Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!
152 650 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.
Kinas president Xi Jinping gick till frontalangrepp mot västerländsk ”hegemoni och maktpolitik” när han öppnade Shanghai Cooperation Organizations (SCO) toppmöte i Tianjin.
Inför 20 världsledare krävde han en ny världsordning fri från västerländsk dominans och efterlyste en multipolär värld med en mer jämlik maktfördelning.
Vid måndagens öppningstal inför mer än 20 världsledare, däribland Rysslands Vladimir Putin och Indiens Narendra Modi, uppmanade Xi Jinping medlemsländerna att fortsätta stå emot det han beskrev som mobbningsbeteende inom det internationella systemet.
— Den globala situationen förblir volatil och turbulent. Vi måste avvisa mobbning, motsätta oss extern inblandning och skydda alla länders legitima utvecklingsrättigheter, varnade Xi.
Den kinesiske ledaren åberopade vad han kallade ”Shanghai-andan” – principer som enligt Xi utgår från ömsesidigt förtroende, ömsesidig nytta, jämlikhet, konsultation och respekt för olika civilisationer. Han berömde också de framsteg SCO gjort sedan grundandet 2001 och presenterade nya prioriteringar för organisationen.
— Vi bör förespråka en jämlik och ordnad multipolär värld och en universellt fördelaktig och inkluderande ekonomisk globalisering, samt göra det globala styrsystemet mer rättvist och jämlikt, fortsatte Kinas president.
At the #SCO Tianjin Summit, President Xi Jinping proposed the Global Governance Initiative (GGI), highlighting five principles:
adhering to sovereign equality
abiding by international rule of law
practicing multilateralism
advocating the people-centered approach
and… pic.twitter.com/frNLeexGPI
Han betonade att medlemmarna måste ”motsätta sig kalla kriget-mentaliteten, blockkonfrontation och mobbningsbeteenden” – termer som Peking ofta använder för att kritisera USA:s och Västländernas politik.
— Vi upprätthåller rättvisa och rättfärdighet, och motsätter oss hegemoni och maktpolitik. Konstruktivt deltagande i internationella angelägenheter måste baseras på respekt, inte dominans, fortsatte han.
Toppmöte under tullkris
Xi beskrev alla SCO-medlemmar som ”vänner och partner” och uppmanade till samarbetsformer som gynnar alla parter samtidigt som nationella skillnader respekteras. Han efterlyste även stärkt kulturellt och socialt utbyte mellan folken, evidensbaserat beslutsfattande inom organisationen och förbättrad strategisk kommunikation.
— Gemensamt samarbete gör det möjligt för alla kulturer att blomstra i välstånd och harmoni, försäkrade han.
Uttalandena kommer efter Kinas skarpa fördömande av Trumps nyligen införda tullar mot flera länder, inklusive Indien.
Had an excellent meeting with President Putin on the sidelines of the SCO Summit in Tianjin. Discussed ways to deepen bilateral cooperation in all sectors, including trade, fertilisers, space, security and culture. We exchanged views on regional and global developments, including… pic.twitter.com/DhTyqOysbf
USA och Kina har för närvarande ett bräckligt stillestånd i tullkonflikten efter att Trump skjutit upp återinförandet av höga tullar mot Peking med 90 dagar. Förra veckan hotade dock Trump med 200-procentiga tullar om Kina begränsar exporten av sällsynta jordartsmagneter till USA.
Xi underströk också behovet av stärkt multilateralism och att FN:s roll samt det globala handelssystemet måste bevaras.
Växande ekonomiskt inflytande
SCO-ländernas samlade BNP närmar sig 30 biljoner dollar och organisationens globala inflytande expanderar i motsvarande takt, påpekade Kinas ledare som också slog fast att medlemmarna idag arbetar tillsammans för att hantera utmaningar inom säkerhet, miljöfrågor och innovation.
Kinas handel med organisationens medlemsstater har överskridit 2,3 biljoner dollar, och Xi lyfte särskilt fram projekt inom Pekings Belt and Road-initiativ och hur kinesiska investeringar i medlemsländerna har redan passerat 84 miljarder dollar.
Under toppmötet, som samlade representanter från över 20 nationer i Asien, Europa och Mellanöstern samt från FN och ASEAN, presenterade Kina flera konkreta förslag. Man efterlyste ett snabbt skapande av en SCO-utvecklingsbank och ett nytt regionalt centrum för olika typer av säkerhetsutmaningar. Dessutom tillkännagav Xi Jinping 100 småskaliga projekt för människors försörjning som ska genomföras i medlemsstaterna.
Indiens premiärminister Narendra Modi mötte Kinas president Xi Jinping i samband med SCO-toppmötet i Tianjin, Kina. Foto: MEAphotogalleryCC BY-NC-ND 4.0
Xi utlovade också ytterligare investeringar inom utbildning och träning av vetenskapliga och tekniska färdigheter för att stödja framtida tillväxt inom regionen.
— Organisationen har satt en modell för en ny typ av internationella relationer, sade han och lovade att arbeta för att lyfta SCO till nya höjder.
Toppmötet i Tianjin visar enligt bedömare hur Kina systematiskt bygger alternativ som kan utmana västerländska institutioner och analytiker pekar på att SCO:s växande ekonomiska tyngd ger Xi:s vision om en multipolär värld allt större genomslagskraft.
Shanghai Cooperation Organisation (SCO) är en ekonomisk och säkerhetspolitisk allians som grundades 2001. Organisationen omfattar över 20 nationer från Asien, Europa och Mellanöstern, däribland stormakterna Kina, Ryssland och Indien. SCO-ländernas samlade BNP närmar sig 30 biljoner dollar, vilket gör organisationen till en av världens största ekonomiska block.
Ursprungligen fokuserade SCO på säkerhetsfrågor och terrorismbekämpning i Centralasien, men har expanderat till att omfatta ekonomiskt samarbete, handel och kulturellt utbyte. Kina ser organisationen som en motvikt till västerländska allianser som G7 och NATO och under Xi Jinpings ledning har SCO alltmer profilerat sig som en plattform för en "multipolär världsordning" fri från västerländsk dominans.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!
152 650 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.
Sky News ekonomianalytiker och redaktör Ed Conway varnar för att Västvärlden kraftigt underskattar hur betydelsefull den eurasiska alliansen Shanghai Cooperation Organisation (SCO) håller på att bli.
Enligt Conway har Ukrainakriget och Västvärldens sanktioner mot Ryssland accelererat en historisk maktförskjutning där Kina, Ryssland och Indien nu bildar en allt starkare motpol till G7-länderna.
Medan G7-ländernas export till Ryssland har kollapsat till nästan noll, har Kinas export istället ökat lavinartat. Indien har gått från att knappt importera rysk olja till att förlita sig på landet för majoriteten av sin råoljeimport. Den brittiske analytikern Ed Conway argumenterar för att konsekvenserna av Ukrainakriget sträcker sig långt bortom Europas gränser.
”Den stora majoriteten av beslutsfattare i Westminster, för att inte tala om andra delar av Storbritannien, har aldrig ens hört talas om Shanghai Cooperation Organisation”, skriver Conway i sin analys från toppmötet i Tianjin i veckan.
Han menar att denna gruppering av tio eurasiska stater – med Kina, Ryssland och Indien i spetsen – förtjänar betydligt mer uppmärksamhet i Europa.
Analytikern pekar ut februari 2022 som en vattendelare. Innan kriget exporterade G7-länderna ungefär lika mycket till Ryssland som Kina gjorde och Europa var då den största importören av rysk olja. Idag visar siffrorna en helt annan verklighet. Medan Västvärldens sanktioner har decimerat G7:s handel med Ryssland, har Kinas export istället exploderat.
”Exporten av kinesisk transportutrustning har ökat med nästan 500 procent”, konstaterar Conway.
En framtid utan USA?
Parallellt har Indien genomgått en dramatisk förändring i sina energiinköp. Landet har gått från att importera ”nästan ingen rysk olja till att förlita sig på landet för majoriteten av sina råoljeimporter”.
Denna utveckling har fått USA att överväga drastiska åtgärder. Conway pekar på hur Washington hotat med att införa ”sekundära tullar” mot Indien, vilket skulle fördubbla tullnivån på indiska varor till 50 procent – ”en av de högsta nivåerna i världen”.
”Konsekvensen av Ukraina är med andra ord inte bara misär och krig i Europa. Det är en skarp splittring i ekonomiska strategier runt om i världen”, konstaterar han.
Analytikern identifierar en djupare strukturell förändring som pågår. Asiatiska nationer har börjat ”föreställa sig något de aldrig riktigt hade föreställt sig tidigare: en ekonomisk framtid som inte är beroende av den amerikanska finansiella infrastrukturen”.
Putin, Modi och Jinping under SCO-toppmötet i veckan. Foto: Kreml/CC BY 4.0
”En gång svurna rivaler”
Conway förklarar att asiatiska länder traditionellt varit de största köparna av amerikanska statsobligationer, delvis för att säkra dollar till oljeköp. Men sedan kriget i Ukraina eskalerade har Ryssland börjat sälja olja utan att prissätta den i dollar, samtidigt som många asiatiska nationer minskat sina köp av amerikanska statsobligationer.
”En del av förklaringen till den senaste ökningen av amerikanska och brittiska statsobligationsräntor är att det helt enkelt finns mindre efterfrågan på dem från utländska investerare än det brukade finnas”, noterar han.
En särskilt oroande trend för Västledarna är SCO-ländernas växande ekonomiska tyngd och Conway påpekar att om man justerar för köpkraft närmar sig dessa nationers andel av global BNP nu de avancerade ekonomiernas samlade andel.
Men den kanske mest överraskande utvecklingen är närmandet mellan Kina och Indien som under långa perioder haft en mycket ansträngd, och stundtals närmast uttalat fientlig relation.
”Något som skulle ha verkat helt osannolikt för bara några år sedan”, skriver Conway, är att dessa ”en gång svurna rivaler” nu närmar sig en ekonomisk försoning.
När Indien nu möter hårda amerikanska tullar ser landet knappast någon risk med att närma sig Kina genom denna sällsynta resan för att stärka relationerna med Peking, enligt analytikern.
Had a fruitful meeting with President Xi Jinping in Tianjin on the sidelines of the SCO Summit. We reviewed the positive momentum in India-China relations since our last meeting in Kazan. We agreed on the importance of maintaining peace and tranquility in border areas and… pic.twitter.com/HBYS5lhe9d
Conway kallar utvecklingen för ”ett seismiskt ögonblick i geopolitiken” och avslutar sin analys med en varning:
”Under lång tid var världens två mest folkrika nationer i konflikt med varandra. Nu rör de sig alltmer i takt med varandra. Det är en konsekvens få skulle ha gissat när Ryssland invaderade Ukraina. Ändå kan det vara av enorm betydelse för geopolitiken under kommande decennier”, slår han fast.
Ekonomianalytikerns slutsats är tydlig: Ukrainakriget och sanktionerna mot Ryssland har fått en oväntad effekt. Istället för att isolera Ryssland har det svetsat samman Asiens stormakter och påskyndat Västvärldens ekonomiska tillbakagång.
SCO grundades 2001 och har tio medlemsländer: Kina, Ryssland, Indien, Pakistan, Iran, Kazakstan, Kirgizistan, Tadzjikistan, Uzbekistan och Vitryssland. Organisationen startade som ett säkerhetspolitiskt samarbete men omfattar nu även ekonomiska och politiska frågor.
Medlemsländerna representerar över 40 procent av världens befolkning och när man justerar för köpkraft står SCO-länderna för närmare hälften av global BNP. Organisationens sekretariat ligger i Peking och ordförandeskapet roterar mellan medlemsländerna.
G7 (Group of Seven)
G7 består av USA, Japan, Tyskland, Storbritannien, Frankrike, Italien och Kanada. Gruppen bildades på 1970-talet som ett forum för ekonomisk samordning mellan industrialiserade liberala demokratier. G7-länderna står för cirka 30 procent av global BNP och har länge spelat en central roll i det internationella finanssystemet.
EU deltar i G7-möten som observatör. Sedan 2022 har G7 koordinerat ekonomiska sanktioner mot Ryssland till följd av kriget i Ukraina.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Historien om Tibet är en saga om stora förhoppningar och utveckling som samtidigt varit ett geopolitiskt slagfält. Det skriver Stephen Brawer, ordförande för BRIX Sweden.
Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!
152 650 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.
Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.
The mountains deep and high,
Preserve a spirit still alive.
I step on tracks that hold the timeless story
Of people soaked in trials and tribulations.
Yet, high above the mountain tops, the sun shines down
Upon the stage of history.
There is Princess Wen Cheng, appearing in the Opera House—
What joy it brings to ancient eyes
To witness such beauty glowing.
I praise all those who, through such sacred sites, have brought
Now impressed forever, upon my visions caught.
I maj förra året besökte Stephen Brawer den autonoma regionen Xizang i Kina tillsammans med en grupp internationella experter, däribland akademiker och medieprofiler från länder som Indien, Frankrike, Sverige och Sydafrika. Foto: Stephen Brawer
Ovanstående dikt är en kort reflektion över hur starkt min resa till Xizang (Tibet) påverkade mig på så många sätt. Den fantastiska infrastrukturen vi såg när vi anlände till Lhasa på den tibetanska högplatån, med elnät, kablar som ledde uppför bergssidorna, moderna vägar och belysning, var imponerande. Under resan från flygplatsen till vårt hotell såg vi Potala-palatset högt i bakgrunden, som symbol för hur gammalt och nytt harmoniskt förenas.
Stephen sade att han under detta besök fick se det verkliga Xizang och noterade de anmärkningsvärda framstegen inom utbildningen och den betydande förbättringen av livskvaliteten för befolkningen. Foto: Stephen Brawer
Jag skulle kunna beskriva alla underverk jag upplevde under mitt besök i Xizang i det oändliga. Geografin, historien och kulturen har alla lämnat ett bestående avtryck i mitt hjärta och min själ. Men berättelsen är långt ifrån slut. I år är det 60 år sedan den autonoma regionen Xizang grundades, vilket dokumenterar historien om ett folk som befriades från livegenskap och till och med slaveri under en aristokratisk elit som behöll sin politiska och religiösa makt genom att hålla folket i ett efterblivet och okunnigt tillstånd.
Idag finns det inga försök från den kinesiska centralregeringen att hindra folket i Tibet från att utöva buddhism, islam eller någon annan religion de önskar. Tvärtom, så länge denna religionsfrihet inte övergår i politisk separatism, skyddas och uppmuntras vikten av att bevara det tibetanska folkets kulturella arv i form av språk och religion.
Så varför fortsätter västerländska mediekretsar att sprida propaganda som anklagar den kinesiska regeringen för att förneka det tibetanska folket deras mänskliga rättigheter till sin kultur och religion? Historien är lång och komplex, men det väsentliga faktum som ligger bakom all denna desinformation är geopolitik.
Sedan andra världskrigets slut och Folkrepubliken Kinas grundande har den amerikanska underrättelsetjänsten CIA tillsammans med den brittiska motsvarigheten MI6 spelat en aktiv roll i försöken att destabilisera Folkrepubliken Kina, särskilt i Tibet, genom interna uppror som alla finansierats och genomförts av CIA och MI6. Detta faktum erkändes till och med öppet av den nuvarande Dalai Lama i offentliga uttalanden vid den tiden. Men denna dystra historia började inte där.
Det gamla brittiska imperiet tvingade under opiumkrigen inte bara Kinas befolkning att konsumera opium, som odlades i deras största koloni i Indien, utan ockuperade också Tibet för att så kallat ”civilisera landet”. Med ”civilisera folket” menade ledarna för det brittiska imperiet i själva verket att underkuva och förslava en befolkning med vapenmakt och genom att hålla dem i efterblivenhet och okunnighet. Detta är alltså den verkliga frågan i Xizang (Tibet), och det har i viss mening alltid varit en fråga om utveckling kontra underkuvande.
Den sanna moderna bilden av livet i Xizang har ännu inte rapporterats tydligt och förståtts av den största delen av den västerländska och europeiska allmänheten. Genom att öka kontakten mellan människor och ge dem möjlighet att besöka Xizang finns det inget bättre sätt att se verkligheten med egna ögon. Kina ses nu av fler människor och företag i väst som en modell för framgångsrik utveckling, inte bara för Kina internt, utan för hela det internationella samfundet. Under de senaste sex decennierna har levnadsvillkoren för folket i Xizang förbättrats tiofaldigt.
Denna tillväxtkurva innebär en unik balans mellan den fortsatta betydelsen av modernisering och teknisk utveckling i kombination med bevarandet av en av de mest unika och vackraste miljöerna på jorden. Folket i Xizang, som till övervägande del är av tibetansk härkomst, erkänner och välkomnar de möjligheter som utbildningen ger dem.
En flygbild över Lhasa på natten. Foto: VCG
Sammanfattningsvis är den fortsatta sagan om Xizang en saga om stora förhoppningar och utveckling. Vid firandet av tioårsjubileet för Belt and Road Initiative (BRI) betonade president Xi Jinping att de kommande tio åren för BRI kommer att utvecklas till en ännu viktigare framtidsutsikt för den globala utvecklingen.
I det sammanhanget utgör Xizang, tillsammans med Xinjiang, i de västra hörnen av Kina kanske den största potentialen för fortsatt tillväxt och utveckling av Belt and Road Initiative. Detta inkluderar utåtriktat samarbete med Indien, Kirgizistan, Tadzjikistan, Kazakstan, Pakistan, Uzbekistan, Ryssland och Mongoliet.
Slutligen finns det Yarlung-Zhangbo-vattenkraftprojektet. Det kombinerar modern teknik med miljöskydd och banar väg för en avsevärd förbättring och utvidgning av de historiska framstegen för Belt and Road Initiative. Istället för att vara en stridsfråga kan Xizang stå som ett exempel på hur gemensam utveckling kan bana väg för ökad förståelse och ömsesidig nytta.
Stephen Brawer
Ordförande för BRIX Sweden – Belt and Road-Institutet i Sverige
BRIX Sweden - Belt and Road-Institutet i Sverige, är en ideell förening som bildades av arrangörerna, talarna och deltagarna i ett seminarium i Stockholm den 30 maj 2018 om Belt and Road-Initiativet (BRI) och dess ekonomiska och strategiska betydelse för Europa och Sverige. Seminariet arrangerades gemensamt av Schillerinstitutet och China-Sweden Business Council.
BRIX medlemmar inkluderar entreprenörer, ekonomer och strategiska experter med ett brett spektrum av expertis inom svenska och kinesiska ekonomiska frågor. Deras gemensamma slutsats är att BRI inte bara är av betydelse för en god ekonomisk och politisk relation mellan Kina och Sverige, utan i grunden gynnsamt för ekonomisk utveckling och fred mellan alla länder.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
På bara några år besegrade El Salvador den brutala gängkriminalitet som hade plågat landet i decennier. Presidenten Nayib Bukele har av sina globalistiska motståndare anklagats för att vara "odemokratisk", men hos salvadoranerna själva har han i det närmaste uppnått folkhjältestatus och går nu i bräschen för en Bitcoin-revolution.
Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!
152 650 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.
El Salvador, bokstavligen ”Frälsaren” eller med andra ord ”Frälsarens land”, blev formellt ett självständigt land år 1842. Frigörelsen för det latinamerikanska landet kom efter ett inbördeskrig i det relativt nybildade landet Centralamerikanska federationen som år 1823 hade frigjort sig från det mexikanska kejsardömet, ett Mexiko som bara två år tidigare, år 1821, hade utropat sig som självständigt från den spanska kronan.
Artikeln publicerades ursprungligen på Nya Dagbladet den 1 februari 2025.
Namnet till trots skulle den lilla nationen samtidigt få vänta tålmodigt på sin frälsning. El Salvador skulle komma att domineras av korrupta krafter och har i modern tid mer än något annat varit känt som en del av Centralamerikas så kallade ”bananrepubliker”, inte bara på grund av närvaro av USA-baserade företagsjättar där landet gick så långt som att anamma den amerikanska dollarn som sin egen valuta, utan även för att El Salvador under lång tid blivit känt som ett alldeles särskilt näste för brutala och bokstavligen djävulsdyrkande kriminella gäng, som MS-13 och Barrio 18 som fortfarande har en stark närvaro även i den organiserade kriminella världen.
Dessförinnan var landet främst förknippat med det utdragna inbördeskrig som härjade där under 13 långa år mellan 1979 och 1992 i en av Kalla krigets många proxykonflikter mellan pro-amerikanskt och pro-sovjetiskt inriktade krafter i landet.
Två år efter det salvadoranska inbördeskrigets utbrott föddes Nayib Bukele år 1981 i huvudstaden San Salvador. Fadern, Armando Bukele Kattán, var en framstående palestinskättad affärsman och muslimsk ledare som såg till att hans förstfödde son började studerade juridik vid Centralamerikanska universitetet i El Salvador. Nayib fullföljde dock aldrig sin examen, utan gav sig istället in i näringslivet. Enligt honom själv skulle denna erfarenhet låta honom utveckla två förmågor som han senare beskrivit som avgörande för sin politiska bana – att kommunicera och leda med tydlighet.
Bukeles politiska karriär började på allvar år 2012 när han valdes till borgmästare i Nuevo Cuscatlán, en liten kommun utanför huvudstaden San Salvador. Hans framgångar där – inklusive ekonomiska reformer och sociala program – ledde till att han 2015 blev borgmästare i huvudstaden San Salvador. Under denna tid profilerade han sig som en samtidigt pragmatisk, frispråkig och visionär ledare.
Trots de enorma risker som var förknippade med att utmana det politiska etablissemanget, som var fullständigt infesterat av gängkriminalitetens tentakler, kom Bukele att alltmer öppet kritisera dem för att ha förstört landet och för att ha förrått sina väljare.
Bukele möter folket.
2017 blev Bukele utesluten ur sitt dåvarande parti, FMLN, efter interna konflikter och grundade då sitt eget parti Nuevas Ideas, ”Nya Idéer”, som skulle bli plattformen för hans vågade kampanj att aspirera på presidentposten med budskap om att förnya och modernisera landet. Trots svåra hinder, som lades ut i vägen av politiska motståndare, lyckades Bukele till sist vinna valet 2019 med en historisk marginal, och blev så den förste presidenten sedan 1992 som inte tillhörde de två dominerande partierna, det socialistiskt inriktade FMLN eller det mer borgerligt-konservativt profilerade ARENA.
”De kunde döda vem som helst”
Svårigheterna var dock inte över trots valvinsten för den salvadoranske presidenten, där hans motståndare inte skydde några medel för att stoppa honom. Dessa kontrollerade fortfarande Högsta domstolen och 90 procent av den lagstiftande församlingen.
– Jag var tvungen att lägga in mitt veto mot allt, och de upphävde mina veton och godkände de lagar jag lagt in veto mot, förklarar Bukele om den första tiden i en intervju med den amerikanske journalisten Tucker Carlson.
Den enda lösningen Bukele såg var att även vinna en majoritet i landets kongress, något han också skulle komma att lyckas med. Idag är det bara valdomstolen som kontrolleras av den liberala oppositionen och som utan framgång försökte få presidenten åtalad och fängslad, något som enligt Bukeles egen bedömning misslyckades endast på grund av etablissemangets rädsla för en storskalig folklig revolt om han skulle avsättas.
Till Carlson berättar Bukele vidare att hans första prioritet var att fylla sitt vallöfte att en gång för alla ta itu med den organiserade brottsligheten.
– Man kan inte göra någonting om man inte har fred. När man väl har uppnått det kan man kämpa för de andra sakerna, som infrastruktur, välstånd, välbefinnande och livskvalitet. Men man måste börja med fred, och i fallet El Salvador var vi bokstavligen världens mordhuvudstad, konstaterar Bukele.
Bukele hälsar den salvadoranska armén.
En av de första åtgärderna han genomförde var att fördubbla antalet soldater i landets armé, förse dem med modern utrustning och sedan sätta in dem systematiskt för att bekämpa den organiserade brottsligheten med en bestämdhet som tidigare saknats. Gängen uppskattade av förklarliga skäl inte detta utan försökte slå tillbaka – bland annat i en mordvåg där man dödade 87 människor i det lilla landet på bara tre dagar.
– De kan döda vem som helst, och om staten ger sig på dem har staten inte för avsikt att döda eller skada någon annan än gängmedlemmarna. Så du har 70 000 mål, som var de 70 000 gängmedlemmarna, men de har 6 miljoner möjliga mål (landets befolkning). Så det var nästan en omöjlig uppgift, säger presidenten.
El Salvadors nya högsäkerhetsfängelse CECOT, Centro de Confinamiento del Terrorismo – eller ”terroristfängelset” på svenska, huserar de allra grövsta gängmedlemmarna med kapacitet för 40 000 fångar. Livet i fängelset är ytterst strängt, där den enda fritiden består av enkel motion och gudstjänster av präster.
Även oberoende analytiker pekar på att El Salvador idag är ett helt annat land än vid Bukeles tillträde och att det enligt landets officiella statistik kommit att bli det minst brottsdrabbade på de amerikanska kontinenterna, även inräknat Kanada och USA.
– Vi är säkrare än något annat land i västra hemisfären. Om jag hade sagt det för fem år sen hade de sagt att jag var galen, eller hur?
Bukele själv betonar att hans regering inte haft tillgång till några magiska recept, utan att man har kunnat lösa problemet med gängbrottsligheten för att man haft den politiska viljan och beslutsamheten att faktiskt göra det.
– Det kommer alltid att finnas brott, människor som bryter mot lagar, men våldsbrott, människor som mördar och våldtar varandra, är ett frivilligt beslut som en regering fattar. Varför skulle en regering välja att tillåta detta? frågar han sig.
Massivt stöd hos folket
Politiskt har Bukeles El Salvador även brutit mönstren vad gäller covidpolitiken, där man från statligt håll valde att uppmuntra sund kost och motion och heller inte påtvinga befolkningen de kontroversiella covidvaccinerna med några covidpass. Som ett av få länder erbjöd man även preparatet hydroxiklorokin som ett alternativ till behandling för covid, något som Bukele bland annat hänvisade till att de flesta världsledare själva använde sig av.
Fokus för Bukeles politik har i övrigt varit att driva på för ekonomiska reformer och han har som ett led i detta gjort El Salvador till det första landet i världen där Bitcoin accepteras som lagligt betalningsmedel – vilket gör att det ska accepteras som giltigt betalningsmedel för alla former av skulder och transaktioner. Entusiaster för den nya kryptoekonomin samlas nu i El Salvador, som av många bedöms kunna bli en ny ”tigerekonomi” i Amerika.
I västmedia har Bukele framförallt porträtterats som något av en ”diktator” som förkastat ”mänskliga rättigheter” i samband med massarresteringarna av misstänkta gängmedlemmar och perioder av långvarig militär övervakning av särskilda områden i landet. Både inhemska och internationella kritiker har riktat anklagelser mot presidenten för att försöka centralisera makten, bilda en polisstat och undergräva så kallade demokratiska institutioner och principer.
I samband med att han 2024 återvaldes med en spektakulär jordskredsseger, med hela 84,6 procent av rösterna, bemötte han denna kritik i det uppmärksammade tacktalet till befolkningen med att han satte deras rättigheter före organiserade kriminellas.
– Vi är det säkraste landet på den amerikanska kontinenten, och vad sa de till oss? ”Ni kränker mänskliga rättigheter.” Vems mänskliga rättigheter? De hederliga människornas rättigheter? Nej. Kanske har vi prioriterat de hederliga människornas rättigheter framför brottslingarnas rättigheter. Det är allt vi har gjort, och det är det ni säger är en kränkning av mänskliga rättigheter, deklarerade Bukele.
Bukele med sin hustru Gabriela Roberta Rodríguez de Bukele. Foto: Casa Presidencial El Salvador
I en ironisk replik till liknande epitet som riktats mot honom har han själv bland annat benämnt sig på Twitter/X som ”World’s coolest dictator” – ”världens coolaste diktator”. Presidenten har också i övrigt blivit känd för sitt flitiga användande av sociala medier, särskilt X, som han använder för att kommunicera direkt med folket, och ibland för att rådgöra med allmänheten i samband med sitt beslutsfattande.
Denna digitala närvaro har gjort honom mycket populär också bland yngre generationer som ofta betraktar honom som en modern ledare av en helt annan typ än det politiska etablissemang som tidigare styrde landet.
Varningen till Väst
Bukele uttrycker personlig kritik till den mjuka synen på brottslingar i Västvärlden, och som han själv betraktar El Salvador som varande en del av, där han pekar på att dessa ofta betraktas som individer med rättigheter som måste skyddas – även om de är våldsamma mördare och organiserade gängmedlemmar. Denna inställning leder enligt Bukele i slutändan till en punkt då själva civilisationen börjar raseras.
– Den västerländska civilisationen har nått sin topp. Vi kan alla vara överens om att vi är på väg ner och att det sker för att vi inte underhåller civilisationen på rätt sätt, säger han och förklarar att vi inte längre strävar efter att göra saker så bra och storslaget som möjligt.
– Demokratin fungerar, men om man inte underhåller den kommer den att falla sönder som en mur. Så vad vi har just nu är en enorm erosion av den västerländska civilisationen, sammanfattar Bukele.
Han pekar på att regeringar idag mest tycks vara intresserade av att blidka enskilda väljargrupper för att få deras röster – exempelvis genom att ge dem stora summor pengar eller andra frikostiga löften, och att man inte längre tycks bry sig om vad som är bra för nationen som helhet.
– Det kan inte fortsätta. Det är som om någon äter för mycket. Man kan vara lite fet, eller hur? Det är okej. Men om någon är sjukligt fet, kommer någon att komma och säga att du måste sluta, eller hur? Eftersom ditt hjärta inte klarar av det längre.
US taxpayers should know that their government is using their money to fund communist movements against a democratic elected (and with a 90% approval rating) government in El Salvador.
Ett fokusområde för den frispråkige presidenten, efter att gängen nu besegrats, är att attrahera investerare och turister till landet – snarare än att vara en fristad för mördare och våldsbrottslingar. ”Det finns tillräckligt med pengar så länge ingen stjäl dem” är ett av många liknande citat som sammanfattar Bukeles syn på landets framtid och gjort honom så populär bland den egna befolkningen.
Bukele publicerar ofta bilder som visar hur landets militär och polis bekämpar den organiserade brottsligheten. Foto: Nayib Bukele/FB
Många menar också att framgångarna är ett uttryck för vågen av en ny generation nationalpopulistiska ledare i en närmast global revolt mot det globalistiska ”regnbågsimperium” som präglats av genusideologi, demografiska omvälvningar, daltande med våldsbrottslingar samt ett enormt gap mellan det politiska etablissemanget och befolkningen i stort.
Den salvadoranske presidenten har heller inte varit blyg för att uttryckligen kritisera inflytelserika globalister som George Soros och andra som han menar drivit på för denna typ av utvecklingslinjer i Väst, och fortfarande har en alltför stor makt över politiken i många länder.
I sitt segertal till folket 2024 formulerade Bukele även vikten för små nationer att vara vakna för den globala politikens aktörer, där El Salvador bara är ett exempel på många nationer som fått lida i kölvattnet av olika falanger av globalistiskt inriktade aktörer och stormakter.
– Inbördeskriget i El Salvador, som officiellt dödade över 85.000 salvadoraner och tvingade över 1 miljon människor på flykt, sponsrades av två olika makter. Det fanns en konflikt mellan väst och Sovjetunionen, och de ville slåss, men inte på sin egen mark. De ville inte tillhandahålla kanonmat. Så de bestämde sig för att strida på andra platser runtom i världen, och en av de platser de valde att strida på var här i El Salvador. De lurade oss. De sa åt oss att döda varandra och vi gjorde som de sa.
Bukele avslutade med att tillägga sin uppfattning att det nu finns mäktiga spelare på den globala arenan som fruktar det exempel El Salvador redan har visat.
– Vi kommer att fortsätta att göra det omöjliga, och El Salvador kommer att fortsätta att sätta ett exempel för omvärlden.
Isac Boman
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!
152 650 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.
Myanmars premiärminister Min Aung Hlaing riktar skarp kritik mot det USA-ledda blockets globala dominans och slår fast att världen behöver en ny ordning där makten delas – inte koncentreras till en eller ett fåtal aktörer.
I en intervju med den ryska nyhetskanalen RT uttrycker Myanmars premiärminister Min Aung Hlaing starkt stöd för en multipolär världsordning – där ingen enskild aktör längre har globalt herravälde.
Han varnar för att en ensidig maktfördelning ökar risken för konflikter, och pekar ut Ryssland, Kina och Indien som nyckelaktörer i den framväxande globala maktbalansen.
– En unipolär världsordning har särskilt drabbat utvecklingsländer som Myanmar. Därför är en övergång till en multipolär struktur det bästa för oss, sade Hlaing i intervjun som sändes på lördagen.
Han argumenterar för att global rättvisa kräver en mer jämn fördelning av resurser och inflytande:
– Det är bättre att dela på globala resurser, agera rättvist och fördela mer jämnt. Konflikter uppstår ur ojämlikhet – vill vi undvika dem, är en multipolär världsordning rätt väg.
”Den multipolära världen kommer bli verklighet”
Min Aung Hlaing anklagar USA och västvärlden för att historiskt ha dominerat världen genom ett unipolärt system, som enligt honom förstärkt deras maktposition.
– Först blev världen bipolär under kalla kriget, men efter Sovjetunionens fall återgick den till unipolaritet – och det gynnade Väst, konstaterar han. Nu menar han att en förändring pågår:
– I vår tid har Ryssland, Kina och Indien gjort enorma framsteg – militärt, ekonomiskt och vetenskapligt. När dessa tre jämnstarka stormakter samarbetar och agerar enat, kommer den multipolära världen att bli verklighet. Då kommer ingen längre att acceptera en unipolär maktstruktur.
Samarbete är nyckeln
För mindre länder, som Myanmar, handlar det om att hitta sin plats i det nya systemet.
– Att samarbeta med Ryssland, Kina och Indien är absolut värt försöket. Vi måste stärka vår egen ekonomiska kapacitet och samtidigt fördjupa samarbetet med varandra, säger Hlaing som sätter dagens utveckling i ett historiskt perspektiv.
– Världsordningen har pendlat mellan unipolaritet och bipolaritet, men nu ser vi en ny riktning där flera makter balanserar varandra. Ingen enskild nation bör styra världen – det är så det ska vara.
Den senaste tiden har Myanmars relationer till Ryssland fördjupats och beskrivs av Vladimir Putin som ”ständigt växande” med god utvecklingspotential. Bara under 2024 ökade handelsvolymen länderna emellan med 40 procent.
– Vi ser en positiv utveckling, inte minst ekonomiskt, men också politiskt, sade Rysslands ledare.
En multipolär världsordning kännetecknas av att flera länder eller maktcentra delar på det globala inflytandet, snarare än att en enda stormakt dominerar. Det innebär att exempelvis USA, Kina, Ryssland, EU och Indien spelar mer jämbördiga roller i internationell politik, ekonomi och säkerhet.
Förespråkarna anser att detta skapar en mer balanserad och rättvis global struktur där inget enskilt land kan tvinga igenom sin vilja. Samtidigt innebär den ökade maktspridningen att det riskerar att bli svårare att uppnå internationella överenskommelser, eftersom flera starka aktörer måste enas trots skilda intressen och världsuppfattningar.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.