Centerpartiet menar att deltagandet bör ske ”på frivillig basis” och att det är viktigt att insatsen genomförs tillsammans med andra länder och med amerikanskt stöd.

— Vi har stark försvarsvilja i Sverige och mycket att bidra med, och bra rutiner och erfarenheter från tidigare utlandsinsatser, heter det.

Många frågetecken

Inte heller Miljöpartiets försvarspolitiska talesperson Emma Berginger utesluter ett svenskt deltagande.

— Någonting behövs som avhåller Ryssland från att fortsätta aggressionen, uppger hon.

Vilket mandat en internationell styrka skulle få är fortfarande oklart. Flera partier betonar att en Natoledd insats sannolikt skulle mötas av mycket starka reaktioner från Ryssland.

Därför diskuteras i stället möjligheten till ett FN-mandat eller en så kallad ”Coalition of the Willing”, med Frankrike och Storbritannien i spetsen.

Samtidigt lyfts riskerna med utländsk närvaro i området fram, att detta kan provocera Ryssland och riskerar att leda till en farlig eskalation som sprider sig långt utanför Ukrainas gränser.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.